Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i par arbetar tillsammans med problemuppgifter och hur kommunikationen används inom arbetsprocessen. Under tidigare praktiker har det observerats hur elever, trots att de i många fall är placerade i par i klassrummet, oftast blir instruerade att arbeta enskilt under matematiklektionerna. Den insamlade emperin som resultatet grundar sig på utgörs av sex undersökningstillfällen där tolv elever placerade i par hade som mål att samarbeta med två problemuppgifter. Undersökningstillfällena observerades för att analyseras med hjälp av Pólyas teori om de fyra problemlösningsfaserna och utifrån sociokulturellt teoretiskt perspektiv. Resultatet visar att eleverna framför allt arbetar tillsammans för att skapa en förståelse för uppgifterna och för detta ändamål spelade kommunikationen en avgörande roll. Olika användningsområden för språket kunde även urskiljas och den kommunikation som visade sig skapa flest lärandetillfällen ses som ett ”delande” av information eleverna emellan. I kontrast till ”delandet” synliggörs även en typ av linjär kommunikation, där syftet blir att överföra ett färdigt budskap. Det visar sig också att eleverna ofta väljer att inte arbeta tillsammans eller kommunicera vid senare skeden av problemlösningsprocessen där skapande av plan och beräkningar ligger i fokus. I de fall där eleverna väljer att arbeta tillsammans inom dessa senare faser, används alternativa metoder snarare än operationella beräkningar för att lösa problemet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och beskriva lärares inställning till grupparbete inom matematikundervisningen på lågstadiet. Dessutom studeras vilka metoder lågstadielärare säger sig använda vid arbete i grupp inom ämnet matematik, samt vilka av matematikens kunskapsområden som lämpar sig bäst för grupparbete enligt lärare. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där samarbetslärande är en central del. Vidare har empiri samlats in genom skriftliga semistrukturerade intervjuer med tio lågstadielärare och i analysen kategoriserades sedan svaren utifrån fyra sociokulturella begrepp: redskap, scaffolding, den proximala utvecklingszonen och metakognition. I studien framkom det att samtliga deltagare tillämpar grupparbete i matematikundervisningen vid ett eller flera tillfällen i veckan. Därtill lyfter lärarna en rad fördelar med arbetsformen och tolkas därför ha en positiv inställning till grupparbete i matematik. De arbetsformer som utkristalliserades i materialet var EPA, kompisrätta och lärpar. Av dessa ansåg flest lärare att EPA var en väl fungerande metod för arbete i grupp inom matematikundervisningen. De kunskapsområden som var mest framträdande i empirin var Problemlösning och Geometri. Dock understryker samtliga lärare att det inte finns något kunskapsområde inom matematik som bör undvikas helt vid arbete i grupp. Av de tio lärare som intervjuats uppgav samtliga att grupparbete är särskilt gynnsamt vid arbete med problemlösning medan sex av deltagarna framhöll geometri som ett lämpligt område för samarbetslärande.

<p>The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.</p>

The purpose of this study was to investigate the collaboration of four learners of Swedish as a second language during a pair-writing task, as well as their experiences of the process, in order to draw conclusions about how to execute pair-writing in the L2 classroom. The study has found that the establishment of compatible partners are of great importance to achieve success and learning through pair-writing. One of the pairs studied managed to work well together and use each other’s knowledge to improve their text, while the other pair continuosly battled for dominance, which had a negative impact on their performance. The two successful students had enjoyed the task and believed they had learned something from it and that pair-writing can be a useful source of knowledge. The other two both felt that they were too independent to write together and that they could not learn from writing collaboratively with a peer.