<p>Svensk samhällsinformation har sedan slutet av 60-talet utvecklats från i huvudsak enkelriktad kommunikation mot att bli alltmer kundorienterad och dialoginriktad. I och med utvecklingen av modern informationsteknik har nya kanaler uppstått för spridningen av information. Detta har fått stort genomslag på statlig nivå där ett antal nämnder, delegationer och myndigheter har medverkat i utvecklingen av en reformvision om 24-timmarsservice. Visionen innebär bland annat att såväl medborgare som företag ska kunna hämta information dygnet runt och beredas möjligheter till elektronisk självbetjäning i flera ärenden. I Linköpings kommun har ett flertal medborgarorienterade e-tjänster utvecklats och för närvarande förbereder man implementeringen av en informationsportal för näringslivet. Denna studie syftar till att undersöka informationsbehovet hos en avgränsad del av målgruppen för denna portal, nämligen nyföretagare.</p><p>Studien tog sin utgångspunkt i huvudfrågeställningen "Vilket informationsbehov har nyföretagare?" som delades in i tre delfrågeställningar; "Vilken information behöver nyföretagare för att etablera verksamhetsrutiner och därigenom skapa förutsättningar för det dagliga arbetet?", "Hur upplever nyföretagare sitt informationsbehov så som det kommer till uttryck i situationer där nödvändig kunskap saknas för att lösa problem?" och "Hur hanterar nyföretagare sitt informationsbehov i relation till tillgängliga informationskanaler?". En kvalitativ fallstudiemetod med utgångspunkt i fenomenografi och grundad teori fick utgöra ramverk för datainsamling, bearbetning och analys. Under datainsamlingen genomfördes nio öppna intervjuer med elva informanter. I analysfasen studerades resultatet i relation till studiens delfrågeställningar och till Wilsons, Choos och Belkins begreppsmodeller.</p><p>Studien indikerar att nyföretagare i målgruppen för Linköpings kommuns informationsportal hyser ett mångfacetterat informationsbehov. Detta uppstår när nyföretagaren antar olika roller som en naturlig del av verksamheten, exempelvis kan nyföretagaren agera hantverkare, försäljare eller arbetsgivare för att hantera olika situationer. Vid branschspecifika händelser kan nyföretagaren till exempel behöva information om hur man söker särskilda tillstånd och vid standardhändelser kan han eller hon liksom egenföretagare i andra branscher behöva information om bolagsregistrering eller skattedeklaration. Informationsbehovet styrs dock inte enbart av vilken information som behövs för att lösa problem utan även av hur informationen presenteras, över vilka kanaler den förmedlas och genom vilka frågeställningar den blir tillgänglig. Av betydelse kan också vara hur nyföretagaren uppfattar sitt informationsbehov i relation till kunskap om informationssökningsstrategier, mod att formulera frågor inom ett främmande område och kommunikationsroller mellan sändare och mottagare. Vissa i målgruppen verkar föredra verkliga möten och telefonkontakt framför elektronisk kommunikation. Detta kan bero på att det verkliga mötet möjliggör en annan typ av kommunikation än det virtuella genom att det tillåter överföring av implicit kunskap och kan underlätta frågeformulering. Studien har resulterat i en konceptskiss över en informationstjänst som tar utgångspunkt i resonemanget om roller, branschspecifika händelser och standardhändelser.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:liu-7602 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Wendelhof, Hans-Göran |
| Publisher | Linköping University, Department of Computer and Information Science, Institutionen för datavetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0028 seconds