Utsläppen av växthusgaser fortsätter öka och klimatförändringarna beror till stor del på mänsklig aktivitet. Något som blivit allt mer uppmärksammat på senare tid är klimatångest. Klimatångest innefattar allt från oro för den egna livssituationen till att känna skuld över att inte göra tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Denna studie syftar till att, genom ett representativt urval av Sveriges befolkning, undersöka vad som kan påverka huruvida en individ upplever klimatångest eller inte i Sverige, utifrån upplevt individualiserat ansvar samt ett antal utvalda sociodemografiska faktorer. Vidare är syftet att undersöka om det finns en relation mellan klimatångest och miljöfrämjande beteenden. Studien undersöker vilka individer i Sverige som upplever klimatångest samt om det finns ett samband mellan klimatångest och individens benägenhet att agera miljövänligt. Detta undersöks med ett befintligt datamaterial från European Social Survey omgång 8 vilket är insamlat under 2016/2017. De teoretiska begrepp vilka ligger till grund för tolkning av resultaten är reflexiv modernitet, globalisering, risksamhälle samt individualisering. De analyser som genomförts är en logistisk regressionsanalys samt korstabellsanalyser med tillhörande Chi2-test. Studiens resultat visar att de vilka tenderar uppleva klimatångest i Sverige är de som känner ett personligt ansvar för att försöka minska klimatförändringarna, kvinnor, yngre individer samt individer vilka bor i en liten/mellanstor eller stor stad. Resultatet visar även att de som upplever klimatångest ägnar sig åt miljöfrämjande beteenden i större utsträckning än de som inte upplever klimatångest. Studiens resultat visar även att det i Sverige är fler som ägnar sig åt miljöfrämjande beteende än som inte gör det.