Titel: Vad vet 13-åringar om hållbar utveckling, en intervjustudie med elever i årskurs sex. Hållbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna, vilket har gjort att hela samhället i dag berörs av hållbarhetsfrågor. Forskningen pekar på vikten av att ge kommande generationer möjligheter att möta hållbarhetsfrågorna på ett effektivt sätt. Syftet med den här studien är att undersöka vad trettonåringar vet om hållbar utveckling. Vi intervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fått utnämningen en skola för HUT. Vi delade in vårt material från våra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategorierna har fått rubriken att bevara jorden som den är för kommande generationer. En annan kategori har rubricerats, konkreta miljöfrågor. Den tredje kategorin har fått rubriken sociala dimensioner. Undersökningen visar att trettonåringars uppfattningar skiljer sig åt om vad de vet om HUT. En del av eleverna ser kopplingen mellan HUT och miljön. Andra tänker långsiktigt och menar att vi måste tänka på kommande generationer när det gäller våra naturtillgångar medan en annan grupp av elever tänker på hur andra människor har det i andra delar av världen. Den största påverkanseffekten på de här eleverna tycks föräldrarna ha haft. De uttrycker att skolan inte i så hög grad påverkat dem i deras förhållningssätt till HUT. Genom vår undersökning kan vi dra slutsatser om att frågorna om HUT bör få en framskjuten roll i skolan. Detta för att eleverna skall förstå vikten av de egna handlingarna och att de spelar en stor roll för kommande generationer.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurserna F-3 arbetar med ämnet hållbar utveckling samt undersöka hur väl lärare känner till begreppet hållbar utveckling och hur det genomsyrar undervisningen i skolan. Studien bygger på intervjuer av åtta verksamma lärare och svaren har sammanställts och analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Resultatet visar att lärare finner det komplicerat att beskriva begreppet hållbar utveckling och det är vanligt att lärare endast känner till den ekologiska aspekten inom hållbar utveckling och därmed missar de två övriga aspekterna, sociala samt ekonomiska. Oavsett detta menar samtliga lärare att de arbetar medvetet med hållbar utveckling och anser att det är ett viktigt ämne som behövs i skolan. Arbete med miljö, så som återvinning och återbruka, är arbetssätt som lärarna kopplar till hållbar utveckling. Ett arbetssätt som inte är lika tydligt kopplat till hållbar utveckling, men som används nästan dagligen, är diskussioner. Det handlar inte endast om diskussioner om hållbar utveckling utan diskussioner oavsett ämne. Genom att eleverna får möjlighet att föra diskussioner utvecklas deras handlingskompetens enligt lärarna. Handlingskompetens är ett begrepp som är nära kopplat till lärande för hållbar utveckling. / <p>Inriktn NO</p>

The aim of this study was to examine the attitudes the students in the 6th grade in a school in Sweden had against sustainable development and if transformational learning could help to change their attitudes and action competence for sustainable development. This was done through surveys and observations of lessons and exercises and focus group discussions. The observations were supplemented with audio recordings and notes.   The pupils' attitudes were mostly normative action-oriented, meaning that pupils "acted" for sustainable development in accordance with current norm such as recycling, reuse, energy saving. The pupils were categorized according to the subject position they occupied in the discussions and the identified subjects´ vas overpowering, responsible and powerless. Most pupils had a powerless subject position and felt that they had a limited ability to influence their environment or the global environment, or that someone else was responsible to change.   Teaching series and valuations exercises contributed to a changed approach by the pupils´ subject position changes. It change from a predominantly with a powerless subject position, to a more responsible subject position. A contributing factor was that the pupils acquired knowledge of the substance, were able to identify their opportunities and had the will to act.

Kemiundervisningen har de senaste åren blivit mer inriktad på att förmedla kunskaper genom att använda aktuella situationer som eleverna möter i sin vardag. Plast i haven är en problematik som är aktuell och intressant och som kan användas för att täcka en del av kursplanen samtidigt som det kan ge eleverna redskap för livet och inte bara för att klara ämnet. Det vill säga att eleven blir nyfiken på men också medveten om situationen, samtidigt som engagemanget ökar desto mer eleven fördjupar sig i ämnet.Syftet med studien var att undersöka hur kemiundervisningen om plast i havet med hjälp av multimodala läromedel påverkar elevernas syn och förhållningssätt till plast som ett problem med möjliga lösningar. Studien är baserad på sju intervjuer som gjordes med elever som hade tittat på dokumentären ”The Plastic Ocean” från Netflix . Frågorna handlade om elevernas syn på problematiken med plast i haven efter att de hade tittat på dokumentären.Resultaten visade att elevernas nyfikenhet och engagemang ökade efter att de hade tittat på dokumentären. De har även utvecklat en handlingskompetens för hållbar utveckling. Enligt de intervjuade eleverna, så räckte dock inte en dokumentär för att täcka undervisningen. Eleverna ville jobba vidare med liknande uppgifter gärna skriftliga, men också få möjlighet att gå ut i naturen och själva göra insatser för miljön. Eleverna vill gärna veta vad de kan göra som individer för att minska problemen med plast. Samtidigt fick de en del egna idéer om hur de själva kunde göra i sin vardag för att minska sin plastkonsumtion.Nyckelord: kemiundervisning, plast i havet, multimodala läromedel, handlingskompetens, miljöundervisning. / Chemistry teaching has become more focused in recent years to convey knowledge by using current situations that the students have in their daily lives. Plastic in the ocean is an issue that is current, interesting and that can be used to cover part of the chemistry program giving students tools for life and not just to pass the course. That is, the student becomes curious but also aware of the situation, while engagement increases the more the student deepens into the subject.The purpose of the study was to find out how chemistry teaching on plastic in the sea influences the students by using multimodality media. The study is based on seven interviews made with selected students who had watched the documentary "The Plastic Ocean” from Netflix. The questions were related to plastic in the ocean as a problem.The result was that curiosity and dedication increased after watching the documentary. According to interviews, the film wasn’t enough to cover the teaching. Students want to work on similar tasks, but also want to go out into nature and do their own efforts, they want to know what they can do as individuals to reduce the problem. But at the same time they got their own ideas about how they could do in their everyday to reduce plastic consumption.Keywords: chemistry teaching, plastic in the ocean, multimodality media, action competence, sustainability development.

Den här litteraturstudien undersöker aspekter i undervisningen för hållbar utveckling som främjar elevers kompetens att verka för en hållbar framtid. Handlingskompetens ger eleverna förutsättningar att bli aktiva medborgare med kompetens att utföra reflekterade och avsiktliga handlingar för en hållbar utveckling. Därför ämnar studien besvara frågeställningen: “Vilka faktorer i undervisningen för hållbar utveckling i de naturvetenskapliga ämnena främjar, enligt forskningen utveckling av elevers handlingskompetens?”. För att besvara frågeställningen har elva artiklar samlats genom en målstyrd och manuell sökning och bearbetats genom en tematisk analys. Genom analysen identifierades mönster i datamaterialet, vilket genererade tre huvudteman som svarar på frågeställningen. Det första temat lärarens val av undervisningsmetoder har stor betydelse för elevernas utveckling av handlingskompetens där demokratiskt deltagande, och relationen mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter bör vara centrala. I det andra temat elevernas känslomässiga upplevelser visar resultatet att elevernas känslomässiga relation till innehållet kan bli en drivkraft eller leda till passivitet. Det tredje temat vikten av autentiska inslag i undervisningen kan stärka elevernas tilltro till att deras handlingar är av betydelse, samt bidra till insikt om hur miljöproblem angrips i verkligheten. Genom denna litteraturstudie kan lärare få inspiration till hur undervisning för hållbar utveckling kan möjliggöra utveckling av elevernas handlingskompetens.

<p>Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år.</p><p>Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens.</p><p>Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt.</p><p>Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.</p>

Enligt såväl nationella som internationella dokument ska det svenska skolväsendet undervisa för en hållbar utveckling. En viktig förutsättning för att detta ska uppfyllas är att de yrkesverksamma lärarna dels vet vad hållbar utveckling innebär, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att främja en sådan utveckling. Det här examensarbetet är en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hållbar utveckling är och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare år. Viktiga aspekter i en utbildning för hållbar utveckling är bl.a att utveckla elevernas förmåga att ta ställning i etiska frågor, att tänka kritisk, att förstå och hantera konflikter och att stärka elevernas demokratiska handlingskompetens. Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hållbar utveckling för små barn, före skolåldern. Det är under de tidigare åren som våra värderingar grundläggs och därför är det viktigt att börja undervisningen tidigt. Som förskollärare vill jag arbeta med att grundlägga barns förståelse av hållbar utveckling. Ett sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan är att ge barnen möjligheter till en utevistelse där man som pedagog visar barnen på sammanhangen i naturen.Frågor rörande empati och inlevelseförmåga har alltid varit viktiga i förskolan och de frågorna blir i skenet av utbildning för hållbar utveckling om möjligt ännu viktigare. Att få en ökad inlevelseförmåga, att ta olika personers perspektiv och att lära sig samarbeta är förmågor som alla tränas genom lek och samspel barn emellan.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development). För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt. Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar. Vi kom fram till att det personliga engagemanget är den främsta drivkraften men även det största hindret, för dessa lärare, till att bedriva en undervisning för hållbar utveckling.

Hållbar utveckling är ett komplext och politiskt begrepp, vars definition och mening är omtvistad. Inom ämnesplanen i biologi för gymnasieskolan återkommer begreppet ett flertal gånger och genom kopplingen till miljöundervisning har biologiämnet en tydlig anknytning till hållbar utveckling. Det finns lite forskning kring hur lärare och elever uppfattar begreppet hållbar utveckling samt hur de ser på undervisning för hållbar utveckling. Denna undersöknings syfte är att svara på detta; specifikt hur ett antal biologilärare och elever beskriver hållbar utveckling, samt hur biologiundervisningen anses relatera till begreppet. Undersökningen genomfördes genom intervjuer, vilka transkriberades och användes vid en fenomenografisk analys. Resultaten visar att lärarna beskriver hållbar utveckling olika, från en ekologisk beskrivning till en bredare sådan där ekologiska, ekonomiska och sociala intressekonflikter skildras. Lärarna ser olika motiv till utbildning för hållbar utveckling, där styrdokument, kopplingen till hållbar utveckling genom ekologi och andra arbetsområden, samt undervisning för att förändra framtiden ses som incitament. Även en skeptisk hållning till att biologiämnet borde behandla hållbar utveckling som helhet uttrycks. Lärarna beskriver att hållbar utveckling i undervisningen medför olika typer av svårigheter, som att undervisningen behandlar politiska och emotionellt laddade frågor. Elevernas beskrivning av hållbar utveckling är inte lika mångfacetterad som lärarnas och utgörs primärt av en ekologisk dimension som saknar konfliktperspektiv. Eleverna berättar att undervisningen de mött inom biologiämnet inte behandlat frågor om hållbar utveckling i särskilt stor utsträckning och att de precis som lärarna beskriver att motivet till att lära sig om hållbar utveckling är att vara bättre rustad för framtiden, samt ha möjlighet att förändra den. Didaktiska implikationer av resultaten är att undervisningen bör uppmärksamma konfliktperspektivet, att lärare måste hitta vägar till samarbete över ämnesgränserna och att undervisningens emotionella påverkan på eleverna bör tas i beaktande av läraren.

Syftet med studien var att undersöka vilka utmaningar lärare uppfattar i ämnet idrott och hälsa med att motivera samtliga elever, samt vilka strategier och didaktiska handlingskompetenser som idrottslärarna arbetar med för att motivera samtliga elever. Vi använder oss utav en kvalitativ ansats, där vi genomförde semi-strukturerade intervjuer med fem utbildade idrottslärare, för att studera deras uppfattningar, erfarenheter och hur de arbetade. Vi sökte även efter tydliga exempel på lärares praktiska strategier när de haft omotiverade elever. Studiens resultat visar att skaran omotiverade elever inte uppfattas vara så stor men att dessa finns, varför lärare behöver förhålla sig på något sätt till det faktumet. I resultatet redogörs för idrottslärares strategier och exempel på hur lärarna arbetade med elever som är omotiverade och vilka metoder som kom till användning.