• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Förslag till skötselplan för Seths hage

Rizvanovic, Alisa January 2009 (has links)
<p>Seths hage är ett cirka 15 ha stort markområde som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tätort. Området består av gammal jordburksmark samt vissa partier av ädellöv och hagmark.</p><p>I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tätort är Seths hage utpekat som värdefullt naturområde och idag finns ingen skötsel av markområdet.</p><p>Syftet med mitt examensarbete är att beskriva markområdet och göra ett förslag för markområdets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markområdet och tillgängliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i närheten av Gislaveds gymnasium och Lundåkerskolan. Även en avvägning mellan utveckling av biologisk mångfald och rekreation måste göras. För att få en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med båda skolorna. För att förstå hur en skötselplan är uppbyggd och vilka olika skötselmetoder som används har informationen erhållits från böcker och internet.</p><p>Seths hage delades upp i 12 mindre delområden för att lättare kunna göra en skötselplan (se bilagor). I skötselplanen ingår en beskrivning, ett mål med delområdet samt ett förslag på skötsel. Det finns även bilder för att lättare kunna få en uppfattning av delområdena.</p><p>Några av problemen som fick lösas inför arbetet var att årstiden för genomförandet av en skötselplanen inte var den rätta. För att få en så verklighetstrogen bild som möjligt av området krävs en inventering av Seths hage som sträcker sig från våren till hösten. Markområdet i fråga är både kommunalt och privatägt. Kommunen har planerat att köpa marken som ägs av privatpersoner, därför kunde markområdet ses som kommunägt.</p><p>Det viktigaste nu är att kommunen börjar sköta om Seths hage för att undvika att mer värdefull natur går förlorad. Det är viktigt att man bland annat förbättrar stigarna och gynnar ädellövskogen.</p>
2

Förslag till skötselplan för Seths hage

Rizvanovic, Alisa January 2009 (has links)
Seths hage är ett cirka 15 ha stort markområde som ligger i direkt anslutning till Gislaveds tätort. Området består av gammal jordburksmark samt vissa partier av ädellöv och hagmark. I förslaget till fördjupad översiktsplan för Gislaveds tätort är Seths hage utpekat som värdefullt naturområde och idag finns ingen skötsel av markområdet. Syftet med mitt examensarbete är att beskriva markområdet och göra ett förslag för markområdets framtida skötsel. En prioritering i skötselplanen blir att utveckla markområdet och tillgängliggöra den för skolundervisningen eftersom Seths hage ligger i närheten av Gislaveds gymnasium och Lundåkerskolan. Även en avvägning mellan utveckling av biologisk mångfald och rekreation måste göras. För att få en insikt i vad skolorna behöver gjordes en intervju med båda skolorna. För att förstå hur en skötselplan är uppbyggd och vilka olika skötselmetoder som används har informationen erhållits från böcker och internet. Seths hage delades upp i 12 mindre delområden för att lättare kunna göra en skötselplan (se bilagor). I skötselplanen ingår en beskrivning, ett mål med delområdet samt ett förslag på skötsel. Det finns även bilder för att lättare kunna få en uppfattning av delområdena. Några av problemen som fick lösas inför arbetet var att årstiden för genomförandet av en skötselplanen inte var den rätta. För att få en så verklighetstrogen bild som möjligt av området krävs en inventering av Seths hage som sträcker sig från våren till hösten. Markområdet i fråga är både kommunalt och privatägt. Kommunen har planerat att köpa marken som ägs av privatpersoner, därför kunde markområdet ses som kommunägt. Det viktigaste nu är att kommunen börjar sköta om Seths hage för att undvika att mer värdefull natur går förlorad. Det är viktigt att man bland annat förbättrar stigarna och gynnar ädellövskogen.
3

Skötsel av tätortsnära natur : Skötselplan för Ollonstupet

törnqvist, sofia January 2015 (has links)
De urbana miljöerna i världen fortsätter öka, städer förtätas och expanderar. Naturen som finns i den urbana miljön är viktig, både för biologisk mångfald, men likväl för de tjänster och värden som den tillhandahåller för människan. Att bevara och gynnagrönområden i staden är därför viktigt. Detta görs i mångt och mycket genom att införliva den tätortsnära naturen i politik och samhällsplanering. Det görs också genomrent praktiska skötselåtgärder i fält, som är gynnande för den urbana naturen. Skötselåtgärder varierar beroende på vilka naturvärden man vill gynna och bevara.I Borås kommun ansvarar parkförvaltningen för skötseln av kommunens naturområden. Dock saknas riktlinjer och råd för hur vissa av dessa områden kan skötas. Syftet med arbetet har därför varit att ta fram en skötselplan för ett av dessa tätortsnära naturområden. Området i fråga; Ollonstupet, är ett av de högst naturvårdsklassadeområdena i Borås stad. Baserat på de naturvärden och rekreationsvärden som finns iområdet föreslås olika skötselåtgärder, mål och riktlinjer. Underlaget för skötselplanenhar tagits fram genom tidigare inventeringar och naturvärdesbedömningar, samt egna fältbesök. De värden som lyfts fram i skötselplanen är olika naturvårdsarter; dvs. regionaltintressanta arter, rödlistade arter och signalarter, samt olika miljöer som är gynnande för biologisk mångfald. Skötseln för dessa går i huvudsak ut på att öppna upp kring grova ekar, upprätthålla god förekomst av död ved och gynna skuggprefererande arter genom att inte ta bort för mycket gran. Invasiva arter bör bekämpas och området bör hållas rent från skräp. Ollonstupet, samt närliggande grönytor och stråk, bör dessutom få fortsattplats i stadsplaneringen för att på ett strukturellt plan säkra området. / The urban areas in the world continues to increase, cities becomes denser at the same time as they’re expanding. The nature found in the urban environments is important, both for its biodiversity and the services it provides for humans. To preserve and promote green spaces in the city is important. This is done largely by incorporating the urban nature in politics and city-planning. It is also done by more practical managementmeasures in the field, which are favourable for the urban nature. These measures vary depending on the nature values you want to promote and preserve. In Borås municipality the park management is responsible for the management of the municipality's natural areas. However, there are a lack of guidance and advice on how some of these areas can be managed. The aim of this work has therefore been to developa management plan for one of these urban nature areas. The area in question;Ollonstupet, is one of the most highly classified nature areas in the city of Borås. Various management measures, targets and guidelines are proposed, based on the nature- and recreational-values in the area. The basis for the management plan has been developed through field work, as well as previous inventories and assessments of biodiversity values.
4

Kyrkogården under 1700-talet : Ett förslag till rekonstruktion av Hjortsberga kyrkogård

Wilander, Björn, di Zazzo, Melina January 2015 (has links)
Syftet med arbetet är att undersöka hur kyrkogårdar har utvecklats fram till idag. Det syftar också till att ge förslag på hur en modern kyrkogård kan rekonstrueras samt skötas för att återspegla förhållandena under 1700-talet. Den valda kyrkogården är Hjortsberga i Ronneby församling. Dagens kyrkogård med klippta häckar och krattade grusgångar har en ca hundraårig historia. Före 1800-talet var den i huvudsak en anläggning med sparsam växtlighet som inte ägnades någon planering. Gräs var högvuxet och det hände även att kreatur betade innanför murarna. Arbetet bygger på litteratur- och arkivstudier såväl som intervjuer. Rekonstruktionsförslaget utgörs till stor del av en återgång på kyrkogården till ängsmark, samt nedtagande av planterade parkträd till förmån för lokala trädslag. Äldre brukningsformer kan då med fördel införas som till exempel lieslåtter och hamling. I arbetet diskuteras även etiska frågeställningar kring ingrepp på kyrkogården och vad de medför för sorgearbetet.

Page generated in 0.0513 seconds