Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i par arbetar tillsammans med problemuppgifter och hur kommunikationen används inom arbetsprocessen. Under tidigare praktiker har det observerats hur elever, trots att de i många fall är placerade i par i klassrummet, oftast blir instruerade att arbeta enskilt under matematiklektionerna. Den insamlade emperin som resultatet grundar sig på utgörs av sex undersökningstillfällen där tolv elever placerade i par hade som mål att samarbeta med två problemuppgifter. Undersökningstillfällena observerades för att analyseras med hjälp av Pólyas teori om de fyra problemlösningsfaserna och utifrån sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att eleverna framför allt arbetar tillsammans för att skapa en förståelse för uppgifterna och för detta ändamål spelade kommunikationen en avgörande roll. Olika användningsområden för språket kunde även urskiljas och den kommunikation som visade sig skapa flest lärandetillfällen ses som ett ”delande” av information eleverna emellan. I kontrast till ”delandet” synliggörs även en typ av linjär kommunikation, där syftet blir att överföra ett färdigt budskap. Det visar sig också att eleverna ofta väljer att inte arbeta tillsammans eller kommunicera vid senare skeden av problemlösningsprocessen där skapande av plan och beräkningar ligger i fokus. I de fall där eleverna väljer att arbeta tillsammans inom dessa senare faser, används alternativa metoder snarare än operationella beräkningar för att lösa problemet.

Syftet är att undersöka vad som händer när flerspråkiga elever blir tilldelade verklighetsnära matematiska problemlösningsuppgifter. Studien bygger på observationer av sex flerspråkiga elever som utför ett enskilt matematiktest med olika problemlösningsuppgifter. Intervjuer skedde också med eleverna efter det utförda testet. Även en kompletterande intervju med elevernas matematiklärare ligger till grund för studien. Studiens resultat visar på att flerspråkiga elever har svårigheter i problemlösning men framförallt i öppna problem. Det kan bero på att eleverna är vana vid att en uppgift endast kan ha en lösning och ett svar. Därav blir öppna uppgifter mer kognitivt krävande då eleverna behöver tänka om. Elevernas andraspråk (svenska) begränsar dem i läsförståelsen av uppgifterna. Problemen formuleras ofta, omedvetet om av eleverna vilket kan bero på bristen i läsförståelsen eller av frustration för att få fram en lösning och ett svar. Resultatet kan vara viktigt för lärare att ha kännedom om, då det speglar elevers svårigheter i problemlösning samt vad vi anser behöver tränas på mer i skolan. Det vi funnit kan bli en tankeställare till alla lärare som arbetar med problemlösning.

Syftet med studien är att undersöka hur olika elevgrupper i årskurs två kan använda sig av laborativt material i problemlösningar med flera steg, samt hur det framtagna materialet kan påverka elevernas förståelse och lösningsprocess. Studien bygger på observationer och elevintervjuer som bearbetas med hjälp av ett variationsteoretiskt ramverk samt ur ett fenomenografiskt perspektiv. Pólyas fyra faser är också en central del i studien som återkommer i diskussionsdelen. Resultatet visar att elevernas tidigare erfarenheter av laborativt material påverkar deras lösningsprocess och förmåga att lösa problemlösningsuppgifter i flera steg. Det visar också att materialets påverkan på elevernas lösningsprocess beror mycket på vilket material som används, vilken uppgift det handlar om samt elevernas kunskapsnivå. Påverkan kan vara både positiv och negativ.

Den empiriska studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur uppgiftskontext påverkar flerspråkiga elever i problemlösningsprocessen vid arbete med textbaserade problemlösningsuppgifter. För att finna hur de flerspråkiga eleverna påverkas av uppgiftskontexten, samt vilka strategier eleverna tilltar om de upplever svårigheter i tolkningsfasen har observationer och intervjuer använts som datainsamlingsmetoder. Studien bygger på observationer och intervjuer av åtta flerspråkiga elever som genomförde fyra textbaserade problemlösningsuppgifter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av Pólyas olika problemlösningsfaser samt en tematisk analys. Studiens resultat visar att flerspråkiga elevers tolkning av ett matematiskt problem påverkas av uppgiftskontexten. Uppgiftskontexten påverkar vidare eleverna genom problemlösningsprocessen. Resultatet visar även att det finns flera strategier som flerspråkiga elever använder när de har svårigheter i tolkningsfasen bland annat; chansning, be om hjälp och omläsning.