<p>Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.</p>

<p>Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder där tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes även. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förändringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mättes var arbetstrivsel, arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet. Undersökningen genomfördes i form av en enkätstudie vintern 2001/ våren 2002 på 301 sjuksköterskor vid S:t Görans sjukhus, som är ett privat vinstdrivet sjukhus. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar att den relationsorienterade ledarstilen är viktigast endast för arbetsinlevelsen samt på en interaktionseffekt mellan uppgiftsorienterad och förändringsorienterad ledarstil på sjuksköterskornas arbetstrivsel, där upplevelsen av en hög uppgiftsorienterad- och en hög förändringsorienterad ledarstil gav en högre arbetstrivsel hos sjuksköterskorna, vilket går emot tidigare forskningsresultat.</p>

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.

Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder där tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes även. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förändringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mättes var arbetstrivsel, arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet. Undersökningen genomfördes i form av en enkätstudie vintern 2001/ våren 2002 på 301 sjuksköterskor vid S:t Görans sjukhus, som är ett privat vinstdrivet sjukhus. Resultatet från den multipla regressionsanalysen visar att den relationsorienterade ledarstilen är viktigast endast för arbetsinlevelsen samt på en interaktionseffekt mellan uppgiftsorienterad och förändringsorienterad ledarstil på sjuksköterskornas arbetstrivsel, där upplevelsen av en hög uppgiftsorienterad- och en hög förändringsorienterad ledarstil gav en högre arbetstrivsel hos sjuksköterskorna, vilket går emot tidigare forskningsresultat.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse. Däremot framkom ett indirekt samband mellan personlighetsegenskaperna extraversion och samvetsgrannhet och global arbetstillfredsställelse via arbetsattityderna job involvement och arbetsengagemang. Studien visade även att global arbetstillfredsställelse påverkas mer av hur individen uppfattar sina arbetsmiljöförhållanden än av individens personlighetsegenskaper. Slutsatsen blev att organisationer bör lägga mindre fokus på individens personlighet och istället arbeta kontinuerligt med att förbättra arbetsmiljöförhållandena, då de bidrar till individens upplevda globala arbetstillfredsställelse.

I detta examensarbete kommer en fördjupning ske i den psykosociala arbetsmiljön på LSS-boende. Som rubriken nämner är huvudfokuset hur attityder påverkar den psykosociala arbetsmiljön. Arbetsgivarverket (2015) tar upp att förhållanden mel-lan individen och den sociala arbetsmiljön kallas för psykosocial arbetsmiljö Den psykosociala arbetsmiljön handlar om allt ifrån hur vi trivs med våra kollegor, hur meningsfullt vi upplever vårt arbete och våra arbetsuppgifter, hur stort inflytande som finns över vår situation och vilka möjligheter som finns till personlig utveckl-ing. Den psykosociala arbetsmiljön innefattar i stort sett allt som har med den psy-kiska hälsan på arbetsplatsen att göra. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om möjligheter till personlig utveckling och psykisk hälsa och styrs av exempelvis ar-betets innehåll, arbetsorganisationen och upplägg. Andra faktorer som har betydelse när det kommer till den psykosociala arbetsmiljön är känslan av att vistas i ett sam-manhang med ett meningsfullt arbete, eget ansvar, inflytande och har kontroll över sin arbetssituation (Arbetsgivarverket 2015).Psykisk ohälsa är en av samhällets vanligaste orsaker till långtidssjukskrivningar och har uppmärksammats vara en av den svenska välfärdsstatens största utmaningar (SOU 2002:5; Prop. 2007/08:110; OECD 2013). Sjukskrivningar på grund av psy-kisk ohälsa har stigit i alla åldersgrupper men är högst för personer i åldersgruppen 30 - 39 år, särskilt bland föräldrar med barn i åldrarna 3 - 12 år (Socialförsäkrings-rapport 2014:17). Det handlar framför allt om yrken inom skola, vård och omsorg, som är kvinnodominerade yrkesområden (Socialförsäkringsrapport 2014:17).Stress är också något som läsaren kommer få möjlighet att fördjupa sig inom. Enligt Arbetsgivarverket (2015) är stress nära sammankopplat med en dålig psykosocial arbetsmiljö vilket också är en anledning att stress kommer vara en del av arbetet. Av ovanstående anledningar vill jag med detta examensarbete fördjupa perspektiv på personalens erfarenhet om vad som påverkar den psykosociala arbetsmiljön po-sitivt eller negativt.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för HR-anställdas inställning till arbete samt om det påverkar om de väljer att arbeta i privat- respektive offentlig sektor. De teoretiska utgångspunkterna ligger till grund för att skapa förståelse för begreppet inställning till arbete, arbetsengagemang, arbetsattityder samt tjänstemän i privat och offentlig sektor. Teorierna till fenomenet inställning till arbete är Goldthorpe (1971), Wrzesniewski (1997) och Berglund (2011). Övrig litteratur i form av artiklar och böcker används i ett kompletterande syfte till de tidigare nämnda författarnas teorier. Undersökningen är en kvalitativ studie där åtta respondenter har intervjuats, fyra i den privata sektorn och fyra i den offentliga sektorn. Urvalet av respondenter är ett bekvämlighetsurval tillsammans med ett snöbollsurval. Intervjuerna genomfördes utifrån ett semistrukturerat tillvägagångssätt. Analysen och resultatet påvisar att HR-anställdas inställning till arbete är högst personlig men att alla har ett grundläggande instrumentellt syfte till varför de arbetar. Faktorer som påverkar deras inställning är begreppen arbetsengagemang och arbetsattityder, även dessa är högst personliga men framför allt vad som går i linje med deras inre värderingar. Det finns till viss del en relation mellan HR-anställdas inställning till arbete samt om de väljer att arbeta i privat och offentlig sektor men återigen handlar det främst om hur individer uppfyller en inre meningsfullhet. Privat anställda väljer arbetsplats framför sektor medan offentligt anställda väljer sektor framför arbetsplats i en hög utsträckning.