Diss. Göteborg: Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Lic.-avh. Växjö : Växjö universitet, 2007.

SOS-barnbyar är ett hem för omhändertagna barn och finns som världsomfattande verksamhet och i vårt grannland Finland. Här placeras barn som på grund av biologiska föräldrars bristande föräldraförmåga inte längre kan bo kvar hemma. Målet med SOS-barnbyar är att alla barn ska få en trygg familj att växa upp i där de får sina behov tillgodosedda och en familjär uppväxt. Syftet med studien var att belysa hur barnhemsmammor på SOS-barnbyar i Finland ser på barns anknytning och vad barnhemsmammans egen roll är gällande att främja barns anknytning. Intervjumaterialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys som genom kodning och kategorisering. Resultatet visar att barnhemsmammorna har tidigare erfarenheter av arbete med barn genom socialt och omvårdnadsarbete där de också kommit i kontakt med SOS-barnbyar. Det handlar om en vilja att hjälpa samhällets utsatta genom stort engagemang och kärlek. Kvinnorna uppskattar den professionella hjälp och de nätverk som SOS-barnbyar erbjuder och menar att arbetet som barnhemsmamma jämfört med biologiskt föräldraskap kan vara lättare i dessa avseenden. Att vara god barnhemsmamma handlar om tillgänglighet, mogenhet och stabilitet. Att ha en förståelse och öppenhet för barn med närvarenhet och deltagande vid barns liv. Kvinnorna beskriver deras mammaroll men också som anställd som ska främja och reparera kontakten med de biologiska föräldrarna och hålla kontakten med de sociala myndigheterna. Genom förtroende, tillit och regler skapas grunden för en god anknytning som möjliggörs genom mottaglighet hos både den vuxne och barnet. Återkommande händelser och regler samt rutiner ger framtidstro. Ett arbete som barnhemsmamma handlar om en livsstil där man bör hitta en "vi" känsla tillsammans med barnet och inte skilja på arbetsplats och hem. STudien bekräftar min litteraturgenomgång men skildrar också fosterföräldraskap från ett annorlunda perspektiv med fokus på utbildning, nätverk och kunskap.

No description available.

<p>Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i</p><p>vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har</p><p>tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur</p><p>socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda</p><p>framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har</p><p>också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.</p><p>Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar</p><p>beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så</p><p>olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt</p><p>upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det</p><p>finns en tydlig skillnad.</p>

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då. Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det finns en tydlig skillnad.

Barn som bott i fosterhem eller på barnhem kan uppleva en viss påverkan av sin tid på boendet. En del barn skapar symtom som härstammar ur deras barndom och uppväxt. Alla barn behöver inte påverkas av att bo på barn eller fosterhem, men en del kan komma att göra det. De kan bland annat drabbas av sömn- och koncentrationssvårigheter samt en del beteendeproblem. En del vuxna som bott på barnhem eller fosterhem i barndomen kan bära med sig upplevelser från sin tid på boendet och än idag uppleva en sorts påverkan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två vuxna kvinnor upplevde sin tid på barnhem alternativt fosterhem samt hur de anser sig ha påverkats av det i vuxen ålder.Två livsberättelseintervjuer genomfördes med två kvinnor. Den ena kvinnan har bott på barnhem och den andra på fosterhem. Undersökningen visar att det finns en påverkan för de båda kvinnorna, både psykiska och fysiska, som de bär med sig även i vuxen ålder. Båda två upplever ett uteblivet stöd i barndomen. De upplevelser som de båda kvinnorna varit med om samt bär med sig i vuxen ålder har genom den här studien visat sig ha en viss påverkan.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Barn som under uppväxten varit placerade i familjehem kan bära med sig den erfarenheten resten av livet som något som påverkat dem positivt eller negativt. Detta arbete har som syfte att få ökad förståelse för hur vuxna, svenska fosterbarn som varit placerade i familjehem under sin uppväxt beskriver erfarenheten av att vara fosterbarn. Samt identifiera vilka påverkandefaktorer som kan antas haft stödjande inverkan på deras hälsa. Målet är att öka förståelsen kring fosterbarns situation och att det kan bidra till förslag på hälsofrämjande åtgärder. För att belysa detta användes livsberättelse som metod med biografier som data. Vi får möjligheten att följa två personers reflektioner över sina erfarenheter och upplevelser vilket ger en inblick i hur det är att vara fosterbarn. Biografierna analyserades sedan med inspiration av hermeneutisk forskningstradition. Resultatet visade att de två vuxna fosterbarnen beskrev erfarenheter som att ofta få flytta, att känna maktlöshet, att vara utpekade som annorlunda och att känna skam. I båda beskrivningarna så kom vändningen till det bättre när de kom till ett familjehem där de fick socialt stöd av vuxna som trodde på deras förmåga att prestera, vilket främjade uppbyggnaden av deras självförtroende. Viljan att ta revansch mot alla som inte trodde att de skulle lyckas verkar vara en motiverande faktor för deras rörelse mot förändring i livet till det bättre. De faktorer som kan antas ha haft stödjande inverkande på deras hälsa är socialt stöd, starkt självförtroende och motivation. Ur ett salutogent perspektiv är det rimligt att anta att dessa faktorer stärkte deras förmåga att hantera stressorer i livet. Förslag till preventivt arbete för att stärka fosterbarns hälsa är att jobba med barns motståndsresurser som självförtroendet, socialt stöd och motivation. Men det behövs mer studier om vilka faktorer som kan ha stödjande inverkan på fosterbarns hälsa.

The purpose of this study is to explore the relations between foster parents and their foster children, what kind of motivation there is behind their involvement in foster children, how they experience the commission and what good parenting mean to them. The study is including eight foster parents. They have experience of both long and short placement of foster children. The results show that all these foster families have at least one child that they have a good relationship with. It is important to know that those children either have spent many years in foster families or arrived to foster families when they were very young or as infants. Results show that there are many motives for commissions. But the leading motive is empathy to children and a desire to take care of those children who are deprived and need love. The commission has both positive and negative aspects. The most positive aspects of the commission are to see those foster children successfully developed and turned in to good human beings. On the other hand the most negative aspects of the commission are, that the own children don’t get so much own time and space with the parents, because foster children takes most of their free time. Good foster parents are those who ensure to foster children a feeling of secure, acceptance, empathy and who have capacity to see foster children as individuals. Their most important aim is to help foster children to create a good life. The biggest aim is to guarantee the foster children safety, structure and a calm existence. The collected material has been compared to earlier studies and theorists.