The purpose of this essay is to study Fliseryds municipality’s child welfare board during the period 1926-1934. In what questions did they work and how many children were taken under the board’s control and how many were situated at foster homes?   The work contains a study of listings of children that were taken under custody during the period. The listings show how many, gender, age and in some cases even the reason for the disposal. Further the work contains a study of protocols from the meetings that were organised by the board. The study shows that many children were taken under custody during the first years due to the fact that the board was set up in 1926. The years after that it is a stable amount of children that is taken under custody. The most common reason for the disposals was the fact that parents did not have the ability to take care of their children. It also shows that the board worked with other questions like the set up of a home for infants and whether parents were suitable for adoptions.

<p>Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet. Stödet som socialtjänsten ger barnen uppfyller också ett behov, enligt barnen, men trygghet och omtanke i familjen var det som värderades högst av barnen som deltog i studien.</p>

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två vuxna kvinnor upplevde sin tid på barnhem alternativt fosterhem samt hur de anser sig ha påverkats av det i vuxen ålder.Två livsberättelseintervjuer genomfördes med två kvinnor. Den ena kvinnan har bott på barnhem och den andra på fosterhem. Undersökningen visar att det finns en påverkan för de båda kvinnorna, både psykiska och fysiska, som de bär med sig även i vuxen ålder. Båda två upplever ett uteblivet stöd i barndomen. De upplevelser som de båda kvinnorna varit med om samt bär med sig i vuxen ålder har genom den här studien visat sig ha en viss påverkan.

Barn boende i familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i familjehem samt en familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i familjehemmet. Stödet som socialtjänsten ger barnen uppfyller också ett behov, enligt barnen, men trygghet och omtanke i familjen var det som värderades högst av barnen som deltog i studien.

Abstract The essay aims to investigate what was considered a good home during welfare Sweden, starting fromKarlstad's child care activities concerning foster homes and foster children 1930–1943. As well asexamining the discourses and practices the child welfare board uses in their inspections of foster homes.The study is qualitative with quantitative elements in the scope of the material and the appendices foundafter the list of sources and literature. Furthermore, the essay answers questions about how the good homewas defined by the child care board? Who applied to become foster parents and how were the homesdescribed in the applications? On what grounds were the decisions about foster care placements made?Furthermore, the source material has been analyzed with Helena Bergman's welfare state theory, as wellas Ann-Sofie Bergman's interpretation of practice and discourse as theory. The background to the studylies in the construction of public housing which was current during the 1930s. Furthermore, how normsand ideals governed the child care board's work regarding foster home placements in the years 1930 –1943. The analysis of the source material shows how the child care board issued various financial grantsto foster homes as well as child care allowances. In inspections that were carried out, the child care boardchecked the suitability of the home in terms of how the foster family lived, whether the home was cleanand tidy, and whether the foster child managed his schooling and any work duties. In the aspect ofsuitability, the child care board considered that old or sick foster parents were not suitable. Based on thesource material about registered foster homes, the demands on children that foster parents had can be seen,which could vary in age and gender. A discernible pattern is that all foster parents wanted foster childrenwho were mostly boys in their early teens, who could help work.In conclusion, some children were in demand and some children were not, foster parents above all wantedhealthy and easy-to-raise children. The Child Care Board worked to counteract overcrowding and promotehealth in foster homes. An ideal foster home was a foster home in the countryside, where the foster childrenhad access to fresh air and light. During the first half of the 20th century, the Child Welfare Boardincreasingly became a political arena, where social policy reforms were applied to a greater extent, in theform of social reforms such as grants and action for the child's right to care. However, it was delicateregarding what was actually in the best interest of the child and the best of society, the ideal of childhoodsaid that the child should have caring parents and the right to play, in several foster homes foster childrenhad to act as labor for the benefit of the foster parents. Those who were considered difficult to place infoster homes, because of their origin or behavior, were sent to orphanages. Keyword: foster home, foster child, welfare, good home.

Familjehemsvården är i fokus, forskning avseende de familjehemsplacerade barnen visar att de har större svårigheter än andra elever att klara av skolgången med godkända betyg i årskurs nio och slutförd gymnasieutbildning. Syftet med denna studie var att undersöka familjehemsföräldrars tankar kring skolgången för familjehemsplacerade barn. Fyra familjehemsföräldrar utvaldes genom strategiskt urval. Därefter genomfördes en semistrukturerad intervju med var och en. Resultatet visar att de intervjuade familjehemsföräldrarna har goda insikter om skolans avgörande betydelse för barnets framtid. Alla fyra intervjuade familjehemsföräldrar tar sin roll på stort allvar, samtliga anser att de har ett stort ansvar i att barnet når kunskapsmålen och slutför en gymnasieutbildning. De har en positiv inställning till de placerade barnens möjligheter att klara skolgången. Dessa familjehemsföräldrar menar att de placerade barnens skolförmåga inte är sämre än andra elever, men att det kan krävas mer tid och kraft för att hämta ikapp förlorad skoltid. Studien visar samstämmighet kring familjehemmens tankar om de placerades möjligheter att klara skolan, och ger en bild av att dessa familjehem har en positiv förväntan om att placerade barn kan klara av en fullgod skolgång med slutbetyg i gymnasiet.

Familjehemsplacering är enligt Socialstyrelsens statistik den vanligaste placeringsformen gällande barn. År 2022 var antalet placerade barn 19 200. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur den rättsliga regleringen gällande familjehem har sett ut och förändrats över tid,  från 1700-talet fram tills idag. För att uppfylla uppsatsens syfte har den rättsdogmatiska metoden använts, vilket innebär en analys av lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Av resultatet framgår att det skett ett flertal förändringar i regleringen avseende familjehem. Utvecklingen är markant; från 1700-talet när vart fjärde fosterbarn avled, till idag när situationen är helt annorlunda med färre barn familjehemsplacerade. De flesta förändringar har skett i syfte att stärka barnets ställning samt för att effektivisera socialnämndens arbete. Några exempel är att barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning, att rekvisitet för omhändertagande förändrats i LVU samt att ett flertal förändringar genomförts i samband med rättsfallet Lex lilla hjärtat. Att regeringen har valt att lägga mycket tid och resurser på detta visar att regleringen av barn är ett mycket viktigt, men även komplext område.

<p>The purpose of this study is to highlight the situation for youths leaving foster care and entering adult life. The study examines the services provided by the social service in the Stockholm area when a youth is leaving foster care, and if a recent change in the legislation has had any impact on the operating procedures of the social service. The study includes interviews with youths who recently left foster care, as well as information collected from social service offices through a survey, supplemented by interviews with practicing social workers. All the assembled data have been analyzed using Ecological Systems theory with focus on the child perspective and the term significant others. The study shows that the respondent youth have trouble identifying the formal ending with social services, as well as the support they received or were offered. As assembled from the survey, the few supporting services that are being arranged in connection with leaving care are similar between different social service offices. The general opinion is that they offer the required extra support that the new legislation aims to strengthen. The majority of the social service offices has therefore not changed their existing leaving care procedures. In this process, a lot of responsibility tends to be delegated to the foster homes, and due to insufficient resources social workers feel inadequate in those cases were the youth’s need for help is not met by the former foster home.</p>

<p>Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den.</p><p>För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn.</p><p>Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna.</p><p>Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri. En slutsats är att det trots förändringar i lagstiftningen, där barnperspektivet blivit starkare, är svårt att förändra socialtjänstsystemet och anta en stark roll som barnets företrädare.</p>

Socialtjänsten har ett ansvar för att se till att familjehemsplacerade barn får en trygg och bra uppväxt. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse och en ökad kunskap kring hur väl socialtjänsten tar det ansvaret. Enligt tidigare forskning finns en del brister i familjehemsvår-den. För att ge en bild av socialtjänstens uppföljningsarbete med familjehemsplacerade barn har jag använt en kvalitativ intervjumetod och intervjuat familjehemsföräldrar och social-sekreterare kring tolv familjehemsplacerade barn. Några resultat är att socialtjänsten vanligtvis föjer upp placeringarna två gånger om året med hembesök där man pratar med barnet, att man i liten utsträckning använder någon strukturerad metod vid uppföljningen, att socialtjänsten oftast arbetar aktivt med barnets kontakt med de biologiska föräldrarna samt att socialtjänsten oftast har upprättat vårdplaner kring barnen. Det finns många faktorer som påverkar arbetet. Några av dem är barnets behov, tilltro till familje-hemmet, intressekonflikter, socialtjänstens organisation, ekonomiska resurser och personliga egenskaper hos socialsekreterarna. Resultaten har jämförts med tidigare forskning och analyserats utifrån systemteori och rollteo-ri. En slutsats är att det trots förändringar i lagstiftningen, där barnperspektivet blivit starkare, är svårt att förändra socialtjänstsystemet och anta en stark roll som barnets företrädare.