Klimatångest är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i och med de pågående klimatförändringarna. Klimatångest kan drabba unga genom en stor oro inför framtiden baserat på klimatförändringarnas konsekvenser. Denna uppsats fokuserar på gymnasieungdomar med klimatångest och hur de agerar på den. Syftet med studien är att se hur denna grupp resonerar kring varför de har klimatångest och varför de agerar på ett visst sätt. Detta ska skapa en bredare förståelse för den generation som drabbats av klimatångest och hur deras engagemang ser ut. För att besvara syftet har en av frågeställningarna varit: vad har skapat unga människors klimatångest? Hur agerar unga för att hantera sin klimatångest? Varför väljer unga med klimatångest att engagera sig på ett visst sätt? Studien bygger på en definition av klimatångest där den kan se olika ut för olika individer, men där det fortfarande kategoriseras som klimatångest. Studien är sedan gjord genom åtta intervjuer med ungdomar som går på gymnasiet i Stockholm respektive Uppsala. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick ifrån en intervjuguide. Den fokuserade på ett antal delområden, som andra samhällsintressen och deras allmänna oro inför framtiden, innan klimatångest samt klimatengagemang behandlades. För att finna samband i respondenternas svar, användes transkribering och sedan kodningsträd för att kunna se de mest relevanta delarna.  Resultatet från studien visade att respondenterna hade en övergripande framtidsoro där klimatångesten var inkluderat som ett område. Oron grundade sig i globala problem som inte primärt drabbar oss i Sverige snabbast, men det ökar otryggheten i världen. Sociala medier var ett viktigt hjälpmedel för de allra flesta. Delvis genom att publicera och dela innehåll samt framför allt ta del av information. Många av respondenterna hade deltagit i större demonstrationer och ansåg det som viktigt att som individ delta i det du tycker är viktigt. De gjorde dock skillnad på sådant engagemang och vara aktiva i en organisation. Där var intresset högst begränsat.

Utbyggnaden på jordbruksmark har kritiseras vara ett hot mot den långsiktiga livsmedelsförsörjningen. Detta eftersom kommunernas intresse för att växa ofta hamnar i konflikt med intresset av att skydda jordbruksmarken. Inom markanvändningsplanering finns det många intressen att ta hänsyn till vilka ofta står i motsättning till varandra, vilket blir särskilt synligt inom hanteringen av jordbruksmark. Hur denna konflikt ska hanteras är upp till kommunerna som genom det kommunal planmonopolet fattar beslut kring vilka intressen som ska prioriteras. Styrningen har dock att kritiseras vara allt för svag då alltmer av jordbruksmarken försvinner. I uppsatsen undersöks hur planeringen av jordbruksmark hanteras i sydvästra Skåne genom att undersöka kommunerna Kävlinge, Lund och Trelleborg. Dessutom har även en tjänsteman på länsstyrelsen i Skåne intervjuats och rättsfall undersökts. Problematiken studeras utifrån miljö- och planparadigmet för att undersöka hur styrningen av markanvändningen går till i praktiken och synliggöra vilka argument för bevara respektive exploatera som läggs fram inför beslut ska fattas. Studien visar att jordbruksmarkens exploateringen påverkas av tre övergripande faktorer: kommunernas lämplighetsprövning, att det inte finns några lokaliseringsalternativ samt kommunerna intresse för att utvecklas. Uppsatsen synliggör att jordbruksmarken påverkas av varierande typer av intressen. Utbyggnaden påverkas av allt från markägares enskilda intressen till funktioner för samhället i stort. Vad som utgör ett väsentligt samhällsintresse blir därför svårt att definiera och handlar därför till viss del om hur det framställs. Uppsatsen visar på att det har skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning. Målstyrningen finns dock fortfarande kvar då det fortfarande är upp till kommunen att fatta beslut gällande jordbruksmarken. Att det skett en förskjutning mot en ökad regelstyrning verkar till stor del bero på att två nya rättsfall hamnat i Mark- och miljööverdomstolen, vilket har ställt jordbruksmarksfrågan ytterligare på sin spets.

Syftet med studien är att klargöra den brukningsvärda jordbruksmarkens skydd och bevarande ur ett nationellt och hållbart perspektiv inom fysisk samhällsplanering. Den övergripande frågeställningen handlar om vad det finns för problematik när det gäller att bevara eller exploatera jordbruksmark. Särskilt studeras lagstiftningens eventuella hinder, tydlighet och tillämpning. Studien fokuserar på den lagstiftning som berör kommunens fysiska planering. Länsstyrelsen har en rådgivande och övervakande roll över kommunen i samband med planläggning av mark- och vattenområden men har inga befogenheter att informera eller ingripa när det gäller brukningsvärd jordbruksmark. Ett område av nationell betydelse i 3 kap. miljöbalken (MB) behandlas därmed annorlunda av staten än ett område av riksintresse i 3- och 4 kap. MB. Tillvägagångssättet för att klargöra lagstiftning som berör kommunens fysiska planering och länsstyrelsens roll i samband med planläggning av mark och vatten utgörs av en kombinerad rättsdogmatisk metod och rättsociologisk metod. Studien redogör för lägesbilden idag och det som förändrats sedan år 2013, genom intervjuundersökning, enkätundersökning och studier av avgöranden i Mark-och miljööverdomstolen (MÖD) från år 2016 till idag. Resultat från intervju ger förslag på en ändrad plan- och bygglagstiftning som förändrar länsstyrelsens rådgivnings- och tillsynsroll i planprocessen. Prognos framöver är fortsatt exploatering av jordbruksmark. Resultat från studiens enkät visar att kommun och länsstyrelse tror på en minskad exploateringstakt fram till år 2030 av jordbruksmark omkring tätorter. Bostadsbebyggelse är ett väsentligt allmänt intresse och är enligt enkätundersökningen den främsta anledningen till att jordbruksmark exploateras. Resultatet visar en ökad uppmärksamhet på jordbruksmarkens betydelse för livsmedelsproduktion och hållbar utveckling. Förslag från myndigheter på förändrat sätt att värdera jordbruksmark kan bidra till en ökad förståelse över jordbruksmarkens värde och betydelse för att uppnå hållbar utveckling. Enligt studien har förändring av rättsläget sedan år 2016 stärkt jordbruksmarkens bevarandevärde. MÖD konstaterar i studiens undersökta rättsfall: oavsett hur lite eller mycket marken brukas, oavsett klassning och oavsett om det är betes- eller åkermark anses jordbruksmark vara brukningsvärd och därmed inte lämplig att exploatera. / The aim of this study is to clarify the agricultural land that is suitable for cultivation and protection from a national and sustainable perspective within physical planning. The general inquiry in this study is whether there is a problem between preserving or developing agricultural land. Studying Swedish legislation, and any potential obstacles, as well as its clarity and applicability have been important to respond to the aim of this study. The study focuses on Swedish legislation that affects municipal physical planning. The County Administrative Board's has a provision of advice- and monitoring role when the municipal wants to plan for use of land- and water areas but has no empowerment to inform or interfere in agricultural land that is suitable for cultivation. Agricultural land is mentioned as an area of "national importance" in the Environmental Code in chapter 3, section 4 but other areas in the same chapter are mentioned as "national interests". This means that the Swedish Government protect the agricultural land differently than the other areas that are mentioned in this chapter. The chosen methods to clarify the Swedish legislation is applied using a legal dogmatic method and a sociology of law method. These methods are used to present Swedish legislation that concerns the municipal physical planning, as well as the County Administrative Board's and their part in monitoring the use of land and water. The study is an overview of the current situation and what has changed since the year of 2013, carried out by conducting a survey, an interview and studying precedents from the Land and Environment Court of Appeal from the year 2016 until present day. The interviews suggest a proposition that a changed Planning and Building Act can alter the municipal and the County Administrative Board's roles and authority regarding regulation and advice in the planning process. The forecast is that agricultural land is going to continue to be developed. The results from the survey indicate that the municipal and the County Administrative Board's believe that the development of agriculture land adjacent to the urban center are going to be reduced by the year of 2030. Housing development is known as a significant national interest and according to the survey it is the main reason to develop agricultural land. The survey result also indicates an increased awareness of agricultural land and the importance for food production and sustainable development. A proposition from authorities to evaluate agricultural land in a different way than before can also contribute to a deeper understanding of agricultural land's value and importance in achieving sustainable development. According to this study the legal postion changed in the year of 2016 which has consolidated the maintenance of agricultural land. The cases in this study from the Land and Environment Court of Appeal mention: no matter how much the agricultural land is being cultivated or not, no matter the classification and no matter if it is pasture or arable land, the agricultural land is suitable for cultivation and therefore not appropriate to develop.

Det här är en stuide om externa effekter som kan uppstå vid etablering av solcellsparker och om hur sådana effekter kan påverka samhällsbeslut. Förnybara energikällor spelar en nyckeroll för att skapa en hållbar framtid, där storskaliga soclellsparker kan ses som ett hållbart alternativ till energikällor. Det finns en risk att Solcellsparker kan medföra globala och lokala negativa externa effekter och är därför intressant att studera. Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervjuer med fya sakägare som har goda kunskaper och insikter om solcellsparker genomförts. Empiriskt material från fysisk planering, miljöbedömningar och andra pålitliga källor har använts för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten visar att anläggningen av en solcellspark kan leda till en så kallad green vs. green-konflikt, där det finns olika intressen och åsikter. Genom att jämföra tre befintliga solcellsparker har vi sett vilken roll externa effekter spelar i beslutsfattande när det gäller att anlägga en solcellspark och hur väsentliga samhällintressen, till exempel livsmedelsförsörjning, också kan påverka beslut om att anlägga solcellsparker. Resultaten visar också att lokaliseringsprinicipen spelar en stor roll, genom att påverka vilka externa effekter som kan uppstå lokalt på platsen. / This study examines the external effects that can arise from the establishment of solar parks and how these effects can influence societal decisions. Renewable energy sources play a key role in moving towards a sustainable future, where solar parks can be viewed as a sustainable energy source alternative. There is a risk that solar parks can lead to global and local negative externalitiets, which makes it very interesting to study. The study is based on a qualitative method, where interviews were conducted with four stakeholders, containing existing knowledge and insights about solar parks. Empirical materials were also utilized, which consisted of various materials from, environmental assessments, and other reliable sources, to answer our study questions. The results show that the establishment of solar parks can lead to a so called green vs. green- conflic, where there are contradicting interests and opinions. By comparing three existing solar parks, we were able tol understand what role external effects play in the decision making of establishing a solar park, and how public interests, such as food management can also influence this decision.  The results also show that the localization prinicple plays a huge role in influencing what external effects that might arise int that specific location.