Titel: Att växa upp med fostersyskon – en studie om upplevelsen av att växa upp med fostersyskon som biologiskt barn i ett familjehem. Författare: Bettina Eriksson och Johanna Bergh Syftet med den här studien var att undersöka de biologiska barnens upplevelser av att växt upp med fostersyskon, vilken inverkan det haft på deras liv och hur det har påverkat relationerna inom familjen. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med kvinnor som idag är vuxna. Vi har analyserat materialet genom systemteori och ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Vi kom fram till att de biologiska barnen hade en övervägande positiv syn på sin uppväxt. De upplevde att de har fått en ökad förståelse, en ökad empati och insikter de annars inte skulle tilldelats sig, vilket de upplevde som positivt. Det som påtalas och återkommer i flera av respondenternas berättelser var att de har fått mindre med tid med sina föräldrar efter dem blivit familjehem. Något som påtalas och eftersöks av respondenterna är att de ville vara mer delaktiga och sedda av socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten har varit mycket bristfällig. En slutsats som vi gör i studien är att de biologiska barnen inte alls uppmärksammats av socialtjänsten. Nyckelord: familjehem, biologiska barn, familjehemsplacerat barn, fostersyskon / Title: Growing up with foster sibling – a study about the experience of growing up with foster sibling as a biological child in a family home Authors: Bettina Eriksson och Johanna Bergh The purpose of this study was to investigate the biological children experiences of growing up with foster sibling, what impact it had on their lives and how it has affected the relationships within the family. We have conducted five interviews with women who today are adults. We have analyzed the material through system theory and the symbolic interactionist perspective. We concluded that the children had a predominantly positive view of his upbringing. They felt that they have gained a greater understanding, greater empathy and insight they would not otherwise assign to, which they perceived as positive. What was reported and repeated in several of the respondent’s stories is that they have had less time whit their parents after becoming family home. What was objected and sought by the respondent was that they want to be more involved and seen by social service. The contact with the social service has been very inadequate. The conclusion that we do in this study is that the biological children did not get attention of social service Keywords: Family home, biological child, family home placement child, foster sibling

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod. Analysen gav tre slutliga teman: kommunikationens betydelse inom familjehemmet och i dess kontakt med omvärlden utanför hemmet; familjehemsuppdragets positiva och negativa påverkan på grundfamiljens relationer inom och utom familjen och familjehemsuppdragets positiva och negativa effekter på personlig och psykologisk utveckling hos föräldrar och biologiska barn i familjehem. Kommunikation och är ett centralt begrepp i livsvärlden för de i studien deltagande familjehemsföräldrarna. Relationer och psykologisk utveckling påverkas både positiv och negativt. Resultaten i studien är i linje med tidigare forskning och kommunikation, gränssättning och empati visade sig vara användbara verktyg i uppdraget som familjehem för föräldrarna i studien. Uppsatsen generar en modell som fick namnet Familjehemsdynamik. Modellen beskriver vilka effekter uppdraget som familjehem kan ha på individerna i grundfamiljen. / The study was done in order to investigate how foster parents experience how foster care affects themselves, their biological children and their relationships. Focus group interviews were conducted with two groups of five foster parents in each group. The focus groups consisted of five women and five men between 33 and 61 years old. An interview guide and a smaller survey was created and used during the interviews that were recorded on audio files. Data processing consisted of a phenomenological, hermeneutic analysis. The analysis gave three final themes: the importance of communication within the foster home and in their contact with the world outside the home; the impact of foster care on the biological children and their parents' relations within and outside the foster home and the positive and negative impact on personal and psychological development on parents and biological children in foster homes. Communication is a central concept in the foster carers everyday life. Relationships and psychological development is influenced both positively and negatively. The results of the study are in line with previous research. Communication, boundaries and empathy are key elements in foster care. The paper generated a model named Fostering care family dynamics. The model describes potential effects of fostering on the individuals in the biological family.

Studiens syfte var att få bidra med en ökad kunskap om och förståelse för hur nu unga vuxna, biologiska barn, upplever att ha föräldrar som har haft familjehemsuppdrag och vilken betydelse det haft för dem. Syftet var också att undersöka om dessa barn haft behov av stöd samt vilket stöd de fått. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har vuxit upp med föräldrar som haft familjehemsuppdrag. Studiens resultat analyserades med Schultz Jørgensens familjeplansteori. Resultat och tolkningar visade att biologiska barn upplever sig delaktiga i familjehemsuppdraget och beskriver relationen till sina fostersyskon som syskon och vän. Biologiska barn beskriver att de hade lättare att skapa relationer till de yngre fostersyskonen än till de som är tonåringar eller jämngamla. Resultatet visade att informanterna upplever fler fördelar än nackdelar med att ha fostersyskon. De biologiska barnen beskriver också att de kände att de saknade möjligheten till stöd från socialtjänsten. / The purpose of the study was to help create a greater knowledge and understanding for now young adult biological children's experiences of having had parents being foster care parents and the meaning of it. The purpose was also to examine if these children had need of and what kind of aid they got. This study was based of five qualitative interviews with now young adults that’s been growing up with parents that were foster parents. The result in the study was analysed with Schultz Jørgensens familyplanetheory. Results and interpretations showed that biological children experience a participation in the foster care process and describes the relation to the foster children as that of a sibling and friend. Biological children describe that they have an easier time creating relations to younger foster siblings than to teenagers and children in the same age. The results showed that the informants experience more positive feelings than negative feelings with having foster siblings. The biological children also describe that they felt a loss of opportunities of aid from the social services.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen.</p><p>Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar studerades tidigare forskning som till viss del belyser hur de biologiska barnen upplever sin situation.</p><p>Studiens teoretiska tolkningsram är förutom tidigare forskning också systemteori som visar på hur man i familjesystemets relationer påverkar varandra, samt utvecklingsteori som belyser barns behov och utveckling i olika åldrar.</p><p>Resultaten som framkommit i studien visar att de biologiska barnen bör synliggöras på ett tydligare sätt genom hela familjehemsprocessen. Vidare bör socialtjänsten se de biologiska barnen som en del av familjehemmet och erbjuda dem samma stöd, handledning och information som föräldrarna erbjuds.</p> / <p>“They are used to share us with others” - Biological children’s participation in the foster care process</p><p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to enlighten how foster parents consider their biological children’s need of support from the Social services in the foster care process. The questions on which the study is based has been “Which support is actually offered from the Social services?” and “What form of support do the foster parents wish for their biological children?” Also “In which ways are the biological children part of the foster care process?”</p><p>The method used in the study is qualitative. Through information gathered from foster care parents, the biological children’s need of support has been examined. One of the criteria was that the five interviewed foster care homes had had biological children living at home, during a period of at least three to five years, coinciding with a foster care placement.</p><p>In order to answer the questions, raised for the study, previous research has been examined, which enlightens the situation of biological children in foster care families.</p><p>The studies theoretical frame of interpretation is, besides previous research, also system theory which shows how you, within the family systems relations affect each other, and development theory which enlightens children needs and development during various ages.</p><p>Results from the study shows the importance of making the biological children more visible during the entire foster care process.</p><p>Furthermore the Social service should see the biological course as part of the foster home, and offer them the same amount of support, guidance and information offered to the parents.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen. Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar studerades tidigare forskning som till viss del belyser hur de biologiska barnen upplever sin situation. Studiens teoretiska tolkningsram är förutom tidigare forskning också systemteori som visar på hur man i familjesystemets relationer påverkar varandra, samt utvecklingsteori som belyser barns behov och utveckling i olika åldrar. Resultaten som framkommit i studien visar att de biologiska barnen bör synliggöras på ett tydligare sätt genom hela familjehemsprocessen. Vidare bör socialtjänsten se de biologiska barnen som en del av familjehemmet och erbjuda dem samma stöd, handledning och information som föräldrarna erbjuds. / “They are used to share us with others” - Biological children’s participation in the foster care process Abstract The purpose of this study was to enlighten how foster parents consider their biological children’s need of support from the Social services in the foster care process. The questions on which the study is based has been “Which support is actually offered from the Social services?” and “What form of support do the foster parents wish for their biological children?” Also “In which ways are the biological children part of the foster care process?” The method used in the study is qualitative. Through information gathered from foster care parents, the biological children’s need of support has been examined. One of the criteria was that the five interviewed foster care homes had had biological children living at home, during a period of at least three to five years, coinciding with a foster care placement. In order to answer the questions, raised for the study, previous research has been examined, which enlightens the situation of biological children in foster care families. The studies theoretical frame of interpretation is, besides previous research, also system theory which shows how you, within the family systems relations affect each other, and development theory which enlightens children needs and development during various ages. Results from the study shows the importance of making the biological children more visible during the entire foster care process. Furthermore the Social service should see the biological course as part of the foster home, and offer them the same amount of support, guidance and information offered to the parents.

Denna uppsats handlar om biologiska barn och hur deras delaktighet, utifrån barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa”, beaktas av yrkesprofessionella som handhar ärendet när deras familj åtagit sig uppdrag att vara familjehem. Syftet med vår studie är att undersöka hur socialtjänsten beaktar biologiska barns bästa vid en familjehemsplacering, utifrån biologiska barns delaktighet. Ett steg till att undersöka deras delaktighet är att ta reda på om det finns rutiner för hur yrkesprofessionella inom familjehemsvård i deras arbete gör biologiska barn i familjehem delaktiga under en familjehemsplacering. Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av en semistruktuerad intervju genomfört intervjuer med fyra familjehemssekreterare inom familjehemsvård på socialtjänsten samt fyra externa familjehemsutredare på uppdrag av socialtjänsten. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av olika kommuner i Sverige och har olika års erfarenhet inom yrket. Tidigare forskning både internationellt och nationellt har bland annat studerat om placerade barns upplevelser i familjehem samt familjen som helhet i familjehem. När det gäller biologiska barn i familjehem visar det sig att det är ett ytterst begränsat forskningsområde. Resultat i studien visar att trots de yrkesverksammas olika bakgrund så beskriver majoriteten av urvalsgruppen att biologiska barns delaktighet inte har en direkt given plats i processen då rutiner för det saknas och föräldrarna förväntas förmedla vidare information till sina barn. Samtliga i urvalsgruppen ger en beskrivning av att biologiska barns delaktighet i en familjehemsplacering bör förstärkas. Det finns behov av att lyfta och tillämpa biologiska barns rätt till delaktighet vid en familjehemsplacering. Resultatet visar på att frågan är angelägen att få besvarad och behöver undersökas närmare med ytterligare forskningsstudier. / This essay is about biological children and how their participation, based on the Convention on the Rights of the Child and the concept of "the best interests of the child", is considered by professionals who handle the case when their family has undertaken the task of being a foster family. The purpose of this study is to investigate whether there are routines for how professionals in foster care units in their work make biological children in foster families involved during a family home placement. The study intends to make visible how the participation of biological children is considered at all stages of a foster care placement, i.e., from the beginning, during the time and at the end. Through a qualitative method as a method choice, we have, with the help of a semi-structured interview, conducted interviews with four foster care secretaries in family home care at the social services and four external foster care investigators on behalf of the social services. The selection group works within and on behalf of various municipalities in Sweden and has different years of experience in the profession. Previous research both internationally and nationally has, among other things, studied the experiences of placing children in foster families and the family in family homes. Regarding biological children in family homes, however, research shows that it is an extremely limited area of ​​research. Results in the study show that despite the professionals' different backgrounds, most of the sample group describes that biological children's participation does not have a directly given place in the process as routines for it are lacking and parents are expected to pass on given information to their children. A description from everyone in the selection group shows that biological children's participation in a family home placement should be strengthened. It summarizes the need to raise and apply biological children's right to participation in a family home placement. The results show that the question is important to get answered and need to be investigated further. Further research is needed to examine biological children's experience of participation and its significance.

Children, who grow up in families, where their parents have decided to take care of a foster child on a commission of the social welfare services, are not often given the possibility to tell about their experience of having foster siblings, in research and other studies. The aim of this study was to give biological children, in these families, a chance to tell their narratives of growing up with foster siblings, creating opportunities for families, who might have plans to take care of foster children in the future. They can get a picture of how it could be for the family´s own children. The biological children got the opportunity to tell their narrative stories including the relationships in their families and how they were looking forward into their own future and family life. The used theory takes part in systemic thinking, looking at the family as an organization and how identities are created in relationships and in communication. The method was interviews with six “children” and analyze of the text material. The result is presented in short summaries and quotation. The result shows that the children have been influenced in different ways by living with foster siblings and they have a large empathize for their parents and the situation. It also shows that the relations between the biological children and the foster children can be lasting for their future and the biological children can see the foster child as a “real” sibling. Communication and the feeling of participation were important for the children. All stories are individual but some conclusions appear. One is that the children is involved in everything that happens around them and they have own strategies to handle it.