No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är följaktligen att synliggöra hur hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen med avstamp i SO-undervisningen i grundskolan F-3? För att undersöka vårt syfte har vi fokuserat på ett lärarperspektiv och utgått från två frågeställningar: Hur undervisar lärare för hållbar utveckling i de samhällsorienterade ämnena för att eleverna ska ges förutsättningar att uppnå handlingskompetens? samt Vilka svårigheter möter lärarna i relation till deras undervisningspraktik? Vi riktar studien till intresserade yrkesverksamma och blivande lärare. Vidare önskar vi att studien bidrar med en större förståelse för lärande för hållbar utveckling. Vår utgångspunkt har varit en kvalitativ studie där vi låtit intervjua åtta yrkesverksamma lärare i de samhällsorienterade ämnena F-3. Vi har analyserat empirin genom att ta avstamp i ramfaktorteorin som synliggör möjliga hinder som yttrar sig i undervisningspraktiken utifrån olika ramar. Fortsättningsvis utifrån två lärandeteorier, det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet på lärande. I resultatet synliggörs lärarnas perspektiv och upplevelser på hur undervisning för hållbar utveckling yttrar sig i undervisningspraktiken samt vilka svårigheter och begränsningar som lärarna möter, i relation till att eleverna ska utveckla handlingskompetens. Vidare belyser slutsatsen att undervisning för hållbar utveckling brister i att synliggöra dimensionernas samverkan som är det centrala i att undervisa för hållbar utveckling, för att eleverna ska ges optimala förutsättningar att utveckla handlingskompetens.

SammandragSyftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning genom att svara på frågorna, vad säger forskning om för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning, och hur påverkar en ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap elevernas lärande.Forskningsmaterialet har inhämtats genom en systematisk informationssökningsprocess där databaserna Swepub och ERC varit tongivande. I tillägg till informationssökningsmetoden har vi även använt oss av forskningsmaterial och litteratur vi hittat genom kedjesökning. Rapporter från Skolverket och Skolinspektion bidrar också med relevant underlag till denna kunskaps-översikt. I resultatet presenteras det insamlade materialet genom tre olika perspektiv, ett ämnesmässigt, ett pedagogiskt och ett organisatoriskt. Resultatet visar att det finns fler fördelar än nackdelar med en ämnesövergripande undervisning. De nackdelar som framkommer i resultatet kan framförallt kopplas till det organisatoriska perspektivet och en upplevd tidsbrist bland lärare. Vidare visar resultatet att ämnesövergripande undervisning kan gynna elevers lärande och samhällskunskapsämnet. I diskussionen och slutsatsen av den här kunskaps-översikten framkommer att ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap kan leda till att eleverna utvecklar en handlingskompetens och därmed en förmåga att agera som samhällsmedborgare.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: -Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? -Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling?-Vilka känslor av ansvar redogör barnen för?Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat.Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen. Alla barn visade ett överraskande och moget resonemang med tänkvärda funderingar som gav prov på att det finns rum för vidare utbildning inom hållbar utveckling även bland de yngre åren.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare i årskurserna 1–3 arbetar med hållbar utveckling i undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena. Kvalitativa intervjuer har genomförts där sex verksamma NO-lärare undervisande i årkurserna 1–3 deltog. Resultatet visar att lärarna i studien arbetar tematiskt och ämnesövergripande i undervisningen för hållbar utveckling samt med praktiska arbetssätt och undervisning som utgår från ett problem. Lärarna arbetar i mindre utsträckning med samtal, diskussioner och ställningstagande, moment där eleverna ges möjlighet att utvecklas sin handlingskompetens.

No description available.

Undersökningen är utförd med hjälp av kvalitativa forskningsstrategier, där två metoder valts ut för att användas som komplement till varandra. En del genomförde eleverna individuellt genom att rita vars en teckning och den andra delen var en gruppinteraktion som spelades in och transkriberades. Syftet var att ta reda på vilka tankar elever mellan nio och elva år har om framtiden om 25 år, med fokus på miljö, samt att undersöka hur de pratar om detta. Vidare har vi tittat på handlingskompetensens betydelse i utbildning för hållbar utveckling och hur handlingskompetens kan uppnås. Undersökningen gjordes i tre klasser på två olika skolor och resultatet visar att drygt en femtedel av de elever som deltog på något sätt tog upp miljön när de redogjorde för sina tankar om framtiden om 25 år. Det visar vidare att eleverna uppnått ett visst mått av handlingskompetensens, men att samtliga har en bit kvar innan de kan sägas vara handlingskompetenta.

Klimatförändringarna och de konsekvenser de för med sig är idag en viktig och uppmärksammad samhällsfråga. För att dessa förändringar ska kunna bromsas eller helt avta krävs handling, därav blir förståelse för utvecklandet av handlingskompetens centralt. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur tidigare forskning behandlar klimatångest och klimatoro bland barn, samt dess påverkan på undervisning och känslan av agens. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: (i) Vad säger tidigare forskning om barns upplevelser av klimatångest och klimatoro? (ii) Vilka hinder och svårigheter upplever lärare inför undervisning om klimatförändringar? (iii) Vilka framgångsfaktorer lyfter tidigare forskning för att främja elevers agens i frågor berörande klimatförändringar? Den litteratur som analyserats samlades in genom sökningar i två databaser och är i majoritet internationell och på engelska. Litteraturen har sedan kompletterats med annat källmaterial. Resultatet visar att klimatångest och klimatoro idag är vanligt förekommande bland barn och unga. Det påvisas även att känslor spelar en avgörande roll i undervisning för hållbar utveckling såväl som utvecklandet av handlingskompetens. Ämnesöverskridande arbete samt metoder präglade av diskussioner och kreativitet har även det en positiv påverkan på förmågan. Fortsatt forskning bör fokusera på kvalitativa studier berörande elever och lärares känsloupplevelser i förhållande till klimatförändringar och undervisning för hållbar utveckling.