Som en följd av det tidigare Kometprogrammet som varade under fyra år och slutrapporterades 2014 togs Nya Komet fram. Den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet innebär i huvudsak satsningar på information till markägare, både nationellt och regionalt. Syftet är också att det ska vara lättare för markägare att föreslå områden för formellt skydd skapa ett bra samarbete mellan markägare och myndigheter.   Syftet är att undersöka vilka förväntningar, begränsningar och möjligheter som kan uppstå med ett ökat markägarinflytande i skogsbruket ur ett naturvårdsperspektiv. För att göra detta kommer implementeringen av den kompletterande arbetsmetoden Nya Komet att studeras.   Den metod som använts för uppsatsen är telefonintervjuer där både myndigheter och markägare som anmält intresse för Nya Komet har intervjuats. Det empisiska materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys.   Resultatet visar att det finns ett visst motstånd hos markägarna att blanda in myndigheterna i hanteringen av sin skog. Här grundar sig oron i att myndigeheterna möjligtvis har andra åsikter gällande hur skogen ska skyddas. Myndigheterna menar i sin tur att informationen kring vilka skogstyper som prioriteras måste komma ut för att inte onödiga resurser ska gå åt. Generellt ser de inblandade aktörerna positivt på att involvera markägare i naturvården.

De urbana miljöerna i världen fortsätter öka, städer förtätas och expanderar. Naturen som finns i den urbana miljön är viktig, både för biologisk mångfald, men likväl för de tjänster och värden som den tillhandahåller för människan. Att bevara och gynnagrönområden i staden är därför viktigt. Detta görs i mångt och mycket genom att införliva den tätortsnära naturen i politik och samhällsplanering. Det görs också genomrent praktiska skötselåtgärder i fält, som är gynnande för den urbana naturen. Skötselåtgärder varierar beroende på vilka naturvärden man vill gynna och bevara.I Borås kommun ansvarar parkförvaltningen för skötseln av kommunens naturområden. Dock saknas riktlinjer och råd för hur vissa av dessa områden kan skötas. Syftet med arbetet har därför varit att ta fram en skötselplan för ett av dessa tätortsnära naturområden. Området i fråga; Ollonstupet, är ett av de högst naturvårdsklassadeområdena i Borås stad. Baserat på de naturvärden och rekreationsvärden som finns iområdet föreslås olika skötselåtgärder, mål och riktlinjer. Underlaget för skötselplanenhar tagits fram genom tidigare inventeringar och naturvärdesbedömningar, samt egna fältbesök. De värden som lyfts fram i skötselplanen är olika naturvårdsarter; dvs. regionaltintressanta arter, rödlistade arter och signalarter, samt olika miljöer som är gynnande för biologisk mångfald. Skötseln för dessa går i huvudsak ut på att öppna upp kring grova ekar, upprätthålla god förekomst av död ved och gynna skuggprefererande arter genom att inte ta bort för mycket gran. Invasiva arter bör bekämpas och området bör hållas rent från skräp. Ollonstupet, samt närliggande grönytor och stråk, bör dessutom få fortsattplats i stadsplaneringen för att på ett strukturellt plan säkra området. / The urban areas in the world continues to increase, cities becomes denser at the same time as they’re expanding. The nature found in the urban environments is important, both for its biodiversity and the services it provides for humans. To preserve and promote green spaces in the city is important. This is done largely by incorporating the urban nature in politics and city-planning. It is also done by more practical managementmeasures in the field, which are favourable for the urban nature. These measures vary depending on the nature values you want to promote and preserve. In Borås municipality the park management is responsible for the management of the municipality's natural areas. However, there are a lack of guidance and advice on how some of these areas can be managed. The aim of this work has therefore been to developa management plan for one of these urban nature areas. The area in question;Ollonstupet, is one of the most highly classified nature areas in the city of Borås. Various management measures, targets and guidelines are proposed, based on the nature- and recreational-values in the area. The basis for the management plan has been developed through field work, as well as previous inventories and assessments of biodiversity values.

No description available.

<p>Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter en storstadsskola har för utomhusundervisning i skogen. Ett delsyfte är att undersöka om lärarna lär ut miljömedvetenhet och i så fall i vilken utsträckning miljöfrågor tas upp. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar på två centrala skolor i en storstad i södra Sverige. I resultatet framgår det att det största hindret för undervisning i skogen är brist på tid och ekonomi. Lärarna är överens om att det är bra med utomhuspedagogik eftersom eleverna tycker det är kul att vistas i naturen och de lär med alla sina sinnen, men det prioriteras inte i de lokala målen för staden. Eftersom invandrarnivån är hög i staden och bland skolornas elever så är språkundervisning det främst prioriterade arbetet. Skolorna skulle behöva fler bidrag till resor till skog utanför staden. Resultatet visar också att lärarnas intresse för natur och miljö är avgörande om utomhusundervisning i skog ska ske.</p>

Utomhuspedagogik har blivit mer och mer populärt i dagens skola. Forskning har visat att undervisning utomhus främjar inlärningen. Då naturen används som klassrum stimuleras flera sinnen så som lukt, känsel, hörsel och smak. Ju fler sinnen som är aktiva desto djupare inlärning berikas man med. Hur fungerar det egentligen på en central skola i en storstad? En storstad som hela tiden växer i omfång saknar ofta en skog i närmiljön då den får ge vika för ännu mer bebyggelse. Syftet med studien är att undersöka vilka hinder och möjligheter en storstadsskola har för utomhusundervisning i skogen. Ett delsyfte är att undersöka om lärarna lär ut miljömedvetenhet och i så fall i vilken utsträckning miljöfrågor tas upp. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med sex lärare som arbetar på två centrala skolor i en storstad i södra Sverige. I resultatet framgår det att det största hindret för undervisning i skogen är brist på tid och ekonomi. Lärarna är överens om att det är bra med utomhuspedagogik eftersom eleverna tycker det är kul att vistas i naturen och de lär med alla sina sinnen, men det prioriteras inte i de lokala målen för staden. Eftersom invandrarnivån är hög i staden och bland skolornas elever så är språkundervisning det främst prioriterade arbetet. Skolorna skulle behöva fler bidrag till resor till skog utanför staden. Resultatet visar också att lärarnas intresse för natur och miljö är avgörande om utomhusundervisning i skog ska ske.

För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fäbodliv är skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen då den finns i allt från luften vi andas till  arbetstillfällen. I "Skogsbränsle skapar arbete på hemmaplan" möter du några av personerna som skogsindustrin sysselsätter. Hur ska vi förvalta den stora tillgång som skogen är? I "Nytänk i skogsfabriken" kan du läsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i Skogsvårdslagen" får du veta varför den som inte tar miljöhänsyn vid en avverkning slipper straff.

No description available.

No description available.

Tyresö är en växande kommun i behov av fler bostäder. Tyresö är väldigt utspritt med låg bebyggelse. Även nära centrum är bebyggelsen utspridd med stora ”tomma” ytor emellan bostadsområden, kontor och handel. De tomma ytorna består i många fall av barrskog och dessa ”tomma” områden skapar idag distanser mellan bostadsområdena samtidigt som de fungerar som hundrastning och motionsspår. Det finns en utmaning i dessa platser mellan bostadsområdena, att bygga bostäder som förtätar utan att ta bort skogens kvalitéer, känslan av rymd, dess möjligheter och nuvarande användningsområden, bostadsområden som inte hindrar allmänhetens användning av platsen utan minskar avstånden i Tyresö. Ett typ av boende som rättar sig efter naturen, efter årstider. Som tillåter dess brukare att bo i en skog, att bo med en skog. Att låta delar av huset vara stängt på vintern för att sedan öppna upp på sommaren och bli flera gånger så stort, att använda huset efter årstiderna. Ett boende där inne och ute smälter ihop och den enda utsikten är träd.  Mitt förslag på hur detta ska lösas är med ett hus som är uppdelat i två delar En del ”LÅDAN”. Ett prefabricerat betongblock där sovrum, badrum och massor av förvaring finns. LÅDAN är dessutom ett passivhus. Under de kalla månaderna bor man bara i detta hus och stänger av hus nummer två med en skjutdörr. Den andra delen av huset är KOJAN. Ett ”lätt” trähus som används under de varmare månaderna på året och är därför inte lika välisolerat. KOJAN byggs på plats efter marken, där det finns ett berg svänger väggen. KOJAN kan också anpassas vertikalt med flera terrasseringar. / Tyresö is a growing municipality in need of more housing. The buildings in Tyresö are spread out and low. Even near the center, the housing areas are intercepted by large "empty " spaces between residential , office and retail areas. The empty spaces consist in many cases of forest and these "empty" areas creates distances between residential areas while acting as a dog exercise area and jogging track. There is a challenge in these places in between. Building homes that condenses without removing the qualities of the forest, the sense of space, its potential and current uses, residential areas that do not impede the public's use of the site without decreasing the distances in Tyreso. One type of accommodation that conforms to nature, after seasons. That allows its wearers to live in a forest. Allowing parts of the house to be closed in the winter to then open up in the summer and become several times larger. An accommodation in which inside and outside melt together and the only view is trees.   My suggestion on how this can be solved is with a house that is divided into two parts: One part " BOX ". A prefabricated concrete box where bedroom, bathroom and plenty of storage are available. BOX is additionally a passive house. During the cold months one can live only in this house. The other part of the house is HUT. A "light" timber room used in the warmer months of the year and is therefore not as well insulated. HUT is built on site after the ground. HUT can also be adjusted vertically with several terraces.

No description available.