The following study is a comparative analysis on the usage of history in Ridley Scott’s epic Kingdom of Heaven. Based on the thesis that this movie has a lot to say about contemporary political values, it compares the theatrical version from 2005 with the 45 minute extended Director’s Cut, which came out on DVD in 2006. Firmly based in the popular-cultural context I tried to evaluate whether these changes related in any way, to matters concerning the current gender debate and post-colonial theory. The comparison was made in order to try and determine whether the changes made in-between the two versions contained significant political hotspots, which in turn related to my scientific theories. In a contemporary context characterized by gender issues as well as religious warfare, secularism and multiculturalism, I found this movie particularly interesting to analyze.  Concerning the results of my analysis, I found the extended version to be containing a significant amount of political hotspots, which were cut out of the theatrical version. From a gender perspective I found the roles of gender to be problematized in the extended cut, especially when one takes into account that the movies female protagonist became more multifaceted than in the theatrical cut. Regarding the postcolonial, I found the extended version to be heavily influenced by contemporary values in the matter. The secular humanistic and multicultural-affirming message which defined both versions was made more obvious in the Director’s Cut. Fundamentalism was heavily criticized regardless of the characters’ cultural origins.

Att den norrländska landsbygden länge haft befolkningsproblem råder inga tvivel om, och dess befolkning spås inte heller öka i framtiden. Så sent som i somras kom dock en önskan från Näringslivscheferna i Region 8-kommunerna om att man tillsammans ville börja arbeta med inflyttning och rekrytering. Syftet med denna studie var att studera hur kommuner inom Region 8-samarbetet arbetar med att öka kommunens inflyttning och attraktionskraft. Detta undersöktes genom ett fokus på platsmarknadsföring utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv. I studien genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda kommuner inom Region 8-samarbetet, och även med en representant för Region 8 som helhet. Studien identifierade att samtliga av de kommuner som ingick i studien, och även Region 8 i stort, använder sig av meningsbyggande åtgärder, definierade genom CPE, i arbetet med inflyttning och attraktionskraft. Det vill säga man lyfter fram det som sedan tidigare är en del av kommunens identitet och bygger mening kring denna, i syfte att locka till sig invånare och besökare.

Syftet med denna studie är att utifrån teorin om befolkade institutioner förstå hur fyra socialtjänstkontor förhåller sig till interkulturellt socialt arbete. Socialarbetare möter klienter från andra kulturer än den svenska, och de skapar kompetenser inom interkulturellt socialt arbete. Undersökningen tar avstamp i intervjuer med socialarbetare och enhetschefer enskilt och i grupp. Analysen visar att ett socialkontor utmärker sig medan de övriga tre socialkontoren skiljer sig minimalt från varandra. Koppling till en institutionaliserad myt om socialarbetare med interkulturell kompetens sker i alla enheter och med likartade konsekvenser, även om det på ytan kan se olika ut. Resultatet visar att många socialarbetare menar att de saknar inter­kulturell kompetens, och att de flesta inte har reflekterat över vad interkulturellt socialt arbete betyder i mötet med klienter med utländsk bakgrund, samtidigt som alla faktiskt utför ett interkulturellt arbete i praktiken. Den interkulturella sociala kompetensen skapas i huvudsak genom klientmöten och genom ett kollegialt kunskapsutbyte. Formell och strukturerad kompetensutveckling i ämnet verkar dock saknas. Socialarbetare i en kulturellt diversifierad arbetsgrupp med interkulturell medvetenhet inom enheten verkar bättre klara att återkoppla och länka sin kunskap och meningsbyggnad till mångfalden runt omkring dem. Slutsatsen är att interkulturellt socialt arbete kontinuerligt måste artikuleras, dokumenteras och spridas, detta för att främja ökad kunskap och kompetens. I den bästa av världar sker detta i en kulturellt diversifierad personalgrupp i samverkan med omvärlden.