Med utgångspunkt i teorin att den svenska miljörörelsen växte medan dess politiska inflytande inte gjorde det, vilket ledde till en kritisk ståndpunkt i miljörörelsen gentemot de beslutande instanserna, har Kils Naturskyddsförenings naturvårdsarbete undersökts över perioden 1982–1990. Uppsatsen grundades på begrepp och idéer ur både miljöhistorie- och socialhistorieforskning, samt inslag av statsvetenskaplig forskning. Den försökte visa på hur lokala miljöorganisationer arbetade och hur dessa var en del av den större miljörörelsen – detta gjordes genom studiet av föreningens mötesprotokoll och andra skrivelser. Resultaten visade hur Kils Naturskyddsförening arbetade med både politiska frågor och med att öka intresset för naturen bland kommunens invånare, dock med största fokus på politiken. Så som grundantagandet förutsåg växte föreningen, men deras påverkan på den kommunala miljöpolitiken var fortfarande som när de grundades, vilket ledde till viss irritation men samtidigt ökat motstånd mot kommunens beslut. Det gick också att se hur föreningen följde samma linjer och strömningar som den rikstäckande Naturskyddsföreningen gjorde samt nationella miljöpolitiken i allmänhet.

I denna studie har fyra olika miljöorganisationer undersökts och jämförts i syfte att belysa vad Svenska miljöorganisationer har för syn påmiljöproblematikens karaktär och möjliga lösningar. Personer som arbetar på miljöorganisationerna Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Foresoch Hela Sverige ska leva har intervjuats. Intervjuerna har kompletterats med insamling av information från de olika miljöorganisationernashemsidor och kataloger. För att få en fördjupad diskussion och för att relatera analysmaterialet till ett större teoretiskt sammanhang så har de olikamiljöorganisationernas argument relaterats till och analyserats utifrån olika miljödiskurser. Två relevanta teoretiska ramverk till den här studien ärMaarten Hajers diskursiva teori, som relaterar till miljöproblem och miljökonflikter, och Erik Swyngedouws syn på hur dagens symbolisering av”Naturen” påverkar och begränsar miljöpolitiken. Resultatet visar att de olika miljöorganisationerna har olika syn på miljöproblemen och möjligalösningar. Fores perspektiv på miljöproblemen kan relateras till den ekomodernistiska diskursen där de ser att man kan hantera miljöproblemeninom de nuvarande socioekonomiska ramarna med en fortsatt ekonomisk tillväxt. Naturskyddsföreningen kritiserar inte den ekonomiska tillväxtenmen de anser att de ekonomiska systemen bör styras i en mer miljömedveten riktning. Deras perspektiv kan därmed relateras till den ekologiskaomprövningens diskurs. Både Klimataktion och Hela Sverige ska levas syn på miljöproblemen kan relateras till systemkritikens diskurs där deanser att det inte räcker med marknadsbaserade lösningar och teknisk utveckling för att lösa miljöproblemen utan vi behöver i stor utsträckningförändra vårt sätt att leva med minskad konsumtion och energianvändning. / In this study, four different Swedish environmental organizations are examined and compared in order to highlight how they view theenvironmental problems and possible solutions. People from the environmental organizations Naturskyddsföreningen, Klimataktion, Fores andHela Sverige ska leva were interviewed. Additional information was gathered from the various environmental organizations' websites andcatalogs. To get an in-depth discussion and to relate the analyzed material to a larger theoretical context, the arguments of the environmentalorganizations have been analyzed in relation to different environmental discourses. Two relevant theoretical frameworks for this study is Hajersdiscursive theory, which relate to environmental problems and environmental conflicts, and Swyngedouws view of how today's symbolization of"Nature" affect and limit environmental policy. The result shows that the various environmental organizations have a different approach toenvironmental problems and possible solutions. Fores perspective can be related to the ecological modernization discourse, where theenvironmental problem is seen as something that could be dealt with within the current socio-economic frames with a continued economicgrowth. Naturskyddsföreningen do not criticize economic growth, but they believe that the economic systems should be driven in a moreenvironmentally conscious direction. Their perspective can be related to the ecological reconsideration discourse (den ekologiska omprövningensdiskurs). Both Klimataktions and Hela Sverige ska levas approach to environmental problems can be related to the system criticism discourse(Systemkritikens diskurs), where market-based solutions and technological developments are not considered to be enough to solve environmentalproblems. Instead we need to extensively change our way of life with reduced consumption and energy use.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och miljöattityder. Detta görs genom OLS-estimering på data från World Value Survey. En variabel ”positiv miljöattityd” skapas utifrån en enkätfråga gällande individers värderingar av hur viktigt det är att ta hand om miljön. Som komplement till variabeln positiv miljöattityd undersöks även sambandet mellan högst nådda utbildningsnivå och medlemskap i miljöorganisationer. Syftetmed undersökningen är att bidra till debatten om miljöattityder och vad som påverkar dem, med fokus på effekten av utbildning. Sambanden undersöks på både individ- och nationell nivå. Resultaten visar att på individnivå kan ett signifikant, om än svagt, positivt samband uttydas mellan högst nådda utbildningsnivå och båda variablerna positiv miljöattityd och medlemskap i miljöorganisation. På nationell nivå kan inga slutsatser dras då inga statistisktsignifikanta resultat förekom.

<p>Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas.</p><p>Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen.</p><p>Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag. Analysen av hur företaget arbetar gjordes mestadels genom dokumentstudier av företagets egna framtagna dokument. Under analysen framkom både bra och dåliga saker med deras arbetssätt som det ser ut i dag. På uppdrag av företaget arbetades det fram rekommendationer om hur man kan arbeta med miljöfrågor i framtiden. Detta gjordes utifrån analysen om hur företaget arbetar idag samt den bakgrundsinformation som gjordes om ett arbete med miljöledningssystem.</p><p>Slutsatser som man kan dra både från ett arbete med miljöledningssystem och från de rekommendationer som arbetades fram under studien är att det viktigaste när man vill arbeta aktivt med miljöfrågor på ett företag är att man har en bra organisation. Organisationen ska även innehålla ett tydligt definierat ansvar. Det är dessutom viktigt med en bra dokumentation som styrker det miljöarbete som utförs på och inom företaget. I de fall organisation och dokumentation är bristfälliga kan det vara svårt att visa att man lever upp till miljölagstiftningen och att man arbetar aktivt med miljöfrågor, vilket är viktigt för att företaget ska kunna säkra en plats på den framtida marknaden.</p>

Det ställs allt högre miljökrav på företag i dagsläget, både från myndigheter och från andra intressenter. Detta på grund av att förståelsen för miljöproblematiken har blivit bättre och allt fler vill hjälpa till i arbetet mot en hållbar utveckling. En viktig drivkraft mot en hållbar utveckling är miljölagstiftningen. I Sverige är det främst miljöbalken som används som styrmedel mot ett hållbart samhälle men det har även kommit ytterligare lagar och bestämmelser från EU som måste följas. Det är viktigt att företagen följer miljölagstiftningen och därför väljer många företag att arbeta med miljöledningssystem. För de företag som inte arbetar med miljöledningssystem kan det vara svårt att veta hur man ska arbeta med miljöfrågor på företaget och hur företaget ska kunna leva upp till miljölagstiftningen. Detta är en studie av ett företag som har valt att inte arbeta med miljöledningssystem och hur företaget arbetar med miljöfrågor i dag. Analysen av hur företaget arbetar gjordes mestadels genom dokumentstudier av företagets egna framtagna dokument. Under analysen framkom både bra och dåliga saker med deras arbetssätt som det ser ut i dag. På uppdrag av företaget arbetades det fram rekommendationer om hur man kan arbeta med miljöfrågor i framtiden. Detta gjordes utifrån analysen om hur företaget arbetar idag samt den bakgrundsinformation som gjordes om ett arbete med miljöledningssystem. Slutsatser som man kan dra både från ett arbete med miljöledningssystem och från de rekommendationer som arbetades fram under studien är att det viktigaste när man vill arbeta aktivt med miljöfrågor på ett företag är att man har en bra organisation. Organisationen ska även innehålla ett tydligt definierat ansvar. Det är dessutom viktigt med en bra dokumentation som styrker det miljöarbete som utförs på och inom företaget. I de fall organisation och dokumentation är bristfälliga kan det vara svårt att visa att man lever upp till miljölagstiftningen och att man arbetar aktivt med miljöfrågor, vilket är viktigt för att företaget ska kunna säkra en plats på den framtida marknaden.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations sida. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor. Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys. Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation. Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskilja två huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningens kampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskap använder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vi har i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska och visuella redskap som använts. Naturskyddsföreningen

Uppsatsen undersöker hur två olika miljöorganisationer kommunicerar på den sociala plattformen Instagram och hur den kommunikationen kan skapa respons hos följarna genom gillamarkeringar och kommentarer. Detta undersöks genom en semiotisk bildanalys där bild och text analyseras på de inlägg som får mest tillika minst respons. Syftet är att undersöka och diskutera respons för att i längden fördjupa förståelsen för hur organisationer kan kommunicera genom grafisk design och vad det får för effekter. Uppsatsen utgår ifrån litteraturstudier i strategisk kommunikation, receptionsteori, medieekologi och semiotik. Analysen visade att respons ofta var kopplat till förståelsen för inläggets mening, hur intresseväckande inlägget var, huruvida mottagarna kunde relatera till inlägget eller om inlägget passade för det valda mediet. Slutligen kunde också konstateras att den ena organisationen kommunicerade mer utifrån att skapa en relation och ett samspel med följaren och att den andra snarare hade en distans mellan organisationen och följaren.

<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>

I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.