Studien behandlar elevers erfarenheter kring inkonsekventa textuppgifter i matematik. Syftet är att bilda kunskap om elevers syn på tillvägagångssätt vid lösandet av och svårig­heter med uppgifterna. Studiens teori utgår från fenomenologin då den stämmer över­ens med studiens syfte. Datamaterialet i stu­dien utgår från tio semistrukturerade inter­vjuer med elever i årskurs 6. Eleverna har under intervjuerna fått delge tillväga­gångs­sätt och vad de erfar var svårt och lätt med olika textuppgifter. Resultatet visar att problemmodellering var den vanligast förekommande strategin bland eleverna, men även direktöversättning förekom. Eleverna menade att svårigheten med textuppgifter var att beräkna och förstå vad de skulle göra. Eleverna hade olika preferenser av den omformulerade uppgiften men alla elever förutom en ansåg att standardversionen eller versionen där sambanden var tydligare var enklast att förstå. Slutsatser som kunde dras var att eleverna tenderade att koppla samman signalord med ett visst räknesätt, oavsett vilken strategi de använde sig av. Eleverna var även mer medvetna om problematiken kring beräkningen än de språkliga faktorerna. Deras olika preferenser av formuleringen av en uppgift kunde bero på deras tidigare erfarenheter av textuppgifter. / This study discusses pupils’ experiences of inconsistent word problems within mathe­matics. The aim is to form knowledge about pupils’ views of strategies and difficulties when solving inconsistent word problems. The theory in the study is based on phenomenology as it corresponds to the aim of the study. The material consisted of ten semi-structured interviews with pupils in grade 6. In the interviews the pupils described how they solved word problems and which difficulties they experienced with word problems. The result displayed the problem model approach as most common among the pupils, but direct translation also occurred. Complex aspects which the pupils mentioned were to calculate and perceive which rule of arithmetic to use. The pupils preferred different forms of rewording, but all except one pupil chose the standard version or the conceptual rewording. Conclusions drawn from the study was that pupils tended to associate relation terms with a rule of arithmetic, regardless of which strategy they used. The pupils were more aware of complications of the computing than of linguistic aspects. The difference in preferences of rewording could be due to differences in experiences of word problems.

<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen. Efter genomförd deklaration har användarna fått fylla i en enkät där de ombetts uppskatta olika aspekter av agentens beteende. Försöket har avslutats med en intervju. </p><p>Resultatet visar att närvaron av en agent påverkade användarens upplevelse av att deklarera. Agentens utseende och agentens personlighet var för sig påverkade olika aspekter av användarensupplevelse av till exempel tillit och attraktionsvärde. Dock kunde inga tydliga skillnader konstateras när agentens personlighet inte passade ihop med det visuella intryck agenten gav.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur användare påverkas av gränssnittsagenter vars personlighet inte passar ihop med det visuella intryck de ger. Gränssnittsagenterna bestod i den här studien av en räv och en höna och de har testats på användare i ett deklarationssammanhang. Personligheten uttrycktes genom vad agenterna sade, och detta visades på datorskärmen i form av text i pratbubblor. Agenterna har manipulerats så att de vid hälften av betingelserna fått byta personlighet med varandra, alltså att hönan har presenterats med rävens personlighet och tvärt om. En kontrollgrupp har genomfört uppgiften utan att någon agent varit närvarande på skärmen. Efter genomförd deklaration har användarna fått fylla i en enkät där de ombetts uppskatta olika aspekter av agentens beteende. Försöket har avslutats med en intervju. Resultatet visar att närvaron av en agent påverkade användarens upplevelse av att deklarera. Agentens utseende och agentens personlighet var för sig påverkade olika aspekter av användarensupplevelse av till exempel tillit och attraktionsvärde. Dock kunde inga tydliga skillnader konstateras när agentens personlighet inte passade ihop med det visuella intryck agenten gav.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta ungdomarnas självkänsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar.</p> / <p>The purpose with this study is to investigate if there is an association between unpredictable parents and the occurrence of both internal and external behavior problems among adolescents. The study considers the internalizing behavior problems low self-esteem and depression and the externalizing behavior problems delinquency and aggression. The study consists of 1018 adolescents in ages between 13 and 15 years old. The study is based on a questionnaire where five scales are used to measure the participating adolescent’s self-esteem, depression, delinquency and aggression and their view on how consistent their parents are. The result shows that those adolescents who have both internalizing and externalizing behavior problems where those who reported highest in unpredictability in their parents.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan opredicerbara föräldrar och förekomsten av både interna och externa beteendeproblem hos ungdomar. I studien undersöks interna beteendeproblem såsom låg självkänsla och depression samt de externa beteendeproblemen brottslighet och aggression. Studien baseras på 1018 ungdomar i åldrarna 13- 15 år. Studien utgår från en enkätundersökning där fem olika skalor används för att mäta ungdomarnas självkänsla, depression, brottslighet och aggression samt hur konsekventa deras föräldrar är. Resultaten visar i allt väsentligt att de ungdomar som har både interna och externa beteendeproblem är de som rapporterar högst i opredicerbarhet hos sina föräldrar. / The purpose with this study is to investigate if there is an association between unpredictable parents and the occurrence of both internal and external behavior problems among adolescents. The study considers the internalizing behavior problems low self-esteem and depression and the externalizing behavior problems delinquency and aggression. The study consists of 1018 adolescents in ages between 13 and 15 years old. The study is based on a questionnaire where five scales are used to measure the participating adolescent’s self-esteem, depression, delinquency and aggression and their view on how consistent their parents are. The result shows that those adolescents who have both internalizing and externalizing behavior problems where those who reported highest in unpredictability in their parents.