Syftet är att undersöka vad som händer när flerspråkiga elever blir tilldelade verklighetsnära matematiska problemlösningsuppgifter. Studien bygger på observationer av sex flerspråkiga elever som utför ett enskilt matematiktest med olika problemlösningsuppgifter. Intervjuer skedde också med eleverna efter det utförda testet. Även en kompletterande intervju med elevernas matematiklärare ligger till grund för studien. Studiens resultat visar på att flerspråkiga elever har svårigheter i problemlösning men framförallt i öppna problem. Det kan bero på att eleverna är vana vid att en uppgift endast kan ha en lösning och ett svar. Därav blir öppna uppgifter mer kognitivt krävande då eleverna behöver tänka om. Elevernas andraspråk (svenska) begränsar dem i läsförståelsen av uppgifterna. Problemen formuleras ofta, omedvetet om av eleverna vilket kan bero på bristen i läsförståelsen eller av frustration för att få fram en lösning och ett svar. Resultatet kan vara viktigt för lärare att ha kännedom om, då det speglar elevers svårigheter i problemlösning samt vad vi anser behöver tränas på mer i skolan. Det vi funnit kan bli en tankeställare till alla lärare som arbetar med problemlösning.

Syftet med studien är att undersöka hur och varför verksamma lärare arbetar med språket i räknehändelser. Syftet är även att få kunskap om hur språk och upplägg i räknehändelser påverkar elevernas förståelse. Studiens resultat har framkommit genom observationer, intervjuer med lärare och elever, samt elevers lösningar av matematikuppgifter.   Studiens resultat visar att räknehändelsens språk och upplägg påverkar elevers förståelse. Därför är det viktigt att elever får arbeta med räknehändelser som har ett innehåll och en kontext som eleverna kan koppla till tidigare kunskaper och vardagliga sammanhang. Vi upptäckte även att stöd i kontexten, i form av bild, hjälper elever att förstå sammanhanget i räknehändelsen. Det krävs dock rätt kontextstöd för att eleverna ska kunna ta hjälp av det. Studiens resultat visar att lärare tycker det är viktigt att läsa högt och diskutera räknehändelser tillsammans i klassen och i par. Lärarna är eniga om att elever utvecklar kunskaper kring räknehändelser och hur de ska lösa sådana uppgifter när de delar med sig av sina tankegångar och lösningar. Högläsning och förklaring av begrepp och ord är viktigt för att elever i läs-och skrivsvårigheter inte ska falla på grund av språket när det inte är i fokus. Lärarna påpekar även vikten av att arbeta med språk i matematik för att elever lättare ska förstå innebörd och sammanhang. De arbetar aktivt med de fem matematiska förmågorna i arbetet med språket i räknehändelser och belyser även vikten av att elever utvecklar dessa för att få bredare kunskaper i matematik.

Studiens syfte är att ur ett elevperspektiv lyfta fram elevers upplevelser med mötet av datorn i svenskundervisningen i årskurs 5. Detta för att tidigare forskning har visat att undersökningen av det digitala verktygets användning och dess effekter är komplexa. Eftersom eleverna ingår i olika sammanhang finns det flera faktorer som kan påverka elevernas skrivande, exempelvis motivation, samspel, kompetenser och läromedel. För att specificera de komplexa sammanhangen har studiens forskningsfrågor framställts på följande vis: Varför lämnar elever uppgifter som de blivit tilldelade, i mötet med datorn? Till denna fråga har dessutom två underfrågor skapats för att göra resultatet tydligare. Följande underfrågor är: Vilka distraherande faktorer beskriver elever vid användning av datorn? Hur skiljer sig distraktionerna mellan uppgifter som utförs digitalt respektive analogt? Den andra frågan i studien är: Hur upplever elever användningen av datorn inom svenskämnet? Datasamlingen utgår från en kvalitativ undersökning genom semistrukturerade intervjuer, vilket ska leda till att synliggöra elevernas upplevelser i mötet med datorn i svenskundervisningen. Analysen av resultaten har sin utgångspunkt från väl utvalda begrepp inom den sociokulturella teorin. Begreppen artefakter, mediering och den proximala utvecklingszonen som analysverktyg har gjort det möjligt att särskilja olika faktorer kring elevernas upplevelser i svenskundervisningen. Exempelvis visar det sig att elevernas tidigare erfarenheter av datorn har en betydelsefull roll om vilken nytta den kan tillföra. Studien synliggör även brister kring kompetensen av datorn och hur den ska användas.

Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur förskollärare ​arbetar och uppfattar sitt arbete med att främja flerspråkiga barn i deras språkutveckling. I tidigare forskning så framgår det att flerspråkiga barn har ökat i den svenska förskolan, vilket innebär att förskollärare behöver besitta goda kunskaper i flerspråkiga barns språkutveckling. Vi undersöker hur förskollärare beskriver och  arbetar med språkutveckling i olika situationer, genom observationer och kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på tre olika förskolor med sex förskollärare. I analysen av den insamlade empirin utgick vi från Cummins teori om relationen mellan kontext och graden av utmaningar. I resultatet beskriver förskollärarna hur de arbetar med majoritetsspråk och modersmål i samlingar, måltidssituationer och andra aktiviteter i förskolan. Det framkom från intervjuerna och observationerna att bland annat högläsning, sångstunder, konversationer och barns lek är viktiga redskap och arbetsverktyg för barnens språkutveckling, och i enligthet med Cummis   fyrfältare används dessa arbetsverktyg för att stötta och utmana barnen i deras språkutveckling. Förskollärarna beskriver att relationen mellan hem och förskola samt vårdnadshavarens roll har en betydelsefull effekt i dessa barns språkutveckling. Även miljön och material har stor betydelse för barns språkutveckling, varje rum ska bjuda in till lek och stimulans men även vara anpassat efter barnens olika språkliga nivåer. Det framgår iresultatetattalltmaterialsomfinnsiverksamhetenkan användas i olika språkliga aktiviteter, om förskolläraren beskriver sig har ett medvetet arbets- och tankesätt när det kommer till språkutveckling. / <p>2019-12-20</p>

Studiens syfte var att försöka förstå fenomenet motivation genom att undersöka hur några elever upplever motivation och hur några lärare uppfattar elevers motivation. Eleverna som deltog i studien studerade naturbruksprogrammet på en gymnasieskola i Mellansverige och lärarna som deltog i studien arbetade på samma skola. Studien var en fallstudie och metodiken som användes var Critical Incident Technique (CIT) och insamlingsmetoden gruppintervju. Det insamlade materialet bestod av sju lärares beskrivningar av kritiska händelser och fem elevers beskrivningar av kritiska händelser. Materialet samlades in vid tre tillfällen under hösten 2019. Undersökningen gick ut på att utifrån lärares och elevers beskrivningar av händelser, sortera och kategorisera utsagorna för att kunna urskilja hur motivation och omotivation uppstått i de beskrivna händelserna. Teorierna som används för att sortera och kategorisera det insamlade materialet var Self-Determinant Theory, Zone of Proximal Development och KASAM. Resultatet visade att lärares uppfattning av elevers motivation skiljer sig från elevers upplevda motivation. När lärare uppfattar elevers motivation som inre motivation beskriver elever att det handlar om yttre motivation. Dessutom visar resultatet vikten av att känna meningsfullhet, förståelse och vikten av lärarens stöttning i förhållande till elevers utvecklingsnivå.

Den empiriska studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för hur uppgiftskontext påverkar flerspråkiga elever i problemlösningsprocessen vid arbete med textbaserade problemlösningsuppgifter. För att finna hur de flerspråkiga eleverna påverkas av uppgiftskontexten, samt vilka strategier eleverna tilltar om de upplever svårigheter i tolkningsfasen har observationer och intervjuer använts som datainsamlingsmetoder. Studien bygger på observationer och intervjuer av åtta flerspråkiga elever som genomförde fyra textbaserade problemlösningsuppgifter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av Pólyas olika problemlösningsfaser samt en tematisk analys. Studiens resultat visar att flerspråkiga elevers tolkning av ett matematiskt problem påverkas av uppgiftskontexten. Uppgiftskontexten påverkar vidare eleverna genom problemlösningsprocessen. Resultatet visar även att det finns flera strategier som flerspråkiga elever använder när de har svårigheter i tolkningsfasen bland annat; chansning, be om hjälp och omläsning.

Ämnet för studien är kognitiv utmaning och kontextuellt stöd i läromedelstext. Syftet med studien är att undersöka om den kognitiva utmaningen ökar och om det kontextuella stödet förändras i en läroboksserie över tid. Analysmetoderna är analys av ideationella grammatiska metaforer, referentanalys, analys av nominalkvot, analys av multimodalitet i form av relationen mellan bild och skrift samt typografi. Materialet är 6 textutdrag från läroboksserien Svenska impulser Svenska som andraspråk skriven för gymnasiet, varav 3 textutdrag från Svenska impulser 1 och 3 texter från Svenska impulser 2. Resultatet visade inte på någon tydlig progression av kognitiv utmaning; även om det av resultatet går att se en ökad utmaning  går det att härleda till en enda text. Det kontextuella stödet förändras och läromedlet för årskurs 2 kräver mer av eleven. Utifrån detta kan vi se att Svenska impulser 2 till viss del ställer högre krav och vi kan därmed se en liten progression i läroboksserien.