Med utgångspunkt i teorin att den svenska miljörörelsen växte medan dess politiska inflytande inte gjorde det, vilket ledde till en kritisk ståndpunkt i miljörörelsen gentemot de beslutande instanserna, har Kils Naturskyddsförenings naturvårdsarbete undersökts över perioden 1982–1990. Uppsatsen grundades på begrepp och idéer ur både miljöhistorie- och socialhistorieforskning, samt inslag av statsvetenskaplig forskning. Den försökte visa på hur lokala miljöorganisationer arbetade och hur dessa var en del av den större miljörörelsen – detta gjordes genom studiet av föreningens mötesprotokoll och andra skrivelser. Resultaten visade hur Kils Naturskyddsförening arbetade med både politiska frågor och med att öka intresset för naturen bland kommunens invånare, dock med största fokus på politiken. Så som grundantagandet förutsåg växte föreningen, men deras påverkan på den kommunala miljöpolitiken var fortfarande som när de grundades, vilket ledde till viss irritation men samtidigt ökat motstånd mot kommunens beslut. Det gick också att se hur föreningen följde samma linjer och strömningar som den rikstäckande Naturskyddsföreningen gjorde samt nationella miljöpolitiken i allmänhet.

Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen. Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen. Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.

<p>Kommuner försöker idag allt mer profilera sig som växande eller expansiva. En kommun som tagit med denna tanke i sin slogan är Växjö Kommun, som benämner kommunen ”Expansiva Växjö”. Att kunna erbjuda en unik livsmiljö i form av varierande bostadsområden är ett mål för kommunen. Växjö Kommun har också uppmärksammats som miljökommun, såväl nationellt som internationellt. Var finns miljörörelsen i den expansiva miljökommunen? Det främsta syftet med denna studie var att analysera den interaktion och påverkanprocess som sker mellan en intresseorganisation inom miljörörelsen och en expansiv kommun samt att, som en följd av denna analys, finna de faktorer som försvagar eller förstärker intresseorganisationens möjlighet till påverkan på den expansiva kommunen.</p><p>Naturskyddsföreningen blev den intresseorganisation som fick representera miljörörelsen i studien. Studien genomfördes med en kvalitativ metod där information från intervjuer stod för den största delen av det empiriska materialet. Studiens resultat presenteras i form av en detaljerad fallstudie som hade som mål att undersöka en påverkansprocess på ett bostadsområde i den expansiva kommunen. Fallstudien presenterade också de generella påverkansmöjligheterna och kontaktpunkter som fanns mellan Naturskyddsföreningen och Växjö Kommun. Fallstudien grundade sig på resultatet från sju intervjuer med olika nyckelpersoner i den undersökta situationen.</p><p>Slutsatsen av studien visar att värdegrunderna som styr miljösynen inom de två olika organisationerna ser olika ut, vilket påverkar hur interaktionen mellan organisationerna sker. I relationen organisationerna emellan framstår icke-materiella resurser som symboliskt kapital, vällovligt syfte och sammanhållning med andra organisationer som de viktigaste för miljöorganisationen när det gäller att kunna påverka kommunen. Förändringar inom kommunen medför ett ökat tryck på miljöorganisationen att hitta nya samarbetsformer och arbetsmetoder för att kunna påverka kommunen inom miljöfrågor. Förmågan att vårda de viktigaste resurserna, samt förmågan till flexibilitet, framstod som de främsta försvagande eller förstärkande faktorerna när det gällde möjligheterna för miljörörelsen att kunna påverka den expansiva kommunen.</p>

Studien behandlar fenomenet politisk konsumtion och dess effekt på samhället. Med begreppet menas att man som konsument tar ställning i etiska frågor och genom sina konsumtionsval försöker påverka marknad och politik. Huruvida detta är ett bra sätt för att förändra produktionen, diskuteras i forskarvärlden. Naturskyddsföreningen är en miljöorganisation i Sverige som till viss del använder sig av politisk konsumtion i sitt arbete. Syftet med studien är att utifrån ett kvalitativt perspektiv undersöka hur Naturskyddsföreningen ställer sig till politisk konsumtion och vad de menar den politiska konsumtionen kan fylla för funktion i miljöarbetet samt hur denna inställning förändrats mellan 1980-2012. Utifrån ekonomiska, statsvetenskapliga och sociologiska teorier analyseras studiens resultat för att ge en djupare förståelse för Naturskyddsföreningens inställning till politisk konsumtion. Habermas teori om samhällets rationalisering samt Zelizers teori om ekonomiska handlingars sociala sida är studiens mest basala teorier som får en betydande plats i analysen. Metoden som använts i studien är ideologianalys. Materialet består av fem intervjuer med anställda på Naturskyddsföreningen och textmaterial hämtat från Naturskyddsföreningens medlemstidning, Sveriges Natur, årgång 1980-2012. Ur resultatet framkom att politisk konsumtion under perioden 1980-2012 gått från att vara en obetydlig del i föreningens arbete till att numera vara ett av de verksamhetsområden föreningen arbetar med. Naturskyddsföreningen ser politisk konsumtion dels som ett verktyg för att öka efterfrågan av miljövänliga produkter, men också för att visa på ett intresse för miljöfrågor och på så sätt vara en hjälp i den politiska påtryckning föreningen utför. Utifrån Habermas teori kan man förstå införandet av politisk konsumtion som en rationalisering av samhället där handlingar baserade på samförstånd får stå tillbaka för handlingar motiverade av ekonomiska skäl. Utifrån Zelizers teori kan man tvärtom se införandet av politisk konsumtion som ett sätt att tillföra marknaden sociala värden som försvunnit i och med att marknaden expanderat.

Syftet med denna studie är att kartlägga vilka slags miljöfrågor som Sveriges största demokratiskt uppbyggda miljöorganisation, Naturskyddsföreningen, presenterar i inlägg av slacktivistisk karaktär på sin Facebooksida. Vidare syftar denna studie till att få en förståelse för hur Naturskyddsföreningen, i inlägg av slacktivistisk karaktär, uppmuntrar till och initierar slacktivism vid presentationen av vissa slags miljöfrågor. Studiens syfte har legat till grund för följande frågeställningar: 1) Vilka slags miljöfrågor presenteras i inlägg av slacktivistisk karaktär på Naturskyddsföreningens Facebooksida? och 2) Hur presenteras vissa slags miljöfrågor i inlägg av slacktivistisk karaktär? Den första frågeställningen besvaras med en kvantitativ innehållsanalys för att kartlägga förekomsten av olika typer av miljöfrågor i inlägg av slacktivistisk karaktär. Den andra frågeställningen besvaras med en kritisk diskursanalys som, genom att se till ordval och grammatik, synliggör inläggens underliggande premisser. Baserat på studiens huvudsakliga resultat kan vi konstatera att miljöfrågorna ‘Mat &amp; livsmedel’ och ‘Skog- &amp; naturvård’ förekommer mest frekvent i inlägg av slacktivistisk karaktär. Resultaten påvisade även att dessa inlägg hade en högre grad av spridning än inlägg av icke-slacktivistisk karaktär. I bakgrund mot studiens första teori, dagordningsteorins första nivå, kan vi dra slutsatsen att Naturskyddsföreningen erhåller potential att inom mindre nätverk kunna påverka dagordningen angående vilka miljöfrågor som anses vara viktiga inom dessa nätverk. Vidare visade resultaten att Naturskyddsföreningen, genom ordval och formuleringar, inkluderar andra diskurser inom slacktivistdiskursen och således spelar på rådande samhälleliga värderingar (att god hälsa är viktigt), normer (att engagera sig i och bry sig om miljöfrågor) och strukturer (etablerade lagar och regler) för att individualisera miljöfrågor såväl som lösningar i form av slacktivistiska uppmaningar. I bakgrund mot studiens andra teori, dagordningsteorins andra nivå (framing), är det möjligt att dra slutsatsen att Naturskyddsföreningen använder sig av en slags framing genom att inkludera andra diskurser. I likhet med frames kan dessa påverka vår uppfattning av miljöfrågan och främja den presenterade lösningen - en slacktivistisk uppmaning. / The purpose of this study is to map out what kind of environmental issues that the environmental organization, Naturskyddsföreningen, present through slacktivist posts on their Facebook page. Furthermore, the study aims to gain an understanding of how Naturskyddsföreningen, in their slacktivist posts, initiate and encourage slacktivism. Our two research questions are: 1) What kind of environmental issues are presented in slacktivist posts on Naturskyddsförening’s Facebook page? 2) How are some environmental issues presented in slacktivist posts? The first research method used in this study was a quantitative content analysis with the objective to map out what kind of environmental issues that were presented in slacktivist posts. The material for this method consisted of 169 Facebook posts published by Naturskyddsföreningen. A critical discourse analysis was used on 5 slacktivist posts to get somewhat of a clue about how Naturskyddsföreningen present some environmental issues in a slacktivist way. One of the main results shows that the kind of environmental issues that are most frequently presented through slacktivist posts concerns ‘Food &amp; groceries’ and ‘Forest &amp; nature conservation’. The results also show that slacktivist posts was spread by shares and likes to a higher degree than non-slacktivist posts. In light of the study’s first theory, the first level of agenda setting, we can conclude that Naturskyddsföreningen holds the potential to influence the agenda within smaller Facebook networks. By certain choices of words and formulations Naturskyddsföreningen include other discourses that are built upon current societal values, norms and structures within the slacktivist discourse. These discourses, much like the second level of agenda setting, help frame and individualize the issues and promote the presented solution - slacktivism.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor. Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation. Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskilja två huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningens kampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskap använder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vi har i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska och visuella redskap som använts. Naturskyddsföreningen

I denna uppsats har miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige och Världsnaturfonden WWFs perspektiv på plastfrågansamt arbetssätt identifierats och analyserats. Detta har utförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt med en kompletterandesemistrukturerad intervjustudie. De tre miljöorganisationernas perspektiv kring plastfrågan skiljer sig åt. Naturskyddsföreningen ser på plastfråganfrämst ur ett perspektiv där fokusen finns på de negativa effekterna som plast och plastkemikalierna bidrar med till människors hälsa, där barnenshälsa är det främsta fokusområdet. Greenpeace Sverige ser på plastfrågan ur ett perspektiv där fokusen finns på både de farliga effekterna somplasten och plastkemikalierna bidrar med till människors hälsa men även på dess negativa effekter på havens ekosystem och de marina djurarterna.Världsnaturfonden WWF ser på plastfrågan ur ett perspektiv där fokusen finns på de negativa effekterna plasten och plastkemikalierna ger påhavens ekosystem och de marina djurarterna. Samtliga av de tre organisationerna arbetar genom att utföra kampanjer, ta fram underlag och föradialoger med politiker. Den organisationen som främst skiljer sig i arbetssätt från de övriga två är Greenpeace Sverige. Greenpeace använder sigäven av aktioner, protester och demonstrationer, främst mot företag. Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF är inte aktivistbaseradeorganisationer och använder sig inte av dessa arbetssätt. Det som samtliga av dessa tre organisationer strävar efter och vill uppnå är en ändradlagstiftning där politikerna och industrierna tar ett större ansvar gällande plastproblematiken. / In this essay have the environmental organizations, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sweden and Världsnaturfonden WWF’s perspective onthe plastic issue and working methods regarding this issue been identified and analyzed. This has been done using a qualitative content analysis aswell as a supplementary semistructured interview study. The three environmental organizations’ perspective on the plastic issue is different foreach organization. Naturskyddsföreningen sees on the plastic issue primarily from a perspective where the focus is on the negative effects thatplastic and the chemicals in plastic contribute to the human health, where children’s health is the main focus area. Greenpeace Sweden sees on theplastic issue from a perspective where the focus is on both the dangerous effects that plastic and the chemicals in plastic contribute to the humanhealth, but also it’s negative effects on the marine ecosystems and the marine species. Världsnaturfonden WWF sees on the plastic issue from aperspective where the focus is on the negative effects the plastic and the chemicals in plastic have on the marine ecosystems and the marinespecies. All of the three organizations uses working methods where they conduct campaigns, develop evidence and conduct dialogs withpoliticians. The organization that differs mainly from the two other organizations regarding working methods is Greenpeace Sweden. GreenpeaceSweden also uses actions, protests and demonstrations, primarily against companies. Naturskyddsföreningen and Världsnaturfonden WWF arenon-activist organizations and do not use these kinds of working methods. What all three of these organizations aim for and want to achieve is achanged legislation in which politicians and the industry take a greater responsibility for the plastic issue

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur uppfattningen av det svenska vattenkraftsystemet förändrades under 1960-talet, samt att tillämpa teorin Social Construction of Technology, SCOT, på vattenkraften genom att studera debatten om Vindelälven. Frågan om Vattenfall skulle tillåtas bygga ut Vindelälven var central i 1960-talets vattenkraftsdebatt. I uppsatsen undersöks hur de tre grupperna Vattenfall, Svenska Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen längs älven förhöll sig till frågan om Vindelälvens framtid och vilka argument de använde sig av i debatten om älven. Uppsatsen undersöker om Vattenfall, Naturskyddsföreningen och lokalbefolkningen kan förstås som tre relevanta grupper enligt SCOTs definition, samt huruvida det svenska vattenkraftsystemet nådde closure 1970. Det material som har studerats utgörs av tidnings- och tidskriftsartiklar från de tre grupperna, publicerade under perioden 1960—1970. Resultatet av undersökningen visar att Vattenfall och Naturskyddsföreningen uppfyller kriterierna för att betraktas som två relevanta grupper enligt SCOT. Vad gäller lokalbefolkningen är det mer komplicerat. Invånarna längs älven delar inte en gemensam uppfattning om utbyggnaden av Vindelälven och kan således inte betraktas som en relevant grupp, däremot finns det undergrupper som eventuellt uppfyller kriterierna. 1970 års beslut att bevara älven var avgörande för den fortsatta utbyggnaden av svenska älvar och kan ses som ett första steg på det svenska vattenkraftsystemets väg mot closure, vilket förmodligen nåddes 1993 i och med riksdagens beslut att klassa fyra älvar som nationalälvar.

Denna masteruppsats studerar den tidiga svenska naturskyddsrörelsens historia utifrån ett känslohistoriskt perspektiv. År 1909 startades Naturskyddsföreningen vars syfte var att väcka och underhålla kärlek till den svenska naturen, samt kämpa för dess beskydd. Undersökningen studerar hur föreningen ansåg att kärleken skulle rädda naturen. Naturskyddsföreningen stred för ökat naturskydd i Sverige och den första paragrafen i deras föreningsstadga uppgav att föreningens syfte var att “väcka kärlek till naturen”. Naturskyddsföreningen strävade efter att väcka kärlek hos det svenska folket genom att använda känslor som ett politiskt verktyg och att engagera medborgarna att kämpa för bevarandet av deras lands natur. Föreningen ansåg att kärleken var det främsta verktyget för att förändra svenskarnas relation till naturen och att få dem att respektera och ära den. Naturskyddsföreningen fokuserade främst på att sprida sitt budskap och förändra denna natursyn genom sin årstidning, Sveriges Natur. Denna uppsats fokuserar på åren 1909–1919, men tidningen ges fortfarande ut år 2021. Årstidningen publicerades en gång om året och innehöll under avgränsningsperioden ett stort antal artiklar, bilder, dikter och uppdateringar över miljöarbetet i Sverige. Det var genom denna tidning, som Naturskyddsföreningen avsåg att väcka kärlek och inspirera sina läsare att kämpa för naturens beskydd. Publiceringen av tidningen sågs även av föreningen som ett verktyg att allmänbilda samtida och framtida svenskar om dess lands unika naturområden, samt även dokumentera det som riskerade att försvinna. Uppsatsen redogör för Naturskyddsföreningen kärleksbegrepp, vad föreningen trodde att kärleken kunde åstadkomma samt hur de väckte kärlek med hjälp av sin årstidning Sveriges Natur.

Purpose: The purpose of this study is to explore the potential of internal marketing within non profit organisations. Method: Qualitative case study of an NPO with the part of primary research based on fives interviews of workers.T heoretical framework: The framework consists of theories and models on internal marketing. Internal marketing is studied from the point of view of its tools of implementation, its purposes and also its limits. Conclusion: Internal marketing is revealed as a high potential for NPOs. However, this concept, developed for the profit area, requires some adaptations to fit well to NPOs.