Den 30:de december 2020 drabbades omkring 900 människor i Norge av ett landskred. Ett område på omkring 210 000 kvadratmeter gav med sig, människor miste livet och egendom för miljarder förstördes. Detta kom som en chock för många, inte bara i Norge men även runt om i världen. Media reagerade mycket kritiskt och påvisade att detta var ett högriskområde och att man därför borde varit mycket försiktig med att bygga bostäder just där. Ändå hade många bostäder tillkommit i området under de senaste 40 åren. Denna undersökning kommer därför undersöka varför människan trots bättre vetande lever och bygger bostäder i riskområde utan att ta hänsyn till rådande kunskap om skredrisker.

Med utgångspunkt i teorin att den svenska miljörörelsen växte medan dess politiska inflytande inte gjorde det, vilket ledde till en kritisk ståndpunkt i miljörörelsen gentemot de beslutande instanserna, har Kils Naturskyddsförenings naturvårdsarbete undersökts över perioden 1982–1990. Uppsatsen grundades på begrepp och idéer ur både miljöhistorie- och socialhistorieforskning, samt inslag av statsvetenskaplig forskning. Den försökte visa på hur lokala miljöorganisationer arbetade och hur dessa var en del av den större miljörörelsen – detta gjordes genom studiet av föreningens mötesprotokoll och andra skrivelser. Resultaten visade hur Kils Naturskyddsförening arbetade med både politiska frågor och med att öka intresset för naturen bland kommunens invånare, dock med största fokus på politiken. Så som grundantagandet förutsåg växte föreningen, men deras påverkan på den kommunala miljöpolitiken var fortfarande som när de grundades, vilket ledde till viss irritation men samtidigt ökat motstånd mot kommunens beslut. Det gick också att se hur föreningen följde samma linjer och strömningar som den rikstäckande Naturskyddsföreningen gjorde samt nationella miljöpolitiken i allmänhet.

More than half of the land area in Sweden is covered by forests and therefore forestry is, and has been, a huge part of the Swedish culture and economy. In just a few generations the forestry methods have developed from a man with a saw to using computerized forest machines. Especially in the early 1960s the development of forestry methods due to mechanization were rapid. But this was not only the forestry methods that developed, at the same time the environmental movement took its first steps. This led to a situation of many conflicts about the forestry methods used from an environmental perspective and in this study these conflicts are studied between the years 1960-1980. The conflict is studied through a social constructivism of technology perspective in purpose to give a new perspective on how the debate created a context where the development of the forestry methods took place. In order to do this the main topics in the environmental forestry debate are identified and the values that the groups involved in this debate see in the forestry. In conclusion it is possible to see how the debate changes topic over time, and also the values seen from the groups. In summary  the environmental debate goes from being strictly centered around anthropocentric values in the 1960s, to also being focusing on biocentric values in the late 1970s. One can also see that the debate topic in the early 1960s is mainly about saving biotopes, to being centered around clear cuts of forests and chemicals in the 1970s. This insight could contribute to an environmental and sociotechnical perspective of the development of forestry in Sweden during this era.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur begreppet energi skulle kunna användas som en förklaringsfaktor i historieundervisningen. Undersökningen bygger på en textundersökning av tre av de mest använda historieläroböckerna för kursen Historia A på gymnasiet. Vi har studerat läroböckerna i olika nedslag, valda utifrån relevant miljöhistorisk forskning, för att se i vilken utsträckning och på vilket sätt historieläroboksförfattare använder sig av energi som en förklaringsfaktor. Utifrån läroböckerna och forskningen har vi diskuterat hur begreppet energi skulle kunna vara en central förklaringsfaktor i den historiska förändringsprocessen. Undersökningens resultat visade att läroboksförfattare i relativt hög grad använder sig implicit av energibegreppet i sina framställningar, även explicita exempel förekommer. Vi har även sett att användandet av begreppet energi som en förklaringsfaktor kan underlätta en fördjupning av elevers historiemedvetande. Detta genom att både ett genetisk och ett genealogiskt perspektiv anläggs. I undersökningen visade det sig att en nedsippring från miljöhistorisk forskning till historieläroböckerna är högst tydlig. / The aim of this thesis was to investigate the concept of energy as an explanatory factor in the teaching of history. The investigation is based on the content analysis of three of the most commonly used textbooks for the History A course at upper secondary high school level. We have studied different sections within each textbook, selected on the grounds of relevant environmental history research, in order to investigate the extent and nature of history textbook authors’ use of energy as an explanatory factor. On the basis of the textbooks and research we have discussed how the concept of energy could be a central explanatory factor in the historical process. The results of the study show that the textbook authors use the concept of energy implicitly in their accounts to a relatively large extent; explicit usage also occurs. We have also seen that the adoption of the concept of energy as an explanatory factor can facilitate an immersion of the students’ consciousness of history. The study showed an evident funnelling effect from environmental history research to history textbooks.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och diskutera möjligheterna för miljöhistorisk undervisning baserat på den litteratur som finns. Jag har gjort en kunskapsöversikt över dels det miljöhistoriska forskningsfältet och dels det historiedidaktiska forskningsfältet ifråga om miljöhistoria. Miljöhistoria är ett brett och välutvecklat akademiskt ämne, som utvecklats sedan ca 1970-talet medan det endast existerar tre publicerade historiedidaktiska verk som anknyter till ämnet. Miljöhistoria behöver lyftas fram på ett tydligare sätt för att nå undervisningen på ett bredare plan via någon sorts lärarhandledning.

This thesis is a history of man’s and nature’s relationship, with regards to water. It is an environmental history about the changes in the wetland landscape around the Lakes Hjälmaren and Kvismaren in central Sweden during the 19th and 20th century. Hjälmaren, Sweden’s fourth-largest lake, was lowered between 1878 and 1888. The lake was lowered 1, 3 metres and the fluctuation of the water level was reduced to 0, 6 metres. The lowering of the lakes Hjälmaren and Kvismaren made it possible to convert 19 000 hectares of wet meadowland into fields for modern agriculture. A dramatic shift in the valuation of wetlands has occurred during the research period. In the 19th century these areas were looked upon as impediments and vast areas were drained and thousands of lakes were lowered. In the late 20th century wetlands are now being regarded as valuable and are sometimes even restored. The first part of the thesis covers the drainage of the area. The shift from traditional agriculture towards modern, market-oriented farming initiated the great drainage project that changed the landscape of the flatlands in the research area. An elite wanted to change the land use. They wanted to drain the meadows so they could be used as agricultural fields. The second part is about maintaining the land for agriculture and again solving the water problem of the region. This was caused by upstream drainages and the lowering of the land. Around 1950 the drained land had sunk about one meter. The solution was dikes and pumps for protection of the agricultural land. The third part of the thesis is about wetland reconstruction to create habitats for wetland birds. The birdwatchers had become an important group in the research area at the end of the 20th century. Two smaller areas were reconstructed and were given statuses as nature reserves, the Kvismare area and the Os, a part of Hjälmaren close to the city of Örebro. In the thesis the water system and wetlands are seen both as a context for actions and a result of these actions. At the centre of the analysis in the thesis is the concept landscape system. The landscape system includes technical solutions, society and nature. Man is around as the active intentional transformer of the system. The term landscape system also includes both thoughts of and regulations as to how this system could, and should be designed. The parts of the landscape system all have seamless internal relations. All groups of actors, the big estate owners, the investigators of flood protection and bird watchers have had to make compromises and gather institutional recourses together with others to reach their goals; to make changes in the landscape system.

Denna masteruppsats studerar den tidiga svenska naturskyddsrörelsens historia utifrån ett känslohistoriskt perspektiv. År 1909 startades Naturskyddsföreningen vars syfte var att väcka och underhålla kärlek till den svenska naturen, samt kämpa för dess beskydd. Undersökningen studerar hur föreningen ansåg att kärleken skulle rädda naturen. Naturskyddsföreningen stred för ökat naturskydd i Sverige och den första paragrafen i deras föreningsstadga uppgav att föreningens syfte var att “väcka kärlek till naturen”. Naturskyddsföreningen strävade efter att väcka kärlek hos det svenska folket genom att använda känslor som ett politiskt verktyg och att engagera medborgarna att kämpa för bevarandet av deras lands natur. Föreningen ansåg att kärleken var det främsta verktyget för att förändra svenskarnas relation till naturen och att få dem att respektera och ära den. Naturskyddsföreningen fokuserade främst på att sprida sitt budskap och förändra denna natursyn genom sin årstidning, Sveriges Natur. Denna uppsats fokuserar på åren 1909–1919, men tidningen ges fortfarande ut år 2021. Årstidningen publicerades en gång om året och innehöll under avgränsningsperioden ett stort antal artiklar, bilder, dikter och uppdateringar över miljöarbetet i Sverige. Det var genom denna tidning, som Naturskyddsföreningen avsåg att väcka kärlek och inspirera sina läsare att kämpa för naturens beskydd. Publiceringen av tidningen sågs även av föreningen som ett verktyg att allmänbilda samtida och framtida svenskar om dess lands unika naturområden, samt även dokumentera det som riskerade att försvinna. Uppsatsen redogör för Naturskyddsföreningen kärleksbegrepp, vad föreningen trodde att kärleken kunde åstadkomma samt hur de väckte kärlek med hjälp av sin årstidning Sveriges Natur.

I detta examensarbete undersöks vilka förutsättningar elever har i historieämnet för att utveckla kunskap om människans förhållande till naturen ur ett historiskt perspektiv. Vidare hur denna kunskap ger de förutsättningar som krävs för att fördjupa sitt historiemedvetande och utveckla en handlingskompetens. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring detta område, narrativa teorier samt principer i form av kriterier för en ”god lärobok” har vi analyserat läroböcker för kurserna historia 2 och 3 utifrån ett miljöperspektiv. Utifrån denna analys är våra slutsatser att läroböcker som ger goda förutsättningar för elever att utveckla en handlingskompetens ska möjliggöra att den kunskap som förmedlas i innehållet ska också kunna beprövas i textfrågor. Textfrågornas ska följaktligen vara formade så att eleverna aktiveras på så sätt att de kan förstå att kunskap om dåtiden har betydelse för nutid för att kunna agera i sin framtid.

This thesis deals with perceptions of refuse as an asset or as a liability and the questions of waste management practices. The aim has been to gain new insights into Stockholm’s waste management in the period 1900–1975 by studying change and continuity in municipal practices and the notions that governed the municipal actors’ actions. The central questions are what factors determined the city’s waste management, and how an urban and local (environmental) problem was formulated and addressed by local authorities and political bodies. In answering, I have applied a theory of inertia in large technical–administrative systems and an analytical framework based on the concept of waste management regimes. During the period a resource recovery regime was replaced by an incineration regime. At the turn of the last century, the quantity and type of refuse produced by Stockholm’s rising population was compounded by increasing consumption. In order to modernize the capital’s waste disposal the city invested in resource recovery by introducing source separation. The fall in demand for fertilizer and a changing composition of the waste in the 1920s made it more difficult to get rid of refuse and led to an end of waste separation. Incineration came to be seen as the modern option and in 1938 Sweden’s first modern incineration plant for municipal waste was built outside Stockholm. The amount of waste produced by Stockholm nearly tripled between 1922, when it was at its lowest levels, and the mid-1960s. The late 1960s saw an even more dramatic increase. In the 1960s waste was discussed as an important environmental issue and in the 1970s recycling was implemented in small scale. At the national level recycling was adopted as a waste management aim in 1975.

Environmental concern in contemporary societies is a complex phenomenon which is shaped and influenced by a host of different factors. One of the most important of these is the interplay between culture and nature that has taken place during the course of a nation’s history and the various ‛views of nature’ that such interplay has generated. Such views can e.g. manifest themselves in aesthetic judgments of natural scenery or, more generally, in the values that nature is seen to contain or carry. They form the base from which contemporary ideas, conceptions, and evaluations of nature are generated and debated. The five studies that together comprise this thesis explore the socio-cultural background of Icelandic environmentalism from a number of different perspectives. The first study concerns the depiction(s) of nature that can be found in the oldest literary works that have survived in Iceland. The second study deals with the first attempts by an Icelander to visualize nature in his homeland, using photographic media. The third study seeks to compare contemporary views of nature amongst Icelanders, e.g. concerning the appreciation of natural beauty, with those of Swedes and Danes. The fourth study reports the results of an extensive survey which probed the environmental values, knowledge, attitudes and behaviors of present day Icelanders. The fifth study builds on this same survey but focuses on the public understanding and perceptions of sustainable development, and also on the connections between attitudes toward environmental and developmental issues. This overall thesis project was multi-disciplinary in nature, combining theory drawn from environmental philosophy, especially ethics and aesthetics, with the theories and methods of environmental sociology, politics and history. The empirical studies employed, furthermore sought to operationalize certain key theoretical constructs relating to views of nature, such as environmental value orientations and aesthetic appreciation of nature, and thus ‛build bridges’ between the concerns, theories and methods of the humanities, on one side, and those of the social sciences, on the other.