I studien undersöktes om coronapandemin har påverkat undervisningen för elever som läser svenska för invandrare (sfi). Undervisningen gick på kort tid från klassrumsbaserat lärande till utbildning via länk. Vilka var konsekvenserna av nedstängningen och hur fungerade övergången till distansutbildning enligt lärarna? I studien tillämpades en kvalitativ metod med intervjuer av semistrukturerad karaktär. Respondenter i studien är fyra sfi-pedagoger och dessa valdes enligt ett bekvämlighetsurval. Undersökningen bygger på tolkningar av lärarnas egna tankar och erfarenheter. Slutsatsen är att eleverna på sfi hade stora svårigheter med distansutbildningen och att lärarna inte var förberedda på den förändringen i undervisningen. Samtliga lärare uttryckte behov av mer utbildning inom det digitala området. Denna virusinfektion orsakade anmärkningsvärda effekter på undervisningen och det var intressant att undersöka dessa effekter.

Karriär är för många ett begrepp som enbart syftar på utbildning och arbete, men begreppet karriär kan också ses som en dynamisk och ständigt pågående process som inkluderar livets olika delar, en individs olika roller och sambandet mellan dessa. Att komma som nyanländ till ett land och med sin individuella bakgrund integreras in i samhället är en process som kan innebära både begränsningar, och möjligheter för individen. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal SFI-elever resonerar kring sin handlingshorisont, vilka möjligheter och begränsningar de ser i relation till sina karriärval och hur de resonerar kring mål. I arbetet besvaras frågeställningarna: Hur resonerar SFI-elever kring sina karriärmål? och Hur resonerar SFI- elever kring sin handlingshorisont? Genom en kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med sex SFI-elever med olika bakgrunder, har empirin till studien samlats in. Det teoretiska ramverk som valts för att analysera empirin är karriärteorin Careership av Phil Hodkinson och Andrew Sparkes med tonvikt på begreppen habitus, handlingshorisont, fält, kapital, rutiner och brytpunkter. Studiens resultat visar att gemensamma drag i respondenternas resonemang är att kunskaper om språket är av stor vikt vid integration i ett nytt land vad gäller både sociala och professionella sammanhang. Att det upplevs som svårt och tufft att skapa det liv man vill i Sverige och att samhälleliga strukturer upplevs som både begränsande och möjliggörande, beroende på kontexten. De påverkansfaktorer som framkommer hos respondenterna kring skapandet av sin karriär är samhällets lagar och regler, vikten av kunskap och utbildning samt sociala nätverk.

SAMMANFATTNING/ABSTRAKTTitel: ”Jag anmäler till Skrivverkstan…”. En intervjustudie med SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog. ”I´ll report to the Writing Workshop…”- Interview Study with SFI Teacher, Mother Tongue Teacher and Special Educator.Författare: Nuray ElagözTyp av uppsats: Examensuppsats (15 hp)Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Birgitta LansheimProgram: Specialpedagogprogrammet 90 hpDatum: 2016-08-24Förväntat kunskapsbidragDenna studies frågeställningar väcktes i arbetet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Förhoppningsvis kan denna studie bidra till ökad kunskap om hur viktigt det är att ha kunskap om både läs- och skrivpedagogik i mötet med SFI-elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Studien kan även bidra till kunskap om vikten av att specialpedagogiken flyttar in i klassrummet och att specialpedagogens kunskaper delges lärarna i mötet med SFI-elever i behov av stöd.Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka hur studiens deltagare, SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog, utformar sin undervisning för SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. I studien undersöks även hur SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog ser på orsakerna kring SFI-elevers svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling samt hur samarbetet bland skolpersonalen upplevs kring elever som har svårigheter i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte:- Hur uppfattar och analyserar studiens deltagare, SFI-lärare/modersmålslärare/specialpedagog, orsaker till elevers svårigheter avseende språk-, läs- och skrivutveckling på ett andraspråk?- Vad berättar informanterna i studien om sitt arbete med SFI-elever som behöver stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling?- Hur upplever informanterna samarbetet mellan lärare/modersmålslärare/specialpedagog kring SFI-elever som behöver stöd i sin språk,- läs- och skrivutveckling?Teoretisk ramDenna studie har sin teoretiska utgångspunkt i kognitiva och sociokulturella teorier samt specialpedagogiska perspektiv. Inom de kognitiva teorierna förläggs fokus på hur själva individen lär medan det inom den sociokulturella teorin är samspelsprocesserna mellan individerna som är i centrum. Inom de specialpedagogiska perspektiven förklaras tre olika sätt att se på specialpedagogiken: (1) det kompensatoriska, (2) relationella och (3) dilemma perspektivet.MetodStudien bygger på intervjumetoden utifrån den hermeneutiska ansatsen. Fyra SFI-lärare, en modersmålslärare och en specialpedagog inom en och samma verksamhet har intervjuats med hjälp av semistrukturerade frågor. Datainsamlingen är kvalitativ då empirin har tolkats utifrån ord och inte numeriska siffror.ResultatetResultatet visar att de intervjuade arbetar med genrepedagogiken för att stötta alla SFI-elevers skrivutveckling. Det visar även att de intervjuade arbetar utifrån Pallincsar och Browns (1984) strategier för att stötta samtliga SFI-elevers läsutveckling. Det är dock en strategi som är i skymundan som handlar om att ställa frågor till texten. Det är likaså ingen av de intervjuade som lyfter att de i undervisningen arbetar med elevers metakognitiva förmågor. Specialpedagogens stöttar SFI-elever som har läs- och skrivsvårigheter genom att de får öva på sin fonologiska medvetenhet och använda kompensatoriska hjälpmedel. Studien visar att samarbetet mellan SFI-lärare, modersmålslärare och specialpedagog förekommer vid behov kring SFI-elever som behöver stöd i språk-, läs- och skrivutvecklingen samt att samarbetet upplevs positivt bland de intervjuade.Specialpedagogiska implikationerDetta resultat ger implikationen att skolpersonal medvetet bör arbeta med SFI-elevers läsutveckling och de metakognitiva förmågorna. Specialpedagogens kunskaper om fonologisk medvetenhet i andraspråket bör även vidarebefordras till SFI-lärarna och modersmålsläraren. Vidare behöver även klassrummen utrustas med kompensatoriska hjälpmedel som finns hos specialpedagogen så att samtliga elever i behov av stöd kan få hjälp inom undervisningens ram.

As a new citizen of a country, it is important to be able to absorb socially important information in an accessible way. For second language speakers, this can be challenging. The purpose of this study is to create knowledge about the importance of language in making information accessible on a selected municipality's website for people who are learning Swedish. Through this work, we wish to contribute to an increased understanding of the importance of language for accessibility on the web, what accessible language means and the user group's experiences of accessible language. The study builds on theories in information architecture and accessible language. It is based on a qualitative research strategy with quantitative elements. Despite some variations, the results show that the understanding of the website's texts is relatively good. These variations can, among other things, be linked to the readability index of the texts. We can see that active language work on a municipal website is important for making the information accessible and that an accessible language influences this user group's ability to absorb the information.

Uppsatsen undersöker utvecklingsnivåerna hos eleverna som läser C-kurs på studieväg 1 och studieväg 3. Studien utgår ifrån Pienemanns processbarhetsteori och analyserar vilka strukturer inom morfologin och syntaxen som eleverna procesar. Analysen görs utifrån uppkomstkriteriet och 50-procentkriteriet. Studiens resultat visar att eleverna i båda grupperna följer inlärningsordningen inom processbarhetsteorin och att det inte är så stor skillnad mellan båda grupperna när det gäller utvecklingsnivåerna. Den morfologiska analysen visar att eleverna på studieväg 3 har kommit längre i sin språkutveckling än eleverna på studieväg 1. Analysen av utvecklingsnivåerna inom syntaxen har inte visat någon större skillnad mellan grupperna.

Abstract Syftet med studien är att bidra med kunskaper om sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om sfi-utbildningens förutsättningar för lärande i relation till sfi-elever med kort skolbakgrund. Frågeställningen som konkretiserar syftet fokuserar på sfi-rektorers och sfi-lärares uppfattningar om dessa förutsättningar generellt, uppfattningar om förutsättningar i den egna organisationen samt uppfattningar om vilka förutsättningar som borde prioriteras. Studien vägleddes av Hoy och Miskel (2013) organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system med perspektiven struktur, kultur, individ och politik. Genom ett snöbollsurval valdes två sfi-rektorer och tio sfi-lärare ut. Strukturerade individuella intervjuer genomfördes digitalt och analyserades. Likartade resultat framkom inom de två frågeställningarna. Resultatet visar att sfi-rektor anses kunna påverka sfi-organisationen och lärarbehörigheten. Förutsättningar för lärande påverkas vidare av samarbete mellan sfi-lärare, sfi-rektorers och sfi-lärares förståelse för sfi-elevers situation och språkliga kartläggningar. Resultatet visar även att sfi-lärares motivation och val av innehåll i undervisningen liksom intressekonflikter inom sfi-organisationer och samverkan mellan sfi-utbildning och praktikplatser framhålls som betydelsefulla förutsättningar. Resultatet visar även att prioriterade förutsättningar för lärande är tydligt ledarskap, specialpedagogisk kompetens och språkstöd, sfi-rektorers och sfi-lärarnas förståelse för sfi-elevernas situation, språklig kartläggning. Dessutom prioriteras fler yrkespraktiska språkinriktningar, att sfi-lärare och myndigheter relevanta för sfi-elever samverkan kring sfi-elevers psykiska hälsa samt att sfi-utbildningens status ökar. Nyckelord: sfi-rektorer, sfi-lärare, sfi-utbildning, sfi-elever, förutsättningar, organisationsteori om skolan som ett öppet socialt system