The child welfare system has a responsibility to provide healthy environments for children who are removed from the care of their biological families. An important indicator of success in this endeavor is variations in child functioning following admission into foster care. Maltreated children are already at risk for difficulty adjusting to new environments and creating new relationships. This dissertation sought to explore the effect of change during foster care on child functioning. The effects of various types of change on children who were provided with treatment foster care services were evaluated using the Child and Adolescent Functional Assessment Scale (CAFAS®) as a measure of child functioning. Results indicated that placement change and foster sibling presence negatively impacted child functioning, but that caseworker contact, foster sibling removal, and caseworker change positively impacted child functioning. Policy and practice implications emphasize the positive impact of single-child foster care placements, reduced volatility within foster child environments and relationships, and increased caseworker contacts. Future research should examine factors that mediate the relationship between systemic volatility within the foster care system and child functioning. / text

Titel: Att växa upp med fostersyskon – en studie om upplevelsen av att växa upp med fostersyskon som biologiskt barn i ett familjehem. Författare: Bettina Eriksson och Johanna Bergh Syftet med den här studien var att undersöka de biologiska barnens upplevelser av att växt upp med fostersyskon, vilken inverkan det haft på deras liv och hur det har påverkat relationerna inom familjen. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med kvinnor som idag är vuxna. Vi har analyserat materialet genom systemteori och ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Vi kom fram till att de biologiska barnen hade en övervägande positiv syn på sin uppväxt. De upplevde att de har fått en ökad förståelse, en ökad empati och insikter de annars inte skulle tilldelats sig, vilket de upplevde som positivt. Det som påtalas och återkommer i flera av respondenternas berättelser var att de har fått mindre med tid med sina föräldrar efter dem blivit familjehem. Något som påtalas och eftersöks av respondenterna är att de ville vara mer delaktiga och sedda av socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten har varit mycket bristfällig. En slutsats som vi gör i studien är att de biologiska barnen inte alls uppmärksammats av socialtjänsten. Nyckelord: familjehem, biologiska barn, familjehemsplacerat barn, fostersyskon / Title: Growing up with foster sibling – a study about the experience of growing up with foster sibling as a biological child in a family home Authors: Bettina Eriksson och Johanna Bergh The purpose of this study was to investigate the biological children experiences of growing up with foster sibling, what impact it had on their lives and how it has affected the relationships within the family. We have conducted five interviews with women who today are adults. We have analyzed the material through system theory and the symbolic interactionist perspective. We concluded that the children had a predominantly positive view of his upbringing. They felt that they have gained a greater understanding, greater empathy and insight they would not otherwise assign to, which they perceived as positive. What was reported and repeated in several of the respondent’s stories is that they have had less time whit their parents after becoming family home. What was objected and sought by the respondent was that they want to be more involved and seen by social service. The contact with the social service has been very inadequate. The conclusion that we do in this study is that the biological children did not get attention of social service Keywords: Family home, biological child, family home placement child, foster sibling

Studiens syfte var att få bidra med en ökad kunskap om och förståelse för hur nu unga vuxna, biologiska barn, upplever att ha föräldrar som har haft familjehemsuppdrag och vilken betydelse det haft för dem. Syftet var också att undersöka om dessa barn haft behov av stöd samt vilket stöd de fått. I studien genomfördes fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har vuxit upp med föräldrar som haft familjehemsuppdrag. Studiens resultat analyserades med Schultz Jørgensens familjeplansteori. Resultat och tolkningar visade att biologiska barn upplever sig delaktiga i familjehemsuppdraget och beskriver relationen till sina fostersyskon som syskon och vän. Biologiska barn beskriver att de hade lättare att skapa relationer till de yngre fostersyskonen än till de som är tonåringar eller jämngamla. Resultatet visade att informanterna upplever fler fördelar än nackdelar med att ha fostersyskon. De biologiska barnen beskriver också att de kände att de saknade möjligheten till stöd från socialtjänsten. / The purpose of the study was to help create a greater knowledge and understanding for now young adult biological children's experiences of having had parents being foster care parents and the meaning of it. The purpose was also to examine if these children had need of and what kind of aid they got. This study was based of five qualitative interviews with now young adults that’s been growing up with parents that were foster parents. The result in the study was analysed with Schultz Jørgensens familyplanetheory. Results and interpretations showed that biological children experience a participation in the foster care process and describes the relation to the foster children as that of a sibling and friend. Biological children describe that they have an easier time creating relations to younger foster siblings than to teenagers and children in the same age. The results showed that the informants experience more positive feelings than negative feelings with having foster siblings. The biological children also describe that they felt a loss of opportunities of aid from the social services.

Syftet med den här studien är att belysa idag vuxna biologiska barns erfarenheter och upplevelser av att ha vuxit upp i familjehem samt bidra med kunskap och förståelse kring huruvida samhälleliga stödfunktioner stod i proportion till upplevda behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats vars empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sammantaget har vi intervjuat åtta informanter. Empirin bearbetades enligt tillvägagångssätten i tematisk analys och utmynnade i ett antal teman och underteman vars innehåll analyserades i förhållande till teorierna Tvetydighet i familjegränser och tvetydig förlust (originaltitel på engelska; Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss) och Nya barndomssociologin samt till tidigare forskning kring ämnet biologiska barn i familjehem. Studien visar att biologiska barn i familjehems upplevelser och erfarenheter behöver förstås utifrån varje individs unika berättelse, vilka har bestått av såväl fördelar som utmaningar. Det utmärkande i resultatet är dock de viktiga och varaktiga relationerna som samtliga informanter utvecklade till några av de familjehemsplacerade barnen. Separationer och risk för separationer från familjehemsplacerade barn skapade känslor av oro, rädsla och stress som några av informanterna, till följd av bristande stöd från vuxna, inte hade tillräcklig möjlighet att bearbeta och förstå. De biologiska barnens tillgång till delaktighet, inkludering och information i frågor gällande de placerade barnen och familjehemsuppdraget, framstår som grundläggande komponenter för att uppdraget ska upplevas som mer eller mindre positivt eller utmanande. Resultatet av studien visar även på betydelsen av att de vuxna har kunskap om de biologiska barnens potentiella behov samt att de på ett flexibelt och lyhört sätt kan förhålla sig till dessa. Stödet behöver således utformas så att det står i proportion till det unika barnets behov. / The purpose of this study is to provide knowledge on today's adult biological children's experiences of having grown up in foster homes and contribute with knowledge and understanding about whether societal support functions were in proportion to perceived needs. The study is based on a qualitative approach whose empirical evidence is obtained through semi-structured interviews. In total, we have interviewed eight informants. The empirical work was processed according to the approach of thematic analysis and resulted in a number of themes and sub-themes whose content was analyzed in relation to the theories Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss as well as the New sociology of childhood and to previous research on the subject of biological children in foster homes. The study shows that biological children in foster care's experiences need to be understood based on each individual's unique story, which has consisted of both benefits and challenges. The distinguishing feature of the result is the important and lasting relationships that all informants developed with some of the children placed in foster homes. Separations and risk of separations from children placed in foster homes created feelings of anxiety, fear and stress that some of the informants, as a result of a lack of support from adults, did not have sufficient opportunity to process and understand. The biological children’s access to participation, inclusion and information in matters concerning the foster children and the foster home assignment appear to be fundamental components for the assignment to be perceived as more or less positive or challenging. The results of the study also show the importance of the adults having knowledge of the biological children's potential needs and that they can relate to them in a flexible and responsive way. The support thus needs to be designed so that it is proportionate to the unique child's needs.