Titel: Att växa upp med fostersyskon – en studie om upplevelsen av att växa upp med fostersyskon som biologiskt barn i ett familjehem. Författare: Bettina Eriksson och Johanna Bergh Syftet med den här studien var att undersöka de biologiska barnens upplevelser av att växt upp med fostersyskon, vilken inverkan det haft på deras liv och hur det har påverkat relationerna inom familjen. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med kvinnor som idag är vuxna. Vi har analyserat materialet genom systemteori och ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Vi kom fram till att de biologiska barnen hade en övervägande positiv syn på sin uppväxt. De upplevde att de har fått en ökad förståelse, en ökad empati och insikter de annars inte skulle tilldelats sig, vilket de upplevde som positivt. Det som påtalas och återkommer i flera av respondenternas berättelser var att de har fått mindre med tid med sina föräldrar efter dem blivit familjehem. Något som påtalas och eftersöks av respondenterna är att de ville vara mer delaktiga och sedda av socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten har varit mycket bristfällig. En slutsats som vi gör i studien är att de biologiska barnen inte alls uppmärksammats av socialtjänsten. Nyckelord: familjehem, biologiska barn, familjehemsplacerat barn, fostersyskon / Title: Growing up with foster sibling – a study about the experience of growing up with foster sibling as a biological child in a family home Authors: Bettina Eriksson och Johanna Bergh The purpose of this study was to investigate the biological children experiences of growing up with foster sibling, what impact it had on their lives and how it has affected the relationships within the family. We have conducted five interviews with women who today are adults. We have analyzed the material through system theory and the symbolic interactionist perspective. We concluded that the children had a predominantly positive view of his upbringing. They felt that they have gained a greater understanding, greater empathy and insight they would not otherwise assign to, which they perceived as positive. What was reported and repeated in several of the respondent’s stories is that they have had less time whit their parents after becoming family home. What was objected and sought by the respondent was that they want to be more involved and seen by social service. The contact with the social service has been very inadequate. The conclusion that we do in this study is that the biological children did not get attention of social service Keywords: Family home, biological child, family home placement child, foster sibling

Denna uppsats handlar om biologiska barn och hur deras delaktighet, utifrån barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa”, beaktas av yrkesprofessionella som handhar ärendet när deras familj åtagit sig uppdrag att vara familjehem. Syftet med vår studie är att undersöka hur socialtjänsten beaktar biologiska barns bästa vid en familjehemsplacering, utifrån biologiska barns delaktighet. Ett steg till att undersöka deras delaktighet är att ta reda på om det finns rutiner för hur yrkesprofessionella inom familjehemsvård i deras arbete gör biologiska barn i familjehem delaktiga under en familjehemsplacering. Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av en semistruktuerad intervju genomfört intervjuer med fyra familjehemssekreterare inom familjehemsvård på socialtjänsten samt fyra externa familjehemsutredare på uppdrag av socialtjänsten. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av olika kommuner i Sverige och har olika års erfarenhet inom yrket. Tidigare forskning både internationellt och nationellt har bland annat studerat om placerade barns upplevelser i familjehem samt familjen som helhet i familjehem. När det gäller biologiska barn i familjehem visar det sig att det är ett ytterst begränsat forskningsområde. Resultat i studien visar att trots de yrkesverksammas olika bakgrund så beskriver majoriteten av urvalsgruppen att biologiska barns delaktighet inte har en direkt given plats i processen då rutiner för det saknas och föräldrarna förväntas förmedla vidare information till sina barn. Samtliga i urvalsgruppen ger en beskrivning av att biologiska barns delaktighet i en familjehemsplacering bör förstärkas. Det finns behov av att lyfta och tillämpa biologiska barns rätt till delaktighet vid en familjehemsplacering. Resultatet visar på att frågan är angelägen att få besvarad och behöver undersökas närmare med ytterligare forskningsstudier. / This essay is about biological children and how their participation, based on the Convention on the Rights of the Child and the concept of "the best interests of the child", is considered by professionals who handle the case when their family has undertaken the task of being a foster family. The purpose of this study is to investigate whether there are routines for how professionals in foster care units in their work make biological children in foster families involved during a family home placement. The study intends to make visible how the participation of biological children is considered at all stages of a foster care placement, i.e., from the beginning, during the time and at the end. Through a qualitative method as a method choice, we have, with the help of a semi-structured interview, conducted interviews with four foster care secretaries in family home care at the social services and four external foster care investigators on behalf of the social services. The selection group works within and on behalf of various municipalities in Sweden and has different years of experience in the profession. Previous research both internationally and nationally has, among other things, studied the experiences of placing children in foster families and the family in family homes. Regarding biological children in family homes, however, research shows that it is an extremely limited area of ​​research. Results in the study show that despite the professionals' different backgrounds, most of the sample group describes that biological children's participation does not have a directly given place in the process as routines for it are lacking and parents are expected to pass on given information to their children. A description from everyone in the selection group shows that biological children's participation in a family home placement should be strengthened. It summarizes the need to raise and apply biological children's right to participation in a family home placement. The results show that the question is important to get answered and need to be investigated further. Further research is needed to examine biological children's experience of participation and its significance.

The diploma thesis is concerned with the long-term foster care; particularly with the experience of foster carer's own children. It provides knowledge of the alternative care system in the Czech Republic and the particularities of foster families. It describes how own children of foster carers experience the period of time before their foster sibling's arrival, what are their feelings and reactions after the arrival, how their positions in the family change, how their relationships are formed and how they perceive their parent's decision retrospectively. The theoretical part is followed by empirical part which is composed of quantitative and qualitative research. The results of quantitative research introduce the experience of biological children and create a basic idea of the situations in foster families. The conclusions of the qualitative research are then an addition of the quantitative part and help to a better imagination of the life in foster families. This thesis should contribute to foster care applicants, their children and specialists who work with foster families. Key words alternative family care, foster care, foster family, biological child, foster children, foster carers training, siblings

Syftet med den här studien är att belysa idag vuxna biologiska barns erfarenheter och upplevelser av att ha vuxit upp i familjehem samt bidra med kunskap och förståelse kring huruvida samhälleliga stödfunktioner stod i proportion till upplevda behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats vars empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sammantaget har vi intervjuat åtta informanter. Empirin bearbetades enligt tillvägagångssätten i tematisk analys och utmynnade i ett antal teman och underteman vars innehåll analyserades i förhållande till teorierna Tvetydighet i familjegränser och tvetydig förlust (originaltitel på engelska; Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss) och Nya barndomssociologin samt till tidigare forskning kring ämnet biologiska barn i familjehem. Studien visar att biologiska barn i familjehems upplevelser och erfarenheter behöver förstås utifrån varje individs unika berättelse, vilka har bestått av såväl fördelar som utmaningar. Det utmärkande i resultatet är dock de viktiga och varaktiga relationerna som samtliga informanter utvecklade till några av de familjehemsplacerade barnen. Separationer och risk för separationer från familjehemsplacerade barn skapade känslor av oro, rädsla och stress som några av informanterna, till följd av bristande stöd från vuxna, inte hade tillräcklig möjlighet att bearbeta och förstå. De biologiska barnens tillgång till delaktighet, inkludering och information i frågor gällande de placerade barnen och familjehemsuppdraget, framstår som grundläggande komponenter för att uppdraget ska upplevas som mer eller mindre positivt eller utmanande. Resultatet av studien visar även på betydelsen av att de vuxna har kunskap om de biologiska barnens potentiella behov samt att de på ett flexibelt och lyhört sätt kan förhålla sig till dessa. Stödet behöver således utformas så att det står i proportion till det unika barnets behov. / The purpose of this study is to provide knowledge on today's adult biological children's experiences of having grown up in foster homes and contribute with knowledge and understanding about whether societal support functions were in proportion to perceived needs. The study is based on a qualitative approach whose empirical evidence is obtained through semi-structured interviews. In total, we have interviewed eight informants. The empirical work was processed according to the approach of thematic analysis and resulted in a number of themes and sub-themes whose content was analyzed in relation to the theories Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss as well as the New sociology of childhood and to previous research on the subject of biological children in foster homes. The study shows that biological children in foster care's experiences need to be understood based on each individual's unique story, which has consisted of both benefits and challenges. The distinguishing feature of the result is the important and lasting relationships that all informants developed with some of the children placed in foster homes. Separations and risk of separations from children placed in foster homes created feelings of anxiety, fear and stress that some of the informants, as a result of a lack of support from adults, did not have sufficient opportunity to process and understand. The biological children’s access to participation, inclusion and information in matters concerning the foster children and the foster home assignment appear to be fundamental components for the assignment to be perceived as more or less positive or challenging. The results of the study also show the importance of the adults having knowledge of the biological children's potential needs and that they can relate to them in a flexible and responsive way. The support thus needs to be designed so that it is proportionate to the unique child's needs.