Killingen is an area situated on an island called Resarö in the municipality of Vaxholm. The areais covered with forests with a varied topography and a mosaic of environments. The municipalitywants to keep the area unexploited, for recreational purposes but what are the natural values inthe forests? The survey concluded that a mosaic of nature types had high values and could behosts for vulnerable species.As part of the study, measures that will improve the quality of the paths and bathing areas for thelocal population was proposed as well as means to heighten or preserve the natural values in thearea. / Killingen är ett skogsområde på Resarö i Vaxholms kommun. Området har en tät skog medvarierande karaktär och topografi. Vaxholms kommun vill bevara området för friluftslivet menäven värna om den potentiella biologiska mångfalden i området. Rapporten centreras runt depotentiella naturvärdena i skogen samt friluftslivets potentiella utveckling. Genom inventering avKillingskogen undersöktes områdets potentiella naturvärden.Inventeringen visar att en mosaikartad skog har en högre potential för känsliga arter ochbiologisk mångfald. Som en del av studien så föreslås åtgärder för att bevara eller höjanaturvärdena i området samt metoder för att höja rekreationsvärdena.

De urbana miljöerna i världen fortsätter öka, städer förtätas och expanderar. Naturen som finns i den urbana miljön är viktig, både för biologisk mångfald, men likväl för de tjänster och värden som den tillhandahåller för människan. Att bevara och gynnagrönområden i staden är därför viktigt. Detta görs i mångt och mycket genom att införliva den tätortsnära naturen i politik och samhällsplanering. Det görs också genomrent praktiska skötselåtgärder i fält, som är gynnande för den urbana naturen. Skötselåtgärder varierar beroende på vilka naturvärden man vill gynna och bevara.I Borås kommun ansvarar parkförvaltningen för skötseln av kommunens naturområden. Dock saknas riktlinjer och råd för hur vissa av dessa områden kan skötas. Syftet med arbetet har därför varit att ta fram en skötselplan för ett av dessa tätortsnära naturområden. Området i fråga; Ollonstupet, är ett av de högst naturvårdsklassadeområdena i Borås stad. Baserat på de naturvärden och rekreationsvärden som finns iområdet föreslås olika skötselåtgärder, mål och riktlinjer. Underlaget för skötselplanenhar tagits fram genom tidigare inventeringar och naturvärdesbedömningar, samt egna fältbesök. De värden som lyfts fram i skötselplanen är olika naturvårdsarter; dvs. regionaltintressanta arter, rödlistade arter och signalarter, samt olika miljöer som är gynnande för biologisk mångfald. Skötseln för dessa går i huvudsak ut på att öppna upp kring grova ekar, upprätthålla god förekomst av död ved och gynna skuggprefererande arter genom att inte ta bort för mycket gran. Invasiva arter bör bekämpas och området bör hållas rent från skräp. Ollonstupet, samt närliggande grönytor och stråk, bör dessutom få fortsattplats i stadsplaneringen för att på ett strukturellt plan säkra området. / The urban areas in the world continues to increase, cities becomes denser at the same time as they’re expanding. The nature found in the urban environments is important, both for its biodiversity and the services it provides for humans. To preserve and promote green spaces in the city is important. This is done largely by incorporating the urban nature in politics and city-planning. It is also done by more practical managementmeasures in the field, which are favourable for the urban nature. These measures vary depending on the nature values you want to promote and preserve. In Borås municipality the park management is responsible for the management of the municipality's natural areas. However, there are a lack of guidance and advice on how some of these areas can be managed. The aim of this work has therefore been to developa management plan for one of these urban nature areas. The area in question;Ollonstupet, is one of the most highly classified nature areas in the city of Borås. Various management measures, targets and guidelines are proposed, based on the nature- and recreational-values in the area. The basis for the management plan has been developed through field work, as well as previous inventories and assessments of biodiversity values.

No description available.

Det finns många faktorer som hindrar äldre människor från att kunna ta sig ut i den tätortsnära naturen. Den här uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer påverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tätortsnära naturen. Studien inkluderar även en analys av vad de boendes egna möjligheter och begränsningar har för betydelse i frågan. Kvalitativa intervjuer med boende, anställda, frivilliga och en anställd på de sociala nämndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom många av de boende har svårt att gå är serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och närhet till grönområden, av stor betydelse. Servicehusets sociala aspekter, det vill säga samspelet mellan de äldre själva, deras anhöriga och de anställda på servicehusets mötesplatser/fritidscenter, har även de en ansenlig betydelse för hur ofta de äldre kommer ut. De intervjuade boende har olika behov av att få komma ut, men flera av dem uttrycker en önskan att få komma ut oftare. / There are many factors that prevent older people from being able to visit green urban areas. This essay describes how the social and physical aspects of a private and a municipal block of service flats affect the resident's possibilities to visit green urban areas. The study includes an analysis of the significance of residents' own possibilities and limitations. Qualitative interviews with residents, staff, volunteers and a staff member of the city’s social security office have been performed in order to examine the service flats. Since many of the residents have physical handicaps, the construction of the building, balconies, patios, distance to green areas etc, has a great significance. Another significant factor is the social aspect of the service flats, meaning the interaction between residents, their family and the staff. The interviewed residents have different needs to be outdoors, but several of them express a wish to get out more often

I dagens städer saknar många barn möjlighet att vara utomhus i en miljö som inte är designad endast för människor. Ju mer barn identifierar sig med staden, desto mindre är de benägna att arbeta för naturen och skydda den i framtiden. I dag breder en ekologisk analfelbetism ut sig, kunskaper om arter och ekologiska samspel är alarmerande lågt hos allmänheten, inte minst hos elever i skolålder. I denna studie undersöks hur lärare i stadsskolor använder närnaturen i sin undervisning, vilka önskemål lärare har kring den fysiska stadsplaneringen samt hur skolornas behov av en varierad närnatur kan tillgodoses. Studien var en fallstudie av Lunds stad och lärare i no-ämnen, åk 4-6. Resultatet bekräftar tidigare forskning att det för att etablera ekologisk läskunnighet krävs närhet till en varierad och rik närnatur i kombination med ett medvetet utomhuspedagogiskt arbete. Resultatet visar dessutom att lärarens tillgång till olika resurser, hens egna motivation och ansvarskänsla är avgörande samt att brukarperspektivet saknas i den undersökta kommunens policys kring närnatur som undervisningsmiljö. Kommunens beskrivning av hur närnaturen används som pedagogisk miljö skiljer sig åt från lärarnas beskrivningar. För att skapa förändring krävs att hänsyn tas till politiska, pedagogiska och kunskapsförutsättningar. / In present cities, many children lack the opportunity to spent time outdoors in an environment that is not designed solely for people. The more children identify themselves with the city, the less likely they are to appreciate and protect the nature in the future. Today, there is an increasing ecological illiteracy, knowledge ​​about species and ecological interactions are alarmingly low among the public, not least among young students. This study examines how teachers in urban schools use the local city nature in their teaching, what desires the teachers have regarding the physical urban planning and how the needs for a varied local city nature near schools can be met. The study is a case study of Lund city and natural science teachers, Swedish upper elementary school. The result confirms previous research that in order to establish ecological literacy, a varied and rich city nature is required in combination with active outdoor teaching. The result also shows that the teacher's access to various resources, its own motivation and sense of responsibility is crucial and that the user perspective is lacking in the investigated municipality's policy on local city nature as a teaching environment. The municipality's statements regarding the use of local city nature as a teaching environment differ significantly from the teachers' experiences. In order to make a difference, political, pedagogical, and knowledge prerequisites are to be taken into consideration.