Studien behandlar elevers erfarenheter kring inkonsekventa textuppgifter i matematik. Syftet är att bilda kunskap om elevers syn på tillvägagångssätt vid lösandet av och svårig­heter med uppgifterna. Studiens teori utgår från fenomenologin då den stämmer över­ens med studiens syfte. Datamaterialet i stu­dien utgår från tio semistrukturerade inter­vjuer med elever i årskurs 6. Eleverna har under intervjuerna fått delge tillväga­gångs­sätt och vad de erfar var svårt och lätt med olika textuppgifter. Resultatet visar att problemmodellering var den vanligast förekommande strategin bland eleverna, men även direktöversättning förekom. Eleverna menade att svårigheten med textuppgifter var att beräkna och förstå vad de skulle göra. Eleverna hade olika preferenser av den omformulerade uppgiften men alla elever förutom en ansåg att standardversionen eller versionen där sambanden var tydligare var enklast att förstå. Slutsatser som kunde dras var att eleverna tenderade att koppla samman signalord med ett visst räknesätt, oavsett vilken strategi de använde sig av. Eleverna var även mer medvetna om problematiken kring beräkningen än de språkliga faktorerna. Deras olika preferenser av formuleringen av en uppgift kunde bero på deras tidigare erfarenheter av textuppgifter. / This study discusses pupils’ experiences of inconsistent word problems within mathe­matics. The aim is to form knowledge about pupils’ views of strategies and difficulties when solving inconsistent word problems. The theory in the study is based on phenomenology as it corresponds to the aim of the study. The material consisted of ten semi-structured interviews with pupils in grade 6. In the interviews the pupils described how they solved word problems and which difficulties they experienced with word problems. The result displayed the problem model approach as most common among the pupils, but direct translation also occurred. Complex aspects which the pupils mentioned were to calculate and perceive which rule of arithmetic to use. The pupils preferred different forms of rewording, but all except one pupil chose the standard version or the conceptual rewording. Conclusions drawn from the study was that pupils tended to associate relation terms with a rule of arithmetic, regardless of which strategy they used. The pupils were more aware of complications of the computing than of linguistic aspects. The difference in preferences of rewording could be due to differences in experiences of word problems.

<p>Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift. I resultatet visade det sig att det fanns de elever som hade svårt med förståelsen av textuppgifterna och ansåg att uppgiften var ett problem. Dock fanns det de elever som lätt kunde ange ett svar och sedan på ett utförligt sätt förklara sitt genomförande under intervjun. Andra fasen av intervjuanalysen var att identifiera vilka strategier eleverna använde för att lösa textuppgifterna. Det visade sig att eleverna använde sig av tre av de fyra räknesätten som strategier för att lösa textuppgifterna. Andra analysen fokuserades på observationerna som gjordes vid intervjutillfällena. Vid observationen användes ingen teknisk utrustning, utan allt skrevs ner under intervjutillfället. När vi analyserade observationen visade det sig att eleverna använde andra strategier, som fingerräkning och gester, utöver räknesätten för att lösa textuppgifterna. I undersökningen ansåg vi att det var elever som hade svårt för olika begrepp, exempelvis hel och halv. Detta kan bero på att de inte gått igenom detta i sin matematik undervisning. Användningen av textuppgifter i matematik visade sig vara nästan helt osynliga enligt en av lärarna som vi samtalade med.</p> / <p>This study deals with pupils in first grade and how they solve text tasks in mathematics and which strategies they are using. To find out about this we have performed interviews and observations. We interviewed twenty pupils from two different schools in Kalmar municipality, Sweden. Firstly we analyzed the interviews; these were recorded with a dictaphone. Thanks to the analysis we could divide answer from the tasks into two categories, problem or routine task. The result showed that there were pupils who had problems understanding the text tasks and therefore found them to be problems. However there were pupils that gave a correct answer and a good explanation of how they solved the tasks during the interviews. Then we looked at the answers from the pupils when they solved the tasks. We could see that the pupils used three of the four rules of arithmetic. The second analysis focused on the observations that were done during the interviews. We did not use any technical device. When we looked at the observations we could see that the pupils were using other strategies besides the rules of arithmetic’s to solve the tasks. In the study we found that some pupils had difficulties with some concepts such as whole and half. This might be because they had not gone through those concepts in their math education. The use of text tasks in math was almost completely invisible according to one of the teachers we spoke to.</p>

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift. I resultatet visade det sig att det fanns de elever som hade svårt med förståelsen av textuppgifterna och ansåg att uppgiften var ett problem. Dock fanns det de elever som lätt kunde ange ett svar och sedan på ett utförligt sätt förklara sitt genomförande under intervjun. Andra fasen av intervjuanalysen var att identifiera vilka strategier eleverna använde för att lösa textuppgifterna. Det visade sig att eleverna använde sig av tre av de fyra räknesätten som strategier för att lösa textuppgifterna. Andra analysen fokuserades på observationerna som gjordes vid intervjutillfällena. Vid observationen användes ingen teknisk utrustning, utan allt skrevs ner under intervjutillfället. När vi analyserade observationen visade det sig att eleverna använde andra strategier, som fingerräkning och gester, utöver räknesätten för att lösa textuppgifterna. I undersökningen ansåg vi att det var elever som hade svårt för olika begrepp, exempelvis hel och halv. Detta kan bero på att de inte gått igenom detta i sin matematik undervisning. Användningen av textuppgifter i matematik visade sig vara nästan helt osynliga enligt en av lärarna som vi samtalade med. / This study deals with pupils in first grade and how they solve text tasks in mathematics and which strategies they are using. To find out about this we have performed interviews and observations. We interviewed twenty pupils from two different schools in Kalmar municipality, Sweden. Firstly we analyzed the interviews; these were recorded with a dictaphone. Thanks to the analysis we could divide answer from the tasks into two categories, problem or routine task. The result showed that there were pupils who had problems understanding the text tasks and therefore found them to be problems. However there were pupils that gave a correct answer and a good explanation of how they solved the tasks during the interviews. Then we looked at the answers from the pupils when they solved the tasks. We could see that the pupils used three of the four rules of arithmetic. The second analysis focused on the observations that were done during the interviews. We did not use any technical device. When we looked at the observations we could see that the pupils were using other strategies besides the rules of arithmetic’s to solve the tasks. In the study we found that some pupils had difficulties with some concepts such as whole and half. This might be because they had not gone through those concepts in their math education. The use of text tasks in math was almost completely invisible according to one of the teachers we spoke to.

Studien behandlar sex elevers erfarenheter av matematiska textuppgifter där frågans placering varierar. Det undersöks eftersom tidigare forskning inte har undersökt frågans placering utifrån elevernas perspektiv. Tidigare forskning har enbart undersökt elevers lösningar av textuppgifter där frågeplaceringen varierat. Syftet med studien var att undersöka hur sex elever i årskurs 5 erfar matematiska textuppgifter med två olika placeringar av frågan, i slutet och i början av uppgifterna. Undersökningen hade fenomenologi som vetenskaplig teori. I studien intervjuades sex elever medan de löste sex textuppgifter med varierad placering av frågan. Under intervjuerna svarade eleverna på frågor som bland annat berörde textuppgifternas svårighetsgrad och frågans placering. Resultatet av studien visar att elevernas tillvägagångssätt för att lösa uppgifterna inte skilde sig i förhållande till frågans placering. De textuppgifter som eleverna ansåg var svårast hade frågan i början. När frågan var i början ansåg flertalet elever att de, när de läste uppgiften, fokuserade på vad som skulle räknas ut. Trots det föredrog eleverna textuppgifter med frågan i slutet eftersom de var vana vid det. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna föredrog att frågan var i slutet av skriftliga textuppgifter. / This study discusses six students' experiences of mathematical word problems with different locations of the questions. This was investigated because previous research has not investigated the students' perspectives of question placement. Previous research has only investigated students' solutions of word problems with different locations of the questions. The aim of this study was to investigate how six students, between 11 and 12 years old, in 5th grade experienced mathematical word problems with different locations of the question. The question was either located in the end or in the beginning of the word problem. The study had phenomenology as a scientific theory. This study was done by interviewing each one of the six students while they solved six written mathematical word problems with different location of the question. During the interviews, the students answered questions about for example the difficulty of the word problems and question placement. The result of the study showed that the students' methods to solve the word problems did not differ in relation to where the question was located. The most difficult word problems according to the students had the question in the beginning. The difficulty of the word problems was also affected by which type of problem it was; change problem, combine problem or compare problem. When the question was located in the beginning of the word problem most students perceived that they focused on the calculation of the problem. However, the students preferred word problems with the question in the end because they were used to that. The conclusion is that students preferred the question in the end of written word problems.

Denna systematiska litteraturstudie har som syfte att undersöka vad tidigare forskning visar om hur lärare undervisar i matematik med inriktning mot textuppgifter och problemlösning i flerspråkiga klassrum i lågstadiet. Vi vill också undersöka hur undervisningen kan anpassas för att gynna flerspråkiga elever. Vår data samlades in med hjälp av databaserna ERIC och Linköpings Universitets egen söktjänst UniSearch. Resultat visar hur viktigt det är att elever får en grundlig förståelse för olika begrepp som förekommer i matematiken. Det framgår också vilken betydelse representationsformer och den explicita undervisningen har för att gynna elevernas förmåga att kunna lösa text- och problemlösningsuppgifter. I resultatet uppmärksammas att en viktig del av elevernas arbete med textuppgifter är förståelsen av kontext. Om eleven gynnas av att använda första- eller andraspråk som undervisningsspråk och vilka attityder och förväntningar lärarna har på sina elever är även något som diskuteras i denna studie.

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.