Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod. Analysen gav tre slutliga teman: kommunikationens betydelse inom familjehemmet och i dess kontakt med omvärlden utanför hemmet; familjehemsuppdragets positiva och negativa påverkan på grundfamiljens relationer inom och utom familjen och familjehemsuppdragets positiva och negativa effekter på personlig och psykologisk utveckling hos föräldrar och biologiska barn i familjehem. Kommunikation och är ett centralt begrepp i livsvärlden för de i studien deltagande familjehemsföräldrarna. Relationer och psykologisk utveckling påverkas både positiv och negativt. Resultaten i studien är i linje med tidigare forskning och kommunikation, gränssättning och empati visade sig vara användbara verktyg i uppdraget som familjehem för föräldrarna i studien. Uppsatsen generar en modell som fick namnet Familjehemsdynamik. Modellen beskriver vilka effekter uppdraget som familjehem kan ha på individerna i grundfamiljen. / The study was done in order to investigate how foster parents experience how foster care affects themselves, their biological children and their relationships. Focus group interviews were conducted with two groups of five foster parents in each group. The focus groups consisted of five women and five men between 33 and 61 years old. An interview guide and a smaller survey was created and used during the interviews that were recorded on audio files. Data processing consisted of a phenomenological, hermeneutic analysis. The analysis gave three final themes: the importance of communication within the foster home and in their contact with the world outside the home; the impact of foster care on the biological children and their parents' relations within and outside the foster home and the positive and negative impact on personal and psychological development on parents and biological children in foster homes. Communication is a central concept in the foster carers everyday life. Relationships and psychological development is influenced both positively and negatively. The results of the study are in line with previous research. Communication, boundaries and empathy are key elements in foster care. The paper generated a model named Fostering care family dynamics. The model describes potential effects of fostering on the individuals in the biological family.

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen.</p><p>Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar studerades tidigare forskning som till viss del belyser hur de biologiska barnen upplever sin situation.</p><p>Studiens teoretiska tolkningsram är förutom tidigare forskning också systemteori som visar på hur man i familjesystemets relationer påverkar varandra, samt utvecklingsteori som belyser barns behov och utveckling i olika åldrar.</p><p>Resultaten som framkommit i studien visar att de biologiska barnen bör synliggöras på ett tydligare sätt genom hela familjehemsprocessen. Vidare bör socialtjänsten se de biologiska barnen som en del av familjehemmet och erbjuda dem samma stöd, handledning och information som föräldrarna erbjuds.</p> / <p>“They are used to share us with others” - Biological children’s participation in the foster care process</p><p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to enlighten how foster parents consider their biological children’s need of support from the Social services in the foster care process. The questions on which the study is based has been “Which support is actually offered from the Social services?” and “What form of support do the foster parents wish for their biological children?” Also “In which ways are the biological children part of the foster care process?”</p><p>The method used in the study is qualitative. Through information gathered from foster care parents, the biological children’s need of support has been examined. One of the criteria was that the five interviewed foster care homes had had biological children living at home, during a period of at least three to five years, coinciding with a foster care placement.</p><p>In order to answer the questions, raised for the study, previous research has been examined, which enlightens the situation of biological children in foster care families.</p><p>The studies theoretical frame of interpretation is, besides previous research, also system theory which shows how you, within the family systems relations affect each other, and development theory which enlightens children needs and development during various ages.</p><p>Results from the study shows the importance of making the biological children more visible during the entire foster care process.</p><p>Furthermore the Social service should see the biological course as part of the foster home, and offer them the same amount of support, guidance and information offered to the parents.</p>

Sammanfattning Syftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen. Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar studerades tidigare forskning som till viss del belyser hur de biologiska barnen upplever sin situation. Studiens teoretiska tolkningsram är förutom tidigare forskning också systemteori som visar på hur man i familjesystemets relationer påverkar varandra, samt utvecklingsteori som belyser barns behov och utveckling i olika åldrar. Resultaten som framkommit i studien visar att de biologiska barnen bör synliggöras på ett tydligare sätt genom hela familjehemsprocessen. Vidare bör socialtjänsten se de biologiska barnen som en del av familjehemmet och erbjuda dem samma stöd, handledning och information som föräldrarna erbjuds. / “They are used to share us with others” - Biological children’s participation in the foster care process Abstract The purpose of this study was to enlighten how foster parents consider their biological children’s need of support from the Social services in the foster care process. The questions on which the study is based has been “Which support is actually offered from the Social services?” and “What form of support do the foster parents wish for their biological children?” Also “In which ways are the biological children part of the foster care process?” The method used in the study is qualitative. Through information gathered from foster care parents, the biological children’s need of support has been examined. One of the criteria was that the five interviewed foster care homes had had biological children living at home, during a period of at least three to five years, coinciding with a foster care placement. In order to answer the questions, raised for the study, previous research has been examined, which enlightens the situation of biological children in foster care families. The studies theoretical frame of interpretation is, besides previous research, also system theory which shows how you, within the family systems relations affect each other, and development theory which enlightens children needs and development during various ages. Results from the study shows the importance of making the biological children more visible during the entire foster care process. Furthermore the Social service should see the biological course as part of the foster home, and offer them the same amount of support, guidance and information offered to the parents.

Denna uppsats handlar om biologiska barn och hur deras delaktighet, utifrån barnkonventionen och begreppet ”barnets bästa”, beaktas av yrkesprofessionella som handhar ärendet när deras familj åtagit sig uppdrag att vara familjehem. Syftet med vår studie är att undersöka hur socialtjänsten beaktar biologiska barns bästa vid en familjehemsplacering, utifrån biologiska barns delaktighet. Ett steg till att undersöka deras delaktighet är att ta reda på om det finns rutiner för hur yrkesprofessionella inom familjehemsvård i deras arbete gör biologiska barn i familjehem delaktiga under en familjehemsplacering. Genom en kvalitativ metod som metodval har vi med hjälp av en semistruktuerad intervju genomfört intervjuer med fyra familjehemssekreterare inom familjehemsvård på socialtjänsten samt fyra externa familjehemsutredare på uppdrag av socialtjänsten. Urvalsgruppen arbetar inom och på uppdrag av olika kommuner i Sverige och har olika års erfarenhet inom yrket. Tidigare forskning både internationellt och nationellt har bland annat studerat om placerade barns upplevelser i familjehem samt familjen som helhet i familjehem. När det gäller biologiska barn i familjehem visar det sig att det är ett ytterst begränsat forskningsområde. Resultat i studien visar att trots de yrkesverksammas olika bakgrund så beskriver majoriteten av urvalsgruppen att biologiska barns delaktighet inte har en direkt given plats i processen då rutiner för det saknas och föräldrarna förväntas förmedla vidare information till sina barn. Samtliga i urvalsgruppen ger en beskrivning av att biologiska barns delaktighet i en familjehemsplacering bör förstärkas. Det finns behov av att lyfta och tillämpa biologiska barns rätt till delaktighet vid en familjehemsplacering. Resultatet visar på att frågan är angelägen att få besvarad och behöver undersökas närmare med ytterligare forskningsstudier. / This essay is about biological children and how their participation, based on the Convention on the Rights of the Child and the concept of "the best interests of the child", is considered by professionals who handle the case when their family has undertaken the task of being a foster family. The purpose of this study is to investigate whether there are routines for how professionals in foster care units in their work make biological children in foster families involved during a family home placement. The study intends to make visible how the participation of biological children is considered at all stages of a foster care placement, i.e., from the beginning, during the time and at the end. Through a qualitative method as a method choice, we have, with the help of a semi-structured interview, conducted interviews with four foster care secretaries in family home care at the social services and four external foster care investigators on behalf of the social services. The selection group works within and on behalf of various municipalities in Sweden and has different years of experience in the profession. Previous research both internationally and nationally has, among other things, studied the experiences of placing children in foster families and the family in family homes. Regarding biological children in family homes, however, research shows that it is an extremely limited area of ​​research. Results in the study show that despite the professionals' different backgrounds, most of the sample group describes that biological children's participation does not have a directly given place in the process as routines for it are lacking and parents are expected to pass on given information to their children. A description from everyone in the selection group shows that biological children's participation in a family home placement should be strengthened. It summarizes the need to raise and apply biological children's right to participation in a family home placement. The results show that the question is important to get answered and need to be investigated further. Further research is needed to examine biological children's experience of participation and its significance.

Familjehemsvården i Sverige är utbredd, det är den vanligaste insatsen för barn som av olikaorsaker inte kan bo hemma med sina föräldrar. Trots att familjehemsvården är utbredd i Sverigefinns knapphändig forskning om dess påverkan på hela familjesystemet, och mer specifiktfamiljehemsföräldrarnas biologiska barn. Med grund i detta har vi fått ett intresse av attundersöka just biologiska barns egna upplevelser av att växa upp i familjehem. Syftet medstudien är att undersöka hur och om biologiska barn påverkas av att växa upp i ett familjehem.Därmed undersöka och analysera det biologiska barnets egen berättelse om dennes psykiskahälsa, relationer till föräldrarna samt det placerade barnet, för att utvärdera vilken effektfamiljehemsplaceringar har på deras liv.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer där 6 biologiskabarn som har växt upp i ett familjehem fått berätta sin historia. Det insamlade materialet haranalyserats med hjälp av tre olika teorier; KASAM, familjepraktiker samt Eriksonsidentitetsutvecklingsteori.Slutsatserna från studiens resultat tyder på att de biologiska barnen har en grundläggandepositiv syn på familjehemsvården. Däremot hade majoriteten av respondenterna önskat fåttstöd från professionell under sin uppväxt. De biologiska barnen upplever attfamiljehemsplaceringarna har medfört både positiva och negativa effekter. / Foster care in Sweden is widespread, it is the most common intervention for children who, forvarious reasons, cannot live at home with their parents. Despite the fact that foster care iswidespread in Sweden, there is almost no research on its impact on the entire family system,and more specifically the biological children of the foster parents. Based on this, we havegained an interest in investigating biological children's own experiences of growing up in fosterhomes. The aim of the study is to investigate how and if biological children are affected bygrowing up in a foster home. Thus investigate and analyze the biological child's own storyabout their mental health, relationships with the parents and the foster child, in order to evaluatethe effect foster care has on their lives.The study is based on a qualitative method in the form of semi-structured interviews where 6biological children who have grown up in a foster home told their story. The collected materialhas been analyzed through three different theories; KASAM, family practice and Erikson'sidentity development theory.The conclusions from the results of the study indicate that the biological children have afundamentally positive view of foster care. In contrast, the majority of respondents would haveliked to have received professional support during their upbringing. The biological childrenfeel that the foster home placements have had both positive and negative effects on them.