Our purpose with this study is to examine how the visitors at the public library of Stenungsund find the library service, if they are pleased with it and what they expect from the library in the future. Why they visit the library and what they actually do there? We also wanted to find out if the visitors would be interested in getting more computers and information technology into the library. Since the library has the highest rates of library loans in Sweden we are interested in, if this has anything to do with the library location which is close to the shopping centre of the town. We used questionnaires in our study and received 560 answers out of 580 handed out to the visitors. It is our conclusion that the visitors are more than pleased with the library service, and also that the location of the library is of importance to how frequent the library is being visited.

”Detta var vanskelig!” är ett examensarbete i textdesign som syftar till att studera myndighetsinformation ur ett målgruppsperspektiv. Rapporten fokuserar på Skatteverket och deras information kring deklaration.   Varje år uppgår skattefel i samband med deklaration i Sverige till mer än 100 miljarder kronor. Trots att deklarationen blir enklare kvarstår problemen. Ungefär en tiondel av felen görs av personer som arbetat utomlands. Enligt Skatteverket är en betydande del i denna grupp unga vuxna som flyttat till Norge för arbete. När de återvänder hem från Norge stöter de ofta på problem med sin deklaration och vet inte vilka regler som gäller. Detta examensarbete fokuserar på unga som arbetat i Norge under en kortare period, och hur man genom information och kommunikation kan hjälpa dem och samtidigt stävja utvecklingen av skattefel inom denna grupp.   Skatteverket arbetar i viss mån med att uppdatera sina informationstexter kring arbete i Norge på webben. Frågor från personer som arbetat i Norge ökar i antal och likaså skattefelen inom denna grupp. Genom mina utförda intervjuer med målgruppen framkom att unga har svårt att ta till sig Skatteverkets material på grund av språkbruk, bristande information och bristfällig form och struktur. Istället letar målgruppen alternativa källor som kan innehålla felaktigheter. Problemen med deklaration inom denna grupp kan därför härledas till en informationsbrist. Undersökningen besvarar hur man kan utveckla/förändra Skatteverkets nuvarande informationsmaterial för att nå målgruppen på ett bättre sätt och främja för användning.   Med hjälp av intervjuer, utprovningar, analysmodeller och teorier har jag utvecklat en artefakt i form av en broschyr med tillhörande ordlista. Artefakten har skapats genom att applicera begreppen läslighet, läsbarhet och läsvärde samt målgruppsanpassning av språk och form. Broschyren utgör en trovärdig och enkel informationskälla som sammanfattar hela processen från deklarationen i Norge till Sverige.

The purpose of this study was to examine whether youth novels contained informationconcerning our society. We reviewed youth literature and its history in brief, including itscommencement and development from separate boys' and girls' novels to a common youthnovel after the Second World War.To obtain a clearer picture and a better understanding of youths, we read non-fiction, such asbooks, magazines and articles, concerning youth culture, its meaning and content. We decidedto review the period 1990-1994 more closely. We therefore set up selection criteria whichfinally resulted in 56 youth novels. We examined these novels to determine if and/or how theymatched the nine preselected areas that we felt were typical for the 1990's. We also comparedthe youth novels with the yearbooks on youth publish annually by the government.Our results showed that a type of societal information and/or attitude towards our nine preselectedareas exists in the youth novels. We also found that, in addition to our nine areas, the youthnovels contained 48 other areas, the most common of which was "finding one's own identity".Comparing youth novels and yearbooks, we found that there was a very little accordance betweenthe two. Yearbook articles did not correspond to the content of the youth novels

<p>Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet. Denna studie syftar till att undersöka informationsbehovet hos en avgränsad del av målgruppen för denna portal, nämligen nyföretagare.</p><p>Studien tog sin utgångspunkt i huvudfrågeställningen "Vilket informationsbehov har nyföretagare?" som delades in i tre delfrågeställningar; "Vilken information behöver nyföretagare för att etablera verksamhetsrutiner och därigenom skapa förutsättningar för det dagliga arbetet?", "Hur upplever nyföretagare sitt informationsbehov så som det kommer till uttryck i situationer där nödvändig kunskap saknas för att lösa problem?" och "Hur hanterar nyföretagare sitt informationsbehov i relation till tillgängliga informationskanaler?". En kvalitativ fallstudiemetod med utgångspunkt i fenomenografi och grundad teori fick utgöra ramverk för datainsamling, bearbetning och analys. Under datainsamlingen genomfördes nio öppna intervjuer med elva informanter. I analysfasen studerades resultatet i relation till studiens delfrågeställningar och till Wilsons, Choos och Belkins begreppsmodeller.</p><p>Studien indikerar att nyföretagare i målgruppen för Linköpings kommuns informationsportal hyser ett mångfacetterat informationsbehov. Detta uppstår när nyföretagaren antar olika roller som en naturlig del av verksamheten, exempelvis kan nyföretagaren agera hantverkare, försäljare eller arbetsgivare för att hantera olika situationer. Vid branschspecifika händelser kan nyföretagaren till exempel behöva information om hur man söker särskilda tillstånd och vid standardhändelser kan han eller hon liksom egenföretagare i andra branscher behöva information om bolagsregistrering eller skattedeklaration. Informationsbehovet styrs dock inte enbart av vilken information som behövs för att lösa problem utan även av hur informationen presenteras, över vilka kanaler den förmedlas och genom vilka frågeställningar den blir tillgänglig. Av betydelse kan också vara hur nyföretagaren uppfattar sitt informationsbehov i relation till kunskap om informationssökningsstrategier, mod att formulera frågor inom ett främmande område och kommunikationsroller mellan sändare och mottagare. Vissa i målgruppen verkar föredra verkliga möten och telefonkontakt framför elektronisk kommunikation. Detta kan bero på att det verkliga mötet möjliggör en annan typ av kommunikation än det virtuella genom att det tillåter överföring av implicit kunskap och kan underlätta frågeformulering. Studien har resulterat i en konceptskiss över en informationstjänst som tar utgångspunkt i resonemanget om roller, branschspecifika händelser och standardhändelser.</p>

Den här studien undersöker de grafiska och språkliga skillnader som uppstått när Svenska myn-digheter skriver om sin samhällsinformation till lättläst. Den analyserade texten är från Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap, texten Om krisen eller kriget kommer. Texten och dess lättlästa version har analyserats utifrån kvalitativa textanalytiska metoder baserade på Hellspong (2001), Falk (2003) och Rahm &amp; Ohlsson (2009), för att se om texterna följer de statliga riktlinjerna från Språkrådet och andra myndigheter för lättläst text och läsbarhet. Undersökningen visade att den lättlästa versionen följde de flesta av rekommendationerna för omskrivning. Den grafiska formgivningen är i stort sett likadan i de båda broschyrerna. Båda textversionerna följde Språkrådets rekommendationer för hur man skriver klarspråk.

The aim of this master&apos;s thesis is a comparative study on units for civic information in Göteborg. The study is based on a project currently in progress at the main public library in Göteborg. It is observed that according to the library&apos;s mission statement the library aims to become the most competent intermediary of civic information in Göteborg. This statement suggests a competitive strategy towards other intermediaries of civic information. The mission statement does, however, also state that their goal is to be obtained in cooperation with other intermediaries. Thus, we will study how four public service units for civic information in Göteborg operate. These are then compared to the department of civic information at the main public library. Five areas are considered: 1) the definition of the concept of civic information, 2) mission statements, 3) target groups and users, 4) service offered, 5) personnel qualifications and accessibility of the information unit. The study is based on interviews with representatives at the different units. We conclude that for citizens to be informed, individual activity in acquiring information is necessary. Also, one service unit for civic information rarely offers the full range of the civic information. Consequently, there is a need for a number of information units. Each unit may have their own profile and thereby fill different needs. Thus, in order to provide the citizens of Göteborg with the best service possible, we find that cooperation between public service units for civic information is preferred to competition. / Uppsatsnivå: D

<p>Sedan slutet på 1990-talet brukar begreppet 24-timmarsmyndigheten användas för att beteckna visionen och arbetet kring att modernisera den svenska förvaltningen. Mycket handlar om att införa elektroniska tjänster i syfte att möta medborgarnas krav och förväntningar på samhällsservice. I mötet mellan visioner och operativt arbete formas lösningar som syftar till att underlätta både samspelet med medborgarna och förvaltningens interna arbete. I den här studien ligger fokus på en e-tjänst som på den offentliga sektorns webbplatser ofta kallas för medborgarassistent. Det är en form av informationssystem som börjar synas på kommuners och myndigheters webbplatser för att i 24-timmarsvisionens anda hjälpa medborgare att hitta information och få svar på sina frågor.</p><p>Genom en instrumentell fallstudie kring utveckling och mplementering av en medborgarassistent på Enköpings kommuns webbplats belyser studien hur den svenska förvaltningens gemensamma visioner om 24-timmarsmyndigheten slår igenom i kommunens strategiska och operativa informationsarbete. I studien ställs frågor om vilka behov som ligger till grund för kommunens satsning och hur man resonerar kring tekniska möjligheter samt de visioner och förväntningar man har på medborgarassistenten.</p><p>I resultatet framstår medborgarassistenten som en del av en begynnande kanalstrategi där Internet är tänkt att bli den ominerande kanalen för kommunens informationsarbete. Medborgarassistenten ska kunna bemöta många av medborgarnas enkla och vanligt förekommande frågor och därmed ge kommunens medarbetare mer tid till kvalificerade frågor och handläggning. Även om kommunens visioner och strategier i stora drag överensstämmer med 24-timmarsmyndigheten finns ett glapp till det operativa arbetet med medborgarassistenten. Det visar sig i assistentens förmågor och organisationens anpassning till nya inslag i informationsarbetet. Studien visar på möjligheter att minska glappet och dess konsekvenser genom att grunda utvecklingsprocessen i tydliga behovsunderlag och målbilder som underlättar identifiering och prioritering av kritiska punkter hos medborgarassistenten.</p> / <p>In the late 1990s the Swedish government launched their ideas on strategic use of information and communication technology (ICT) to improve public administration. The ideas have come to revolve around the ability to meet the changing needs and demands of citizens by using electronic web based services.</p><p>In this context there is a growing interest in interactive web assistants, or FAQ robots among Swedish municipalities. The focal point of this instrumental case study is the introduction and use of an interactive web assistant that has been developed in order to improve the web services provided by the Swedish municipal government of Enköping. The purpose of this study is to gain knowledge of what kind of arguments and thoughts that took place, and issues that were involved in the developing process and preparation of the web assistant. This knowledge may be of interest in similar situations when developing public web based information systems.</p><p>The study portrays how the web assistant in Enköping has evolved from discussions about access to municipal information to become a part of a strategy to use the Internet as the main channel for municipal information and communication. The purpose of launching the assistant, as mentioned by interviewees in Enköping, was to guide citizens with common and frequently asked questions to information on the municipal website in order to answer their questions. This, when common questions are being solved with the use of web based information, is expected to free resources so more complex questions and cases can be handled effectively by the municipal staff. The visions and strategies underpinning the Enköping assistant are similar to national ideas of focusing on citizens’ needs and demands on access to public information. But the study also pin points a gap between the strategies and procedures in the development of the assistant. The study concludes that extended preparatory work may reduce the gap and allow the municipal government to identify reasonable goals and defining citizens’ needs in order to develop an assistant to meet the specific demands of their particular citizens.</p>

Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet. Denna studie syftar till att undersöka informationsbehovet hos en avgränsad del av målgruppen för denna portal, nämligen nyföretagare. Studien tog sin utgångspunkt i huvudfrågeställningen "Vilket informationsbehov har nyföretagare?" som delades in i tre delfrågeställningar; "Vilken information behöver nyföretagare för att etablera verksamhetsrutiner och därigenom skapa förutsättningar för det dagliga arbetet?", "Hur upplever nyföretagare sitt informationsbehov så som det kommer till uttryck i situationer där nödvändig kunskap saknas för att lösa problem?" och "Hur hanterar nyföretagare sitt informationsbehov i relation till tillgängliga informationskanaler?". En kvalitativ fallstudiemetod med utgångspunkt i fenomenografi och grundad teori fick utgöra ramverk för datainsamling, bearbetning och analys. Under datainsamlingen genomfördes nio öppna intervjuer med elva informanter. I analysfasen studerades resultatet i relation till studiens delfrågeställningar och till Wilsons, Choos och Belkins begreppsmodeller. Studien indikerar att nyföretagare i målgruppen för Linköpings kommuns informationsportal hyser ett mångfacetterat informationsbehov. Detta uppstår när nyföretagaren antar olika roller som en naturlig del av verksamheten, exempelvis kan nyföretagaren agera hantverkare, försäljare eller arbetsgivare för att hantera olika situationer. Vid branschspecifika händelser kan nyföretagaren till exempel behöva information om hur man söker särskilda tillstånd och vid standardhändelser kan han eller hon liksom egenföretagare i andra branscher behöva information om bolagsregistrering eller skattedeklaration. Informationsbehovet styrs dock inte enbart av vilken information som behövs för att lösa problem utan även av hur informationen presenteras, över vilka kanaler den förmedlas och genom vilka frågeställningar den blir tillgänglig. Av betydelse kan också vara hur nyföretagaren uppfattar sitt informationsbehov i relation till kunskap om informationssökningsstrategier, mod att formulera frågor inom ett främmande område och kommunikationsroller mellan sändare och mottagare. Vissa i målgruppen verkar föredra verkliga möten och telefonkontakt framför elektronisk kommunikation. Detta kan bero på att det verkliga mötet möjliggör en annan typ av kommunikation än det virtuella genom att det tillåter överföring av implicit kunskap och kan underlätta frågeformulering. Studien har resulterat i en konceptskiss över en informationstjänst som tar utgångspunkt i resonemanget om roller, branschspecifika händelser och standardhändelser.

Denna studie fokuserar på studie och yrkesvägledare inom den kommunala vuxenutbildningen i två kommuner i norra Sverige. Där syftet med denna studie är att lyfta fram hur två olika kommuner upplever sin verksamhet utifrån fokusfrågor som berör b.la. arbetsuppgifter, organisation, gråzonsfrågor, kontaktvägar. Samt att titta på skillnader och likheter som finns mellan kommunerna för att se om det kan leda till några slutsatser kring om upplägg gör skillnad för hur stor arbetsbördan upplevs. Med hjälp av frågeställningarna i studien undersöks upplevelsen för vägledarna inom utvalda delar av vuxenutbildningens arbete för att se skillnader och likheter verksamheterna emellan. Frågorna har också varit till grund för den metod som studien valt, vilket är en kvalitativ enkät. Där till största del skriftliga svar gjordes för att fånga in upplevelsen som vägledarna har kring sitt arbete. Enkätsvaren analyserades delvis utifrån institutionell teori för att kunna se på likheter och skillnader mellan verksamheterna, samt utifrån tidigare forskning som lyfte fram likheter och skillnader mot andra myndigheter eller liknande verksamheter. Huvudresultatet som framkommit av denna studie är att vägledare inom båda kommunerna upplever att de utför onödigt arbete, som inte bör ligga på vägledaren att utföra. Som exempel på onödigt arbete är de frågor som vägledarna får som berör andra myndigheter.

As a new citizen of a country, it is important to be able to absorb socially important information in an accessible way. For second language speakers, this can be challenging. The purpose of this study is to create knowledge about the importance of language in making information accessible on a selected municipality's website for people who are learning Swedish. Through this work, we wish to contribute to an increased understanding of the importance of language for accessibility on the web, what accessible language means and the user group's experiences of accessible language. The study builds on theories in information architecture and accessible language. It is based on a qualitative research strategy with quantitative elements. Despite some variations, the results show that the understanding of the website's texts is relatively good. These variations can, among other things, be linked to the readability index of the texts. We can see that active language work on a municipal website is important for making the information accessible and that an accessible language influences this user group's ability to absorb the information.