This essay will go through how the climate crisis affects us and what the Church of Sweden can do for people suffering from climate anxiety. It will especially focus on the diaconal work that the Church of Sweden provides and how the bishops acknowledge the correlation between diaconal work and climate anxiety. By reading the Bishops letters I will argue that the Church of Sweden have a great responsibility to act for climate justice and help people with climate anxiety. I will also use self-help books and academic research as complement to The Bishops letters.   The thesis that I am working with is that the Church of Sweden have possibilities and resources to work with people suffering from climate anxiety but does not use these resources well enough. The question that rises is where the responsibility of the Church of Sweden starts and ends based on peoples needs. In my conclusion I will argue that the Church of Sweden have great possibilities and a big responsibility to help people suffering from climate anxiety but does not use its resources at its best abilities.  It is also a question whether the Church of Sweden uses its therapeutical resources at best to help people suffering from climate anxiety, especially because its one of few resources that does not involve social or economical differences in consideration but instead is available for all.   Nyckelord: klimatångest, själavård, ansvar, diakoni.

Utsläppen av växthusgaser fortsätter öka och klimatförändringarna beror till stor del på mänsklig aktivitet. Något som blivit allt mer uppmärksammat på senare tid är klimatångest. Klimatångest innefattar allt från oro för den egna livssituationen till att känna skuld över att inte göra tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Denna studie syftar till att, genom ett representativt urval av Sveriges befolkning, undersöka vad som kan påverka huruvida en individ upplever klimatångest eller inte i Sverige, utifrån upplevt individualiserat ansvar samt ett antal utvalda sociodemografiska faktorer. Vidare är syftet att undersöka om det finns en relation mellan klimatångest och miljöfrämjande beteenden. Studien undersöker vilka individer i Sverige som upplever klimatångest samt om det finns ett samband mellan klimatångest och individens benägenhet att agera miljövänligt. Detta undersöks med ett befintligt datamaterial från European Social Survey omgång 8 vilket är insamlat under 2016/2017. De teoretiska begrepp vilka ligger till grund för tolkning av resultaten är reflexiv modernitet, globalisering, risksamhälle samt individualisering. De analyser som genomförts är en logistisk regressionsanalys samt korstabellsanalyser med tillhörande Chi2-test. Studiens resultat visar att de vilka tenderar uppleva klimatångest i Sverige är de som känner ett personligt ansvar för att försöka minska klimatförändringarna, kvinnor, yngre individer samt individer vilka bor i en liten/mellanstor eller stor stad. Resultatet visar även att de som upplever klimatångest ägnar sig åt miljöfrämjande beteenden i större utsträckning än de som inte upplever klimatångest. Studiens resultat visar även att det i Sverige är fler som ägnar sig åt miljöfrämjande beteende än som inte gör det.

The term ecophobia derives from the negative emotions people feel towards problems related to climate change. To young Swedish people, age 16–25 is climate change currently the most important social issue. Several studies have been conducted to examine emotions related to climate change, though only a few exist that focuses on how young people cope with such emotions. Since coping strategies might suggest to be the decisive factor on how well young people handle stressful events connected to climate change is this partly the focus of this study. Because climate change is not something that is to be handled in a private sphere it is also important to investigate how young people discuss coping strategies in groups. The purpose of this study is therefore to investigate young people’s emotional approach to climate change. The study is based upon two focus group interviews with 12 people in each group. The participants were 15–16 years old. Using a thematic analysis of the material conducted the participants showed examples of positive, negative and neutral emotions followed by several different coping strategies. Using individual handling, collective direct- and indirect handling showed problem focused coping. Emotion focused coping was expressed by egocentric thinking, distancing and by defusing the problem meanwhile meaning-focused coping was shown by trust to, foremost, politicians. The participants pointed out the negative effect an actor with a lot of power in the climate change arena, such as president Donald Trump, who appears to be a climate skeptic. The participants in this study showed a variety of emotions related to climate change. Based upon what strategies they were using to cope with these emotions also showed to what extent they were willing to act in favor for the climate. / Klimatångest är en term som har kommit ur de negativa känslor som människor känner gentemot de stora problemen som målas upp förknippade med ett klimat i förändring. Hos svenska ungdomar i åldern 16–25 är klimatproblematiken den absolut viktigaste samhällsfrågan i dagsläget. Studier har genomförts för att undersöka känslor relaterade till klimatfrågan, men endast ett fåtal har fokuserat på hur ungdomar hanterar dessa känslor. Eftersom copingstrategier kan visa sig vara avgörande för hur väl ungdomar tar sig igenom stressfyllda moment kopplade till klimatförändringar är detta delvis det fokus som ligger till grund för denna studie. Samtidigt är klimatfrågan något som inte hanteras i en privat sfär. Därför anses det också viktigt att inkludera hur ungdomarna diskuterar de copingstrategier de ger uttryck för i grupp. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars känslomässiga förhållande till klimatförändringar. Studien är baserad på två fokusgrupper med 12 personer i varje grupp och deltagarna var 15–16 år. Utifrån appraisalteorin och tidigare copingstrategier har ett analysverktyg utformats för att identifiera uttryck av strategier. Utifrån innehållsanalys av intervjumaterialet kunde det konstateras att deltagarna gav uttryck för både negativa, positiva och neutrala förhållningssätt samt många olika copingstrategier. Ungdomarna visade problemfokuserad coping i form av individuell handling samt kollektiv direkt och indirekt handling. Känslofokuserad coping uttryckes genom egocentriskt tänkande, distansering samt avdramatisering av problemet. De visade också meningsfokuserad coping i form av tillit, främst till politiker, samtidigt som de såg en stor negativ effekt av president Donald Trumps klimatskepticism. Ungdomarna gav uttryck för varierande klimatrelaterade känslor, och beroende på vilka copingstrategier som används varierar också det egna engagemanget för klimatfrågan.

Klimatångest är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i och med de pågående klimatförändringarna. Klimatångest kan drabba unga genom en stor oro inför framtiden baserat på klimatförändringarnas konsekvenser. Denna uppsats fokuserar på gymnasieungdomar med klimatångest och hur de agerar på den. Syftet med studien är att se hur denna grupp resonerar kring varför de har klimatångest och varför de agerar på ett visst sätt. Detta ska skapa en bredare förståelse för den generation som drabbats av klimatångest och hur deras engagemang ser ut. För att besvara syftet har en av frågeställningarna varit: vad har skapat unga människors klimatångest? Hur agerar unga för att hantera sin klimatångest? Varför väljer unga med klimatångest att engagera sig på ett visst sätt? Studien bygger på en definition av klimatångest där den kan se olika ut för olika individer, men där det fortfarande kategoriseras som klimatångest. Studien är sedan gjord genom åtta intervjuer med ungdomar som går på gymnasiet i Stockholm respektive Uppsala. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick ifrån en intervjuguide. Den fokuserade på ett antal delområden, som andra samhällsintressen och deras allmänna oro inför framtiden, innan klimatångest samt klimatengagemang behandlades. För att finna samband i respondenternas svar, användes transkribering och sedan kodningsträd för att kunna se de mest relevanta delarna.  Resultatet från studien visade att respondenterna hade en övergripande framtidsoro där klimatångesten var inkluderat som ett område. Oron grundade sig i globala problem som inte primärt drabbar oss i Sverige snabbast, men det ökar otryggheten i världen. Sociala medier var ett viktigt hjälpmedel för de allra flesta. Delvis genom att publicera och dela innehåll samt framför allt ta del av information. Många av respondenterna hade deltagit i större demonstrationer och ansåg det som viktigt att som individ delta i det du tycker är viktigt. De gjorde dock skillnad på sådant engagemang och vara aktiva i en organisation. Där var intresset högst begränsat.

In my thesis, I work with the connection between the deathanxiety that I felt as a child and the climate anxiety that I feel today. I am probably not alone in looking at death as something abstract and unpleasant, and with the climate crisis around the corner, that feeling has intensified for me. Having the future of humanity fundamentally shaken makes me feel as small as when I was a child and understood how big the universe was when I looked out at the stars one starry night. In my thesis I write about the anthropocene and how man may have used Christianity to justify the exploitation of nature by putting himself above it. I write about how secular man separates himself from his mortality, by separating himself from nature. Through my craft, I want to investigate the relationship between people and nature. I want to let ceramics function as a material manifestation of the duality I experience exists between man and nature. I want to let the material function as a therapeutic mirror where my worries and my feelings, thoughts and ideas are thrown back at me in new formulations. By shaping nature, I hope to be able to examine my own relationship to nature, the inner nature of man and our own mortality, birth and decay.

Mänsklig aktivitet har lett till ett ökat utsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ett nästintill linjärt förhållande mellan koncentrationen växthusgaser och den globala temperaturen har noterats, där en ökad växthusgaskoncentration leder till en förhöjd temperatur på jorden. Positiva återkopplingsmekanismer är fenomen vilka bidrar till ytterligare flöde av växthusgaser till atmosfären, och utspelar sig då temperaturen på jorden ökar. I detta examensarbete kartläggs positiva återkopplingsmekanismer som forskare funnit inom klimatförändringarna, samt hur de påverkar möjligheterna att forska på klimatförändringarnas framtida konsekvenser. Detta relateras sedan till undervisningen om klimatförändringarna i biologiämnet i gymnasieskolan, med avseende på känslohantering för elever och lärare.

Denna studie har undersökt hur undervisning om klimatet framställs på högstadiet i olika länder runt om i världen, vad skillnaderna mellan länderna beror på samt vad för konsekvenser klimatundervisningen kan få på elever. Litteraturen som studien är baserad på kommer från olika länder som varit ledande inom forskning för klimatundervisning. Även forskning från Sverige har använts för att få ett perspektiv på hur klimatundervisningen ser ut i den svenska skolan och jämföra med den utländska. Genom att göra en innehållsanalys av forskningsmaterialet så har vi hittat flera mönster som har haft en påverkan på hur länder bedriver sin klimatundervisning. Landets geografiska placering, landets politik, landets kultur samt var för konsekvenser som landet kan riskera att få från klimatförändringar har varit de fyra faktorer som har varit genomgående i materialet. Varför skillnaden finns mellan ländernas klimatundervisning beror på att det kan förekomma stora olikheter i hur länder bedriver sin undervisning samt hur deras läroplan utformats. I några länder har även politik ett stort inflytande eftersom klimatförändringar ofta är ett väldigt debatterat ämne i flera länder. Detta leder till att lärare inte riktigt vågar ta en ställning eller diskutera ämnet öppet i klassrummet, vilket kan leda till att deras undervisning påverkas. På grund av detta så finns det även konsekvenser som eleverna drabbas av, där den främsta är okunskap om klimatet, samt att elever inte tar det på allvar eller bryr sig om det. Den andra konsekvensen är klimatångest, en mental ohälsa som kan uppkomma när en individ inte riktigt har tillräckligt mycket kunskap om klimatförändringar eller endast tar in de negativa och/eller falska fakta som sprids via media.

Klimatförändringarna och de konsekvenser de för med sig är idag en viktig och uppmärksammad samhällsfråga. För att dessa förändringar ska kunna bromsas eller helt avta krävs handling, därav blir förståelse för utvecklandet av handlingskompetens centralt. Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka hur tidigare forskning behandlar klimatångest och klimatoro bland barn, samt dess påverkan på undervisning och känslan av agens. För att uppnå syftet har följande frågeställningar besvarats: (i) Vad säger tidigare forskning om barns upplevelser av klimatångest och klimatoro? (ii) Vilka hinder och svårigheter upplever lärare inför undervisning om klimatförändringar? (iii) Vilka framgångsfaktorer lyfter tidigare forskning för att främja elevers agens i frågor berörande klimatförändringar? Den litteratur som analyserats samlades in genom sökningar i två databaser och är i majoritet internationell och på engelska. Litteraturen har sedan kompletterats med annat källmaterial. Resultatet visar att klimatångest och klimatoro idag är vanligt förekommande bland barn och unga. Det påvisas även att känslor spelar en avgörande roll i undervisning för hållbar utveckling såväl som utvecklandet av handlingskompetens. Ämnesöverskridande arbete samt metoder präglade av diskussioner och kreativitet har även det en positiv påverkan på förmågan. Fortsatt forskning bör fokusera på kvalitativa studier berörande elever och lärares känsloupplevelser i förhållande till klimatförändringar och undervisning för hållbar utveckling.

FN:s klimatpanel IPCC slår fast att jordens klimat förändras i en takt som saknar motstycke i mänsklighetens historia, med effekter som extremväder, havsnivåhöjningar, isavsmältning och havsförsurning att vänta. Inom klimatkommunikationen har media pekats ut som ett avgörande verktyg för att stärka medvetenhet, forma attityder och öka förståelsen för klimatförändringar. Samtidigt har det visat sig att demografiska faktorer så som ålder kan påverka människors attityder till klimatförändringar, vilket i sin tur potentiellt kan påverka ett hållbart beteende. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sociala och traditionella medier påverkar allmänhetens attityder kring klimatförändringar hos olika åldersgrupper. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkätstudie som har spridits både digitalt och fysiskt, och har sedan analyserats med hjälp av statistiska tester. Totalt deltog 117 respondenter från Sveriges allmänhet i enkätstudien. Resultatet indikerar att yngre respondenter i högre grad än äldre tycker att klimatförändringar kan äventyra kommande generationers behov, är mer oroade för eventuella konsekvenser samt att det rapporteras för lite om klimatförändringar i media idag. Hos respondenter som i huvudsak konsumerar sociala medier, var det även vanligare att hålla med om att klimatförändringar har förstärkts av mänskliga aktiviteter, än vad det var hos respondenter som i huvudsak konsumerar traditionella medier. Ålderstillhörighet visade sig dock ha en starkare påverkan på attityder kring klimatförändringar, än vilken medietyp man i huvudsak konsumerar. Av resultatet konstateras att det i framtiden behövs en medierapportering som når alla åldersgrupper, med ett budskap som i stället för katastrofrapportering främjar en känsla av hopp om förändring. / The UN's climate panel IPCC states that the earth's climate is changing at a rate unparalleled in human history, with effects such as extreme weather, sea level rise, ice melting and ocean acidification to be expected. In climate communication, the media has been singled out as a crucial tool for strengthening awareness, shaping attitudes and increasing understanding of climate change. At the same time, it has been shown that demographic factors such as age can influence people's attitudes to climate change, which in turn can potentially affect sustainable behaviour. The purpose of this study is therefore to investigate how social and traditional media affect the public's attitudes about climate change in different age groups. The survey was conducted using a questionnaire study that was disseminated both digitally and physically, and was then analyzed using statistical tests. A total of 117 respondents from the Swedish public participated in the survey. The results indicate that younger respondents to a greater extent than older respondents think that climate change can jeopardize the needs of future generations, are more concerned about possible consequences and that too little is reported about climate change in the media today. Among respondents who mainly consume social media, it was also more common to agree that climate change has been exacerbated by human activities, than it was among respondents who mainly consume traditional media. However, age affiliation was found to have a stronger influence on attitudes about climate change than the type of media mainly consumed. The results indicate that in the future there is a need for media reporting that reaches all age groups, with a message that is less dystopian and more hopeful.

Psykiska besvär har visat sig påverkas av och/eller öka i samband med ökade klimatförändringar, varvid ett ökat behov av psykologisk behandling uppdagats. Aktuell forskning i ämnet är dock bristfällig och i dagsläget finns ingen evidensbaserad metod vid psykiska besvär kopplat till klimatförändringarna. Mot denna bakgrund var syftet med föreliggande studie att undersöka huruvida skräddarsydd IKBT kan vara hjälpsamt för personer med psykiska symtom och besvär som uppstått eller försämrats i samband med klimatförändringar och dess konsekvenser. Således skapades en randomiserad kontrollerad design, där deltagarna (N = 60) randomiserades till en av två grupper. Antingen till behandlingsgrupp där de fick åtta veckors IKBT, eller till kontrollgrupp iform av väntelista. Resultatet påvisade en signifikant förbättring i form av lägre självskattade grad av symtom i behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen, avseende de primära utfallsmåtten relaterat till depressionssymtom (d = 1.25), stressymtom (d = 1.12) samt generaliserad ångest (d =.56). Detta visades även för de sekundära utfallsmåtten avseende sömnsvårigheter (d = .85) och depressionssymtom (d = .85). En signifikant högre självskattad livskvalitet påvisades hos behandlingsgruppen jämfört med kontrollgruppen (d = 1.12). Denna studie indikerar att skräddarsydd IKBT kan vara effektivt vid upplevda psykiska besvär relaterat till klimatförändringarna. Dock är resultaten preliminära och behöver replikeras samt följas upp i större studier innan säkra slutsatser kan dras kring IKBTs effekt vid klimatrelaterad psykisk ohälsa.