No description available.

No description available.

The purpose of this study is to exam how two environmental organizations reason about the loss of biodiversity. The research questions are; what is the view in these organizations regarding biodiversity? What are the underlying environmental discourses behind their reasoning, and how do they reason about the risks associated with the loss of biodiversity? As a first part of this thesis a thorough review of existing literature and online resources about the actions of environmental organizations was conducted. Two organizations were interviewed, World Wildlife Fund (WWF) and Naturskyddsforeningen. The questions for the study were analyzed in light of Dryzek´s (1997) reasoning about environmental discourses and using the concept of risk by Beck (1998). The results show that the environmental discourses reveal how organizations relate to the environment. WWF and Naturskyddsföreningen are working to change people's attitudes towards nature. The most dominant view in society is, however, that technology will solve environmental problems. Environmental organizations want's a structural change in the society, in regards to exploitation of natural resources rather than technical solutions, as they believe the problem is caused by people in general believe that they are superiority to nature. Furthermore, the results show how the organizations reason about the loss of biodiversity and the human role in this. The organizations want to prevent man's superiority of and sovereignty over nature by showing nature's intrinsic value, but they also want to highlight nature's benefits for human's to get more people engaged in environmental issues.

No description available.

No description available.

Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning. Lärare i något eller några av ämnena biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, kemi och samhällskunskap, totalt 48 lärare, har svarat på enkäten. Anledningen till valet av dessa ämnen är att kursplanen i ämnena anger ett stort miljöinnehåll. Litteraturstudien har granskat de internationella miljöstyr-dokumenten Agenda 21, Riodeklarationen och Tbilisidokumentet samt de nationella dokumenten skollagen, läro- och kursplanerna och Linköpings kommuns skolplan. De styrdokument lärarna hade mest kunskaper om, när det gäller miljö, var kursplanerna samt i någon mån läroplanen och kommunens skolplan. Utifrån Agenda 21 har jag tagit fram åtta miljöområden: energi, biologisk mångfald, konsumtion och avfall, maten, vatten, miljöetik, miljöpolitik och globala miljöproblem. Vid enkätundersökningen framkom det att alla dessa områden tas med i miljöundervisningen av i alla fall några av de deltagande lä- rarna. Anmärkningsvärt var att miljöpolitik inte behandlades i någon stor utsträckning i något av ämnena och att biologisk mångfald inte togs upp i samma utsträckning som vad som står i kursplanerna. Ett område som tas upp enligt kursplanen är energi. Nästan alla fysiklärare tar upp området "i stor utsträckning". Ett flertal myndigheter och miljöorganisationer har kontaktats för att undersöka hur de arbetar mot den svenska skolan. Stödet till skolans miljöundervisning kan ske på olika sätt. Det kan handla om föreläsningar, studiedagar för lärare, fortbildning, temadagar för elever, utgivning av läromedel och annan litteratur eller att vara en kunskapsresurs för lärare och elever. De myndig-heter som har det största arbetet mot skolan är Skolverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket och SIDA. Ungefär hälften av lärarna i enkätundersökningen hade varit i kontakt med någon av dessa myndigheter när det gällde deras miljöundervisning. Naturvårdsverket var den mest kontaktade myndigheten. När det gäller icke-statliga organisationer finns det många som riktar delar av sitt arbete mot skolan. Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Skogen i skolan och Världsnaturfonden var de organisationer som användes mest i lärarnas miljöundervisning, men ingen av dem användes i mycket hög utsträckning

<p>Denna uppsats reder ut vilken grund miljöundervisningen i grundskolans senare del har att stå på i form av formuleringar i internationella och nationella styrdokument. Har lärarna kännedom om dessa dokuments skrivningar om miljö? Uppsatsen ska också reda ut vilka aktörer i form av myn-digheter och miljöorganisationer som finns inom miljöundervisningen och om lärarna använder sig av dessa. Dessutom undersöks vad inom miljö som tas med i miljöundervisningen och hur väl detta stämmer överens med Agenda 21. </p><p>Arbetet har utförts med en litteraturstudie och en enkätundersökning. Lärare i något eller några av ämnena biologi, fysik, geografi, hem- och konsumentkunskap, kemi och samhällskunskap, totalt 48 lärare, har svarat på enkäten. Anledningen till valet av dessa ämnen är att kursplanen i ämnena anger ett stort miljöinnehåll. Litteraturstudien har granskat de internationella miljöstyr-dokumenten Agenda 21, Riodeklarationen och Tbilisidokumentet samt de nationella dokumenten skollagen, läro- och kursplanerna och Linköpings kommuns skolplan. De styrdokument lärarna hade mest kunskaper om, när det gäller miljö, var kursplanerna samt i någon mån läroplanen och kommunens skolplan. </p><p>Utifrån Agenda 21 har jag tagit fram åtta miljöområden: <i>energi, biologisk mångfald, konsumtion och avfall, maten, vatten, miljöetik, miljöpolitik och globala miljöproblem</i>. Vid enkätundersökningen framkom det att alla dessa områden tas med i miljöundervisningen av i alla fall några av de deltagande lä- rarna. Anmärkningsvärt var att <i>miljöpolitik</i> inte behandlades i någon stor utsträckning i något av ämnena och att biologisk <i>mångfald</i> inte togs upp i samma utsträckning som vad som står i kursplanerna. Ett område som tas upp enligt kursplanen är <i>energi</i>. Nästan alla fysiklärare tar upp området "i stor utsträckning". </p><p>Ett flertal myndigheter och miljöorganisationer har kontaktats för att undersöka hur de arbetar mot den svenska skolan. Stödet till skolans miljöundervisning kan ske på olika sätt. Det kan handla om föreläsningar, studiedagar för lärare, fortbildning, temadagar för elever, utgivning av läromedel och annan litteratur eller att vara en kunskapsresurs för lärare och elever. De myndig-heter som har det största arbetet mot skolan är <i>Skolverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket</i> och <i>SIDA</i>. Ungefär hälften av lärarna i enkätundersökningen hade varit i kontakt med någon av dessa myndigheter när det gällde deras miljöundervisning. Naturvårdsverket var den mest kontaktade myndigheten. När det gäller icke-statliga organisationer finns det många som riktar delar av sitt arbete mot skolan. <i>Greenpeace, Naturskyddsföreningen, Skogen i skolan</i> och <i>Världsnaturfonden</i> var de organisationer som användes mest i lärarnas miljöundervisning, men ingen av dem användes i mycket hög utsträckning</p>

The main purpose of our thesis is to describe how Swedish environmental organizations view their resources for lobbying towards the environmental and climate politics of the European Union (EU). Furthermore, we intend to describe how the Swedish environmental organizations lobby towards the EU, and what their views are on lobbying as a democratic method to influence politics. To obtain the material for this study we have interviewed Världsnaturfonden WWF, Greenpeace Sweden and Friends of the Earth Sweden. The results have been analysed by the Theory of Democracy by Robert Dahl, and by the democratic dilemma with lobbying.The result of the thesis is that the environmental organizations view their resources as being sufficient for lobbying towards the EU, and see themselves as being able to influence the EU. They do however experience difficulties in lobbying towards the EU, mainly because of deficient financial resources and competition with the influential industry lobbyists.Our conclusion is that the environmental organizations see democratic problems with lobbying, which are mainly unequal access to EU’s decision-making process and EU’s lack of transparency. The organizations do however value lobbying as a democratic method because of the benefits for decision-makers and citizens.

I denna uppsats har miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sverige och Världsnaturfonden WWFs perspektiv på plastfrågansamt arbetssätt identifierats och analyserats. Detta har utförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys samt med en kompletterandesemistrukturerad intervjustudie. De tre miljöorganisationernas perspektiv kring plastfrågan skiljer sig åt. Naturskyddsföreningen ser på plastfråganfrämst ur ett perspektiv där fokusen finns på de negativa effekterna som plast och plastkemikalierna bidrar med till människors hälsa, där barnenshälsa är det främsta fokusområdet. Greenpeace Sverige ser på plastfrågan ur ett perspektiv där fokusen finns på både de farliga effekterna somplasten och plastkemikalierna bidrar med till människors hälsa men även på dess negativa effekter på havens ekosystem och de marina djurarterna.Världsnaturfonden WWF ser på plastfrågan ur ett perspektiv där fokusen finns på de negativa effekterna plasten och plastkemikalierna ger påhavens ekosystem och de marina djurarterna. Samtliga av de tre organisationerna arbetar genom att utföra kampanjer, ta fram underlag och föradialoger med politiker. Den organisationen som främst skiljer sig i arbetssätt från de övriga två är Greenpeace Sverige. Greenpeace använder sigäven av aktioner, protester och demonstrationer, främst mot företag. Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF är inte aktivistbaseradeorganisationer och använder sig inte av dessa arbetssätt. Det som samtliga av dessa tre organisationer strävar efter och vill uppnå är en ändradlagstiftning där politikerna och industrierna tar ett större ansvar gällande plastproblematiken. / In this essay have the environmental organizations, Naturskyddsföreningen, Greenpeace Sweden and Världsnaturfonden WWF’s perspective onthe plastic issue and working methods regarding this issue been identified and analyzed. This has been done using a qualitative content analysis aswell as a supplementary semistructured interview study. The three environmental organizations’ perspective on the plastic issue is different foreach organization. Naturskyddsföreningen sees on the plastic issue primarily from a perspective where the focus is on the negative effects thatplastic and the chemicals in plastic contribute to the human health, where children’s health is the main focus area. Greenpeace Sweden sees on theplastic issue from a perspective where the focus is on both the dangerous effects that plastic and the chemicals in plastic contribute to the humanhealth, but also it’s negative effects on the marine ecosystems and the marine species. Världsnaturfonden WWF sees on the plastic issue from aperspective where the focus is on the negative effects the plastic and the chemicals in plastic have on the marine ecosystems and the marinespecies. All of the three organizations uses working methods where they conduct campaigns, develop evidence and conduct dialogs withpoliticians. The organization that differs mainly from the two other organizations regarding working methods is Greenpeace Sweden. GreenpeaceSweden also uses actions, protests and demonstrations, primarily against companies. Naturskyddsföreningen and Världsnaturfonden WWF arenon-activist organizations and do not use these kinds of working methods. What all three of these organizations aim for and want to achieve is achanged legislation in which politicians and the industry take a greater responsibility for the plastic issue

Forskning visar att informations- och kommunikationstekniker är en viktig del för aktörer såsom miljöorganisationer. Olika kommunikationstekniker och olika typer av media har utvecklats med hög hastighet sedan 1980- och 90-talet och utvecklingen fortsätter (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Forskning visar också att miljöproblem och miljöfrågan samtidigt tar större plats i olika medier idag än tidigare, speciellt tydlig blir ökningen i sociala medier som Facebook (Söderpalm &amp; von Lochow, 2019). Organisationernas kommunikationsmetoder påverkas nu ännu mer av covid-19 pandemin som genererat i rekommendationer att minska den personliga kontakten i vardagen (Folkhälsomyndigheten, 2020). Syftet med studien är att undersöka huruvida svenska lokala icke-statliga miljöorganisationer, i kommuner angränsande till sjön Vättern, påverkas av miljödebattens större utrymme i media och vilka kommunikationsmetoder organisationerna använder samt hur organisationerna upplever utvecklingen av informations- och kommunikationsteknikerna. Metoden är baserad på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med representanter från miljöorganisationer/miljögrupper från kommuner angränsande till sjön Vättern. Materialet har sedan analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att samtliga organisationer i studien har anammat, till en viss grad, den tekniska kommunikationsutvecklingen och att de nyare kommunikationsmedlen, som sociala medier, varit betydelsefulla. Fler organisationer använder också kommunikationsvägar som stämmer överens med statistiken kring vilka mediekanaler som samhället använder mest. Även covid-19 tycks ha påverkat samtliga organisationer genom att den, bland annat, påtvingat omstrukturering av organisationernas projekt. Resultatet visar dock att organisationerna skiljer sig åt i frågan om det större fokuset på miljödebatten. Vissa är mycket positiva medan andra tvivlar på omfattningen av debattens utökning. / Previous research show that information- and communication technologies is an important aspect to actors such as environmental organisations. Statistics also show that communication techniques, or different types of media, has developed in a high speed since the 1980s and 1990s, and the development continues (Statens Medieråd, 2016, Myndigheten för press, radio och tv, 2019). Research also show that environmental discussions gains more attention in different types of media today than before. The increase has become especially noticeable in social media, for example Facebook (Söderpalm &amp; von Lochow, 2019). The environmental organisations communication methods is now even further affected of the pandemic covid-19, which has generated in recommendations to limit the everyday social contact (Folkhälsomyndigheten, 2020). The aim of the study is to examine how local environmental nongovernmental organisations, located near the lake Vättern in Sweden, are affected by the attention different environmental discussions has gained in media and what types of communication methods the organisations use together with how the organisations perceive the development of information- and communication technologies. The methodology is based on qualitative semi-structured interviews with representatives from environmental nongovernmental organisations and groups in municipalities adjacent to the lake Vättern. The material has then been analysed though a qualitative content analysis. The result states that all organisations have embraced, to an extent, the technical communication development and that the more recent communication techniques, like social media, has been valuable. Several organisations also use communication techniques that correspond with statistics of which media channels the society use the most. Even covid-19 seems to have had an effect all organisations through, for instance, forced a reconstruction of older programmes to match the governments recommendations. Although, the results show that the organisations differ in opinion about the increased environmental debate. Some are more positive while others doubt the extent of the debates increase.