Abstract Syftet med denna uppsats är att med hjälp av närläsning, analysera Växjö fattigstyrelses protokoll och föredragningslistor med rapporter. Ambitionen har varit att försöka urskilja vilka individer som var i kontakt med fattigvårdsstyrelsen och vilka ärenden de hade. Vidare också om vem som sågs som rätt respektive orätt fattig och vad för värderingar som kunde skönjas i materialet. Likaså om vilka makt- och kontrollfunktioner som utövades av Fattigvårdsstyrelsen och de som var knutna till den. Det vill säga hur makten kom att manifisteras. Ambitionen har också varit att pröva min hypotes om att gifta och ogifta kvinnor och deras barn behandlades olika och där de sistnämndas vandel påverkar deras möjligheter till ersättning negativt. Materialet analyserades utifrån ett barn-, familje och maktperspektiv i ljuset av Michel Foucaults teori om normalitet och avvikelse. Källmaterialet har bestått av rapporter, föredragningslistor och framförallt protokoll från Växjö Fattigvårdsstyrelse för åren 1857, 1876 och 1919. Denna undersökning visar bland annat att familjernas vandel påverkade utfallet av ansökningarna till Fattigvårdsstyrelsen. Exempelvis behandlades ogifta kvinnor och deras barn sämre än gifta kvinnor och änkor. Vidare visar resultaten att de klienter som var i kontakt med fattigvården fick redovisa allt vad de ägde och tjänade och de fick endast ersättning för existentiella behov i form av pengar till mat, kläder, konfirmationskläder, skodon, bränsle och i enskilda fall även till begravningskostnader. De klienter som var i kontakt med Fattigvårdsstyrelsen var främst ensamma familjeförsörjare som av olika skäl hade svårigheter med att försörja sina familjer, fosterföräldrar som begärde högre fosterlega eller klienter vars omgivning skickat in skrivelser om barn de misstänkte for illa.   Nyckelord: Ogifta [unmarried], gifta [married], oäkta barn [bastards], fosterbarn [foster children], vandel [repute], fattigvård [poorhouse], normalitet [normality], avvikande [abnormal], värderingar [values]

Children, who grow up in families, where their parents have decided to take care of a foster child on a commission of the social welfare services, are not often given the possibility to tell about their experience of having foster siblings, in research and other studies. The aim of this study was to give biological children, in these families, a chance to tell their narratives of growing up with foster siblings, creating opportunities for families, who might have plans to take care of foster children in the future. They can get a picture of how it could be for the family´s own children. The biological children got the opportunity to tell their narrative stories including the relationships in their families and how they were looking forward into their own future and family life. The used theory takes part in systemic thinking, looking at the family as an organization and how identities are created in relationships and in communication. The method was interviews with six “children” and analyze of the text material. The result is presented in short summaries and quotation. The result shows that the children have been influenced in different ways by living with foster siblings and they have a large empathize for their parents and the situation. It also shows that the relations between the biological children and the foster children can be lasting for their future and the biological children can see the foster child as a “real” sibling. Communication and the feeling of participation were important for the children. All stories are individual but some conclusions appear. One is that the children is involved in everything that happens around them and they have own strategies to handle it.

Syftet med den här studien är att belysa idag vuxna biologiska barns erfarenheter och upplevelser av att ha vuxit upp i familjehem samt bidra med kunskap och förståelse kring huruvida samhälleliga stödfunktioner stod i proportion till upplevda behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats vars empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sammantaget har vi intervjuat åtta informanter. Empirin bearbetades enligt tillvägagångssätten i tematisk analys och utmynnade i ett antal teman och underteman vars innehåll analyserades i förhållande till teorierna Tvetydighet i familjegränser och tvetydig förlust (originaltitel på engelska; Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss) och Nya barndomssociologin samt till tidigare forskning kring ämnet biologiska barn i familjehem. Studien visar att biologiska barn i familjehems upplevelser och erfarenheter behöver förstås utifrån varje individs unika berättelse, vilka har bestått av såväl fördelar som utmaningar. Det utmärkande i resultatet är dock de viktiga och varaktiga relationerna som samtliga informanter utvecklade till några av de familjehemsplacerade barnen. Separationer och risk för separationer från familjehemsplacerade barn skapade känslor av oro, rädsla och stress som några av informanterna, till följd av bristande stöd från vuxna, inte hade tillräcklig möjlighet att bearbeta och förstå. De biologiska barnens tillgång till delaktighet, inkludering och information i frågor gällande de placerade barnen och familjehemsuppdraget, framstår som grundläggande komponenter för att uppdraget ska upplevas som mer eller mindre positivt eller utmanande. Resultatet av studien visar även på betydelsen av att de vuxna har kunskap om de biologiska barnens potentiella behov samt att de på ett flexibelt och lyhört sätt kan förhålla sig till dessa. Stödet behöver således utformas så att det står i proportion till det unika barnets behov. / The purpose of this study is to provide knowledge on today's adult biological children's experiences of having grown up in foster homes and contribute with knowledge and understanding about whether societal support functions were in proportion to perceived needs. The study is based on a qualitative approach whose empirical evidence is obtained through semi-structured interviews. In total, we have interviewed eight informants. The empirical work was processed according to the approach of thematic analysis and resulted in a number of themes and sub-themes whose content was analyzed in relation to the theories Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss as well as the New sociology of childhood and to previous research on the subject of biological children in foster homes. The study shows that biological children in foster care's experiences need to be understood based on each individual's unique story, which has consisted of both benefits and challenges. The distinguishing feature of the result is the important and lasting relationships that all informants developed with some of the children placed in foster homes. Separations and risk of separations from children placed in foster homes created feelings of anxiety, fear and stress that some of the informants, as a result of a lack of support from adults, did not have sufficient opportunity to process and understand. The biological children’s access to participation, inclusion and information in matters concerning the foster children and the foster home assignment appear to be fundamental components for the assignment to be perceived as more or less positive or challenging. The results of the study also show the importance of the adults having knowledge of the biological children's potential needs and that they can relate to them in a flexible and responsive way. The support thus needs to be designed so that it is proportionate to the unique child's needs.