<p>Uppsatsen redogör för den rättsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare så belyses förfarandena i de rättsregler och principer fastlagda till skydd för rättsäkerheten på området. Inom ramen för uppsatsen har två undersökningar företagits för två skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri.</p>

Uppsatsen redogör för den rättsliga regleringen avseende förundersökning, kortfattade anteckningar samt förenklad brottsutredning. Vidare så belyses förfarandena i de rättsregler och principer fastlagda till skydd för rättsäkerheten på området. Inom ramen för uppsatsen har två undersökningar företagits för två skilda brottskategorier ringa narkotikabrott, eget bruk samt snatteri.

According to recent statistics, the number of people in Sweden who choose to go into higher education after upper secondary school has grown compared to 25 years ago. Lectures within some university programs are conducted entirely in English, and Swedish students’ abilities to understand, record and recall the information given at lectures are therefore crucial for their academic success. The course English 6 in upper secondary school is supposed to cover different ways of taking notes while listening. Three qualitative interviews were conducted in this study to examine how teachers interpret the course’s note-taking aspects, and how they intend to work with note-taking in the classroom. A quantitative study was carried out with students in upper secondary school to look into their experiences of note-taking in the course English 6. Results show differences in how the teachers approach note-taking and how they choose to work with note-taking in the classroom. A majority of the students participating in the study claimed not to have been introduced to different ways of taking notes in the course English 6. This information calls for teachers to make sure note-taking skills are being taught in an explicit way. More knowledge and communication among teachers also seem necessary in order to help students develop strategies for note-taking in the best way possible.

No description available.

Detta examensarbete ämnar till att svara på frågeställningen: Vilka problem och möjligheter upplever gymnasieelever i samhällsorienterande ämnen, i Malmö, att det finns med att föra anteckningar med hjälp av digitala verktyg jämfört med papper och penna? Motivering till valet av frågeställningen bygger på ett intresse av att se vilka konsekvenser digitalisering av den svenska skolan kan leda till i allmänhet och för anteckningar och lärande i synnerhet. Vår teoretiska förankring och vår metod grundar sig i fenomenografi som synliggör upplevelser av fenomen. Frågeställningen har besvarats utifrån en kvalitativ metod som utgår från intervjumaterial baserat på 10 intervjuer med gymnasieelever som läser samhällsorienterande ämnen i årskurs 3 i Malmö. Vårt resultat visar att möjligheterna med digitala anteckningar är det praktiska och tidseffektiva. Samtidigt som problemen med digitala anteckningar är desto fler. Intervjupersonerna vittnar om att det tar längre tid att tillägna sig information och att störningsmoment från sociala medier är ett dagligt inslag i undervisningen. Ytterligare problem är att de tenderar att transkribera istället för att anteckna med egna ord och att det därför är svårt att bibehålla en struktur och minnas det som antecknats. Möjligheter med papper och penna är att intervjupersonerna upplever att informationen fastnar. De använder sig av muskelminnet och antecknar med egna ord. En annan möjlighet är att det finns färre störningsmoment. Problem som upplevs när analoga anteckningar tas är bristen på rättstavningsprogram och tidsaspekten. Anmärkningsvärt i vårt resultat är att majoriteten av våra intervjupersoner väljer att anteckna på datorn trots att de upplever att de lär sig bäst när de antecknar med papper och penna. Det finns således en obalans mellan anteckningsvalet och det upplevda lärandet. Vår intervjustudie bekräftar tidigare forskning inom området men adderar en faktor som inte tidigare nämnts: undervisningstempots samband med centralt innehåll och digitalisering av skolan. Vår slutsats är att det finns ett strukturellt problem som tvingar elever att välja ett anteckningssätt ofördelaktigt för sitt lärande, samtidigt som lärare tvingas öka sitt undervisningstempo för att hinna med i den välkända stroffträngseln.

No description available.

No description available.