Den tätortsnära skogsmarken och dess värde för allmänheten kan vara hotad i framtiden. Exploatering kan komma ske på skogsmark i större grad, i takt med att jordbruksmark får bättre skydd. Jordbruksverket arbetar aktivt med att minska exploatering på jordbruksmark vilket på senare år fått genomslag i mark- och miljööverdomstolen, då flera domar fastställt att mindre antal bostäder inte får uppföras på jordbruksmark.  Den tätortsnära skogen är den mest besökta skogen eftersom människor oftast rör sig i den vardagsnära naturen som finns maximalt två kilometer från sin bostad. Majoriteten av Sveriges befolkning bor i tätorter idag, vilket betyder att den tätortsnära skogen är av stor vikt för friluftsliv och rekreation. Den tätortsnära skogen kan även vara en stor bidragande faktor till större biologisk mångfald samt många ekosystemtjänster.  Exempel på värdefulla ekosystemtjänster för den fysiska planeringen som tätortsnära skogar kan bidra med är att minska effekter av extremväder, skapa god boendemiljö samt förbättrad folkhälsa. Värdefulla ekosystemtjänster för den enskilda individen är exempelvis rekreation, stressreducering och motion.  I slutsatserna för denna undersökning framgår att argumentationen rörande tätortsnära skog varierar mycket i olika kommuner, beroende på bland annat det geografiska läget eller vilka naturvärden som finns lokalt. Undersökningen bidrar även med att vara ett kunskapsunderlag för vilka ekosystemtjänster som skogen bidrar med och vilka styrmedel som påverkar och kan bli påverkade av den tätortsnära skogen.  Kunskap om tätortsnära skog är viktig inom den fysiska planeringen vid exploatering på tätortsnära mark eftersom den innefattar stora värden för människor, miljön och samhället i stort. Därför bör kommuner integrera den tätortsnära skogen redan i översiktsplaneringen genom tydliga argumentationer och viljeinriktningar.

More than half of the land area in Sweden is covered by forests and therefore forestry is, and has been, a huge part of the Swedish culture and economy. In just a few generations the forestry methods have developed from a man with a saw to using computerized forest machines. Especially in the early 1960s the development of forestry methods due to mechanization were rapid. But this was not only the forestry methods that developed, at the same time the environmental movement took its first steps. This led to a situation of many conflicts about the forestry methods used from an environmental perspective and in this study these conflicts are studied between the years 1960-1980. The conflict is studied through a social constructivism of technology perspective in purpose to give a new perspective on how the debate created a context where the development of the forestry methods took place. In order to do this the main topics in the environmental forestry debate are identified and the values that the groups involved in this debate see in the forestry. In conclusion it is possible to see how the debate changes topic over time, and also the values seen from the groups. In summary  the environmental debate goes from being strictly centered around anthropocentric values in the 1960s, to also being focusing on biocentric values in the late 1970s. One can also see that the debate topic in the early 1960s is mainly about saving biotopes, to being centered around clear cuts of forests and chemicals in the 1970s. This insight could contribute to an environmental and sociotechnical perspective of the development of forestry in Sweden during this era.

No description available.

I den här essän kommer jag berätta om träd, om skogen och om en gubbe som plockar pinnar. Om Djusa, en by utanför Hedemora där jag spenderat timmar på att promenera i skogen som ligger där omkring och hur landskapet genom åren har förändrats på grund av avverkning.  Om Gaspar Borchardt, en violmakare i Cremona som vill bygga en fiol av en speciell sorts lönn som sägs längre inte existera. Om den dubbelheten jag känner för att arbeta med träet som ett levande material. Hur det känns att arbeta med våldsamma verktyg, om hur meditativ och slitsamt det är att slipa en skulptur.  Jag vill belysa och berätta om trädets inneboende känslomässiga kvalitéer, om hur de vårdar och tar hand om kapade träd och stubbar omkring dom. Om hur de processar information och bär på minnen. Om den politiska debatten kring skogsindustrin som är förkroppsligat i träet självt. Men också att förklara min egen omsorg för träden och om arbetsprocessen med mina träskulpturer.

Undersökningen har som syfte att hitta metoder för att introducera skogen inne i klassrummet för elever med ingen eller liten skogsvana, vilket i sin tur ska leda till en känsla av ökad trygghet och samhörighet med skogen när eleverna väl går dit. Det är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och observationer av elever i åk 1. Resultaten av undersökningen visar att det finns aktiviteter där skogens olika beståndsdelar kan introduceras inne i klassrummet på ett tryggt sätt för eleverna. Däremot leder det inte till en ökad känsla av trygghet för eleverna när de väl är i skogen. Elever som är ovana vid skog behöver få tid att vistas där kontinuerligt för att komma förbi de rädslor som kan finnas inför skogen. Aktiviteter inne i klassrummet kan hjälpa till på vägen dit, men kan inte ersätta skogsvistelsen.

The aim of this study was to investigate how two nearby areas, both located close to the village Tärnaby, Västerbottens län, differ in terms of natural values and occurance of wood-inhabiting fungi. The two areas have similar geology, hydrology and vegetation, but one area, area A, is affected by modern forestry and the other, area B, is not affected. The degree of human impact has so far been small in the coniferous forest compared to areas further south in Sweden, which has resulted in old growth forests with high biodiversity still remaining. It is important to locate and protect these remaining forests. A template for natural value assessment in combination with species indicators can be used as a tool for assessing natural values. This study was based on a thorough inventory of five replicates in each area. An assessment of natural values was made on site and the occurrence of both total amount of wood-inhabiting fungi as well as the occurrence of red listed wood-inhabiting fungi was inventoried in both areas. The results show that there is a significant difference between area A and B, where area B has higher natural values and a greater amount of wood-inhabiting fungi aswell as a greater amount of red listed fungi than area A. Many of the discovered wood-inhabiting fungi in area B is placed in the upper part of the value pyramid for wood-inhabiting fungi in natural spruce forests, which confirms the presumed high natural values based on the natural value assessment.

I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

Studiens syfte var att utifrån de privata skogsägarnas individuella relation till skogen analysera skogsägarnas vilja att delta i markbyten. Utifrån denna kunskap syftar studien till att bedöma om markbyten har förutsättningar att vara ett effektivt verktyg för att främja biologisk mångfald i skogen. Tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med privata skogsägare genomfördes. Studiens resultat klargör att många skogsägare är negativt inställda till markbyten och motiverar det med en stark emotionell anknytning till skogen. Vissa skogsägare är däremot försiktigt positiva med motivet att de vill fortsätta bedriva ett aktivt skogsbruk eller att de vill skydda skogen från exploatering. Det har inte varit möjligt att på en gruppnivå på ett entydigt sätt koppla ihop skogsägarnas syn på markbyten utifrån deras syn på skogsägandets innebörd, relationen till skogen eller syften och målsättningar med skogen. Det beror på det privata skogsägandet består av en komplex blandning av många olika faktorer, där varje enskild skogsägare har en individuell kontext för sitt beslutsfattande.

”Att hitta tillbaka till en plats i tiden. Att förflytta sig till en plats mellan naturens och människornas världar. Till en plats i mossan, mellan det förlorade och det befintliga.”  - Thomas Tidholm, Jordlöparens bok ’Jordlöparens bok’, skriven av Thomas Tidholm, är en bok som undersöker människans förhållande till naturen men även naturens egna ambivalenta förhållande till oss. En bok vars frågeställningar starkt har genomsyrat detta projekt. Vi lever i en samtid av klimatförändringar och minskad biologisk mångfald, vi lever sida vid sida med naturen men utan närhet. Projektet strävar efter att hitta tillbaka till naturen vi härstammar ifrån med hjälp av ett kulturhus, lokaliserat i utkanten av Järna, i samklang med natur. Där plats och konst samexisterar tillåts omgivningen att tas in på ett nytt sätt. Med ökad förståelse, kunskap och kreativitet kommer vi närmre oss själva och den omgivning vi vistas i. / The Ground Beetle’s Book, written by Thomas Tidholm, is a book that examines our relationship to nature but also nature's ambivalent relationship to us. A book whose approach have strongly permeated this project. We live in a time of climate change and loss of biodiversity, we live side by side with nature but without lack of understanding between us. This project strives to find the way back to the nature we originate from with a culture house, located in the outskirts of Järna, rooted in harmony with nature. When space and art coexist the surrounding is allowed to be experienced in a new way. With an increased understanding, knowledge and creativity we get closer to ourselves and surrounding we reside in.

Derome Skog AB is a purchase company whose main task is to provide Derome Timber's sawmills in Halland with timber raw material. Because of the very hard competition in the roundwood market it is important to know what kind of purchase offers are required in order to buy a valuable product from forest owners. This study aims to elucidate the crucial factors when private forest owners choose to harvest and sell their forest. As base for this study, a questionnaire has been performed with private forest owners. The result of the study shows that it is not particularly often that the timber price is the crucial factor why the forest owners choose to harvest and sell the forest products; i.e. timber, pulpwood as well as energy assortments. Most often, it is entirely other reasons which drive the forest owner to harvest. The price of timber is however very important and can very well be the factor that determine to whom the forest owner chooses to sell his timber.