Uppsatsen är en textanalys där syftet är att granska hur skrivutvecklingen har framställts sigfrån läroplanen 1969, till den nuvarande läroplanen som började användas 2011. Detanalyseras också tre olika läromedel i relation till de olika läroplanerna för att se relationenmellan läroplanerna och läromedlet som förhåller sig till läroplanen. Metoderna som användsför analysen är dels en textanalys när läroplanerna och läromedlen analyseras. Men också enideationell struktur där temat skriftlig språkutveckling eftersöks under tiden då analysen görs.Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig utveckling i både läroplanerna och derasolika fokus utifrån vad samhället anser vad som är en viktig kunskap att utveckla. Det finnsockså en klar utveckling i läromedlen som visar att det är nya områden som prioriteras i denyare läromedlen jämfört med tidigare. Det finns däremot fortfarande många likheter från deäldre läroplanerna och läroböckerna med dagens läromedel och läroplan. Slutsatsen är såledesatt samhället och politikerna påverkar läroplanernas innehåll, medan läromedlen är påverkadeav läroplanerna.

Syftet med denna studie är genom textanalys undersöka hur interkulturella skillnader påverkar den ideationella strukturen och den interpersonell strukturen i texter på olika språk. De texterna är valda utifrån IKEA:s svenska och kinesiska katalogen 2020. Jag använder både en kvantitativ och kvalitativ metod för att jämföra och analysera vilket perspektiv och vilka språkhandlingar som förekommer i de olika textversionerna. Resultatet visar att det finns tydliga skillnader mellan den ideationella strukturen och den interpersonella strukturen i båda versionerna. De slutsatser som går att dra utifrån undersökningen är att båda versionerna har en närvarande författare och de texterna innehåller mest påståenden. Skillnaden är att de svenska texterna har ett inifrånperspektiv medan de kinesiska texterna har ett utifrånperspektiv och de svenska texterna är mer dialogiska än de kinesiska texterna. Förutom påstående används frågor och utrop i båda texterna. De svenska texterna har en förtrolighetsstrategi medan de kinesiska texterna har en försiktighetsstrategi. Det förekommer dessutom en stor skillnad mellan den svenska och den kinesiska versionen av användningen av frågor och utrop. Alla svenska frågor saknar parallella översättningar till kinesiska frågor. Tre av de svenska utropen översattes med frågorna i den kinesiska versionen. En del svenska utrop översattes till kinesiska påståenden, medan kinesiska utrop motsvarar svenska påståenden.

I föreliggande studie undersöks svenska statliga myndigheters värdegrundstexter. Uppsatsen skrivs inom projektet ”En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter”, och syftet är att se vilka språkliga medel som uttrycker önskade värderingar. Tre frågeställningar om värdeord, deras samband med texternas rubriceringar, och önskade värderingar hanteras med hjälp av en teoretisk och metodisk utgångspunkt i critical discourse analysis (CDA) kompletterad med en analys av texternas ideationella struktur. Analysmaterialet utgörs av 40 värdegrundstexter från 10 olika departement. Den kritiska diskursanalysen ger svar på vilka värderingar som uttrycks av myndigheterna. Detta kopplas till begreppet ideologi, och vilken ideologi som verkar ligga till grund för värderingarna. I den ideationella analysen undersöks texternas teman, propositioner och perspektiv. I denna analys klargörs också vilka värdeord och rubriceringar som finns i texterna, samt om det finns något samband mellan hur en text är rubricerad och vilka värdeord den innehåller. Resultatet visar att värdeord kopplade till kunskap och etik är mest frekventa i texterna. Det finns ett samband mellan texters rubricering och värdeord så att rubriceringar med ordet värde innehåller ord om kompetens och etik, medan texter med vision i sin rubricering följs av ord om framtidsvisioner.   I diskursanalysen framkommer en modelläsare som är tänkt att vara en anställd vid myndigheten. Detta förmedlar en ideologi som har sin utgångspunkt i den nyliberala marknadsdiskurs som gör att myndigheter ska försöka sälja in sitt ”varumärke”. Detta görs genom att de anställdas beteenden regleras, för att ge medborgarna som tar kontakt med myndigheten en uppfattning av vilket bemötande de kan förvänta sig. De önskade värderingarna hos myndigheten och dess medarbetare är att de ska vara kompetenta, inkluderande, pålitliga och serviceinriktade. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.