Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse kring mellanstadielärares arbete med matematisk problemlösning. Studien fokuserar lärarnas beskrivningar av identifierade utmaningar med att utveckla elevers kommunikationsförmåga och lösningsprocesser i relation till matematisk problemlösning. I studien tillämpas en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultaten har kategoriserats utifrån Mölleheds (2001) ramverk och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på matematisk undervisningspraktik (Askew 2013; Sandberg, 2006; Säljö, 2020). Slutsatserna i min studie är att mellanstadielärarna arbetar med textförståelse, visuell förståelse, logik, matematiska begrepp, räknemetoder och noggrannhet i smågrupper för att eleverna ska kunna diskutera och hjälpa varandra. Dock upplever många mellanstadielärare utmaningar med textförståelse, visuell förståelse, logik, matematiska begrepp, räknemetoder och noggrannhet, främst på grund av att det tids- och resursbrist.

<p>Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift. I resultatet visade det sig att det fanns de elever som hade svårt med förståelsen av textuppgifterna och ansåg att uppgiften var ett problem. Dock fanns det de elever som lätt kunde ange ett svar och sedan på ett utförligt sätt förklara sitt genomförande under intervjun. Andra fasen av intervjuanalysen var att identifiera vilka strategier eleverna använde för att lösa textuppgifterna. Det visade sig att eleverna använde sig av tre av de fyra räknesätten som strategier för att lösa textuppgifterna. Andra analysen fokuserades på observationerna som gjordes vid intervjutillfällena. Vid observationen användes ingen teknisk utrustning, utan allt skrevs ner under intervjutillfället. När vi analyserade observationen visade det sig att eleverna använde andra strategier, som fingerräkning och gester, utöver räknesätten för att lösa textuppgifterna. I undersökningen ansåg vi att det var elever som hade svårt för olika begrepp, exempelvis hel och halv. Detta kan bero på att de inte gått igenom detta i sin matematik undervisning. Användningen av textuppgifter i matematik visade sig vara nästan helt osynliga enligt en av lärarna som vi samtalade med.</p> / <p>This study deals with pupils in first grade and how they solve text tasks in mathematics and which strategies they are using. To find out about this we have performed interviews and observations. We interviewed twenty pupils from two different schools in Kalmar municipality, Sweden. Firstly we analyzed the interviews; these were recorded with a dictaphone. Thanks to the analysis we could divide answer from the tasks into two categories, problem or routine task. The result showed that there were pupils who had problems understanding the text tasks and therefore found them to be problems. However there were pupils that gave a correct answer and a good explanation of how they solved the tasks during the interviews. Then we looked at the answers from the pupils when they solved the tasks. We could see that the pupils used three of the four rules of arithmetic. The second analysis focused on the observations that were done during the interviews. We did not use any technical device. When we looked at the observations we could see that the pupils were using other strategies besides the rules of arithmetic’s to solve the tasks. In the study we found that some pupils had difficulties with some concepts such as whole and half. This might be because they had not gone through those concepts in their math education. The use of text tasks in math was almost completely invisible according to one of the teachers we spoke to.</p>

Denna studie handlar om elevers strategier för att lösa matematiska textuppgifter i årskurs 1. Undersökningen har gjorts genom intervjuer och observationer. Tjugo elever har deltagit i undersökningen, de kommer från två olika skolor i Kalmar kommun. Första analysen var intervjuer, som spelades in med hjälp av en diktafon. Genom denna analys kunde vi dela in textuppgifterna i två olika kategorier, problem eller rutinuppgift. I resultatet visade det sig att det fanns de elever som hade svårt med förståelsen av textuppgifterna och ansåg att uppgiften var ett problem. Dock fanns det de elever som lätt kunde ange ett svar och sedan på ett utförligt sätt förklara sitt genomförande under intervjun. Andra fasen av intervjuanalysen var att identifiera vilka strategier eleverna använde för att lösa textuppgifterna. Det visade sig att eleverna använde sig av tre av de fyra räknesätten som strategier för att lösa textuppgifterna. Andra analysen fokuserades på observationerna som gjordes vid intervjutillfällena. Vid observationen användes ingen teknisk utrustning, utan allt skrevs ner under intervjutillfället. När vi analyserade observationen visade det sig att eleverna använde andra strategier, som fingerräkning och gester, utöver räknesätten för att lösa textuppgifterna. I undersökningen ansåg vi att det var elever som hade svårt för olika begrepp, exempelvis hel och halv. Detta kan bero på att de inte gått igenom detta i sin matematik undervisning. Användningen av textuppgifter i matematik visade sig vara nästan helt osynliga enligt en av lärarna som vi samtalade med. / This study deals with pupils in first grade and how they solve text tasks in mathematics and which strategies they are using. To find out about this we have performed interviews and observations. We interviewed twenty pupils from two different schools in Kalmar municipality, Sweden. Firstly we analyzed the interviews; these were recorded with a dictaphone. Thanks to the analysis we could divide answer from the tasks into two categories, problem or routine task. The result showed that there were pupils who had problems understanding the text tasks and therefore found them to be problems. However there were pupils that gave a correct answer and a good explanation of how they solved the tasks during the interviews. Then we looked at the answers from the pupils when they solved the tasks. We could see that the pupils used three of the four rules of arithmetic. The second analysis focused on the observations that were done during the interviews. We did not use any technical device. When we looked at the observations we could see that the pupils were using other strategies besides the rules of arithmetic’s to solve the tasks. In the study we found that some pupils had difficulties with some concepts such as whole and half. This might be because they had not gone through those concepts in their math education. The use of text tasks in math was almost completely invisible according to one of the teachers we spoke to.

Syftet med studien är att undersöka hur olika elevgrupper i årskurs två kan använda sig av laborativt material i problemlösningar med flera steg, samt hur det framtagna materialet kan påverka elevernas förståelse och lösningsprocess. Studien bygger på observationer och elevintervjuer som bearbetas med hjälp av ett variationsteoretiskt ramverk samt ur ett fenomenografiskt perspektiv. Pólyas fyra faser är också en central del i studien som återkommer i diskussionsdelen. Resultatet visar att elevernas tidigare erfarenheter av laborativt material påverkar deras lösningsprocess och förmåga att lösa problemlösningsuppgifter i flera steg. Det visar också att materialets påverkan på elevernas lösningsprocess beror mycket på vilket material som används, vilken uppgift det handlar om samt elevernas kunskapsnivå. Påverkan kan vara både positiv och negativ.