The purpose of this study was to examine whether youth novels contained informationconcerning our society. We reviewed youth literature and its history in brief, including itscommencement and development from separate boys' and girls' novels to a common youthnovel after the Second World War.To obtain a clearer picture and a better understanding of youths, we read non-fiction, such asbooks, magazines and articles, concerning youth culture, its meaning and content. We decidedto review the period 1990-1994 more closely. We therefore set up selection criteria whichfinally resulted in 56 youth novels. We examined these novels to determine if and/or how theymatched the nine preselected areas that we felt were typical for the 1990's. We also comparedthe youth novels with the yearbooks on youth publish annually by the government.Our results showed that a type of societal information and/or attitude towards our nine preselectedareas exists in the youth novels. We also found that, in addition to our nine areas, the youthnovels contained 48 other areas, the most common of which was "finding one's own identity".Comparing youth novels and yearbooks, we found that there was a very little accordance betweenthe two. Yearbook articles did not correspond to the content of the youth novels

The aim of this bachelor thesis is to compare book blogsabout teenage literature, two blogs written by librarians, twoblogs written by youth. The aim is to find similarities anddifferences with focus on how the blogs reach the target audi-ence of youth and how the blogs work with reading promotion.The method used in this study is a qualitative content analysisof four blogs. The study uses two different theories. A enquiryscheme partly influenced by a study by Connie Crosby con-cerning how to be an effective blog. Also a theory taken fromJofrid Karner Smidt and her three approaches to reading pro-motion: the promotion on demand, the active recommendingand informing promotion and reading promotion in dialog.For the library blogs to better reach the target of youth theyshould try being more personal and recommend other bookblogs in order to be a part in the blog community. Theyshould also stimulate the interactivity by being thorough andanswer all the comments they get on the blog.The result concerning reading promotion shows that thelibrary blogs appears as accommodators while the youthblogs appears as readers. All blogs write mainly about newbooks and the library blogs should think about promotingsome older books as a complement to the youth blogs.There are also a clear difference between the approachof reading promotion. The youth blogs represent the promo-tion on demand while the library blogs represent the activerecommending and informing promotion and reading promo-tion in dialog.

Denna kandidatuppsats syfte är att presentera diskussionsfrågor i samband med läsfrämjande verksamhet ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram dessa frågor innehåller uppsatsen även en analys av bärande karaktärer i samtida populär ungdomslitteratur med avseende på framställningar av manlighet och kvinnlighet. Analysens resultat visar att både traditionella och utmanande gestaltningar av de kvinnliga och manliga karaktärerna förekommer i den analyserade skönlitteraturen, vilket således innebär att läsarna av dessa verk får ett differentierat utbud av genusframställningar genom den analyserade ungdomslitteraturen. Baserade på den här uppsatsens litterära analys har en rad genusrelaterade diskussionsfrågor arbetats fram och dessa diskussionsfrågor är tänkta att fungera som utgångspunkt för att lyfta fram genusperspektivet vid exempelvis läsfrämjande aktiviteter för ungdomar.

Abstract I uppsatsen Hästen och hans pojke: Nya perspektiv på hästboksgenren genom en studie av B. Wahlströms Djurböcker för ungdom, diskuteras hästboksgenren och hur den har beskrivits och definierats. I dag kategoriseras hästböcker ofta som flickböcker och det finns en uppfattning om att flickor gärna läser hästböcker medan pojkar undviker dem. Böcker med manliga protagonister har ofta förbisetts i forskningen eller inte setts som tillhörande genren. Syftet med uppsatsen är att bemöta och problematisera den nuvarande genrebeskrivningen av hästböcker. Genom att undersöka böcker om och med hästar där protagonisterna i huvudsak är män och pojkar, och diskutera dessa böckers marknadsföring, mottagande och vanligt förekommande teman, nyanseras beskrivningen av hästboksgenren. Genom analys av utvalda böcker ur B. Wahlströms bokförlags serie Djurböcker för Ungdom diskuteras hur dessa böcker med företrädelsevis manliga protagonister förhåller sig till den gängse definitionen av hästböcker med kvinnor och flickor i huvudrollen. Med utgångspunkt i frågor kring genredefinitioner, konventioner och genus problematiseras hästboksgenren och uppsatsen föreslår en bredare användning av begreppet än den vedertagna. Böckerna i serien Djurböcker för Ungdom är oftast äventyrsberättelser mycket äventyrliga och saknar några av de utmärkande karaktäristiska dragen som den mer traditionella hästboken har. Dock innehåller de flera av de teman som beskrivs vara definierande för hästboken såsom pedagogisk ansats, fokus på relationen mellan häst och människa, och betoning av vikten av att behandla hästen väl. Uppsatsen slutsats är att den smala genredefinitionen som traditionellt används om hästböcker utgår mer från genus än de teman som framträder i böckerna. I stället har hästböcker med manliga protagonister ofta definierats som exempelvis äventyrsböcker och inte som hästböcker.

Föreliggande studie undersöker konceptuella metaforer om hedersvåld i skönlitterära ungdomsböcker på svenska. Med utgångspunkt i Lakoff och Johnsons Conceptual Metaphor Theory undersöks vilka konceptuella metaforer som används om heder, vad dessa metaforer avslöjar om hur hedersvåld konceptualiseras, samt vilka potentiella värderingar dessa metaforer ger uttryck för. Materialet, bestående av åtta ungdomsböcker, är varierat avseende författarnas kön, ursprung, bokens utgivningsår, etc. I genomförandet används proceduren Metaphor Identification Procedure. Resultatet konstaterar bland annat att heder konceptualiseras som ett ting placerat utanför den egna kroppen, vilket medför allvarliga konsekvenser för personer inom hedersnormer.

No description available.

Using a discourse analytical approach this thesis examines a selection of user reviews concerning Stephenie Meyer’s Young AdultNovel Twilight, published at LibraryThing 2009-07-01 – 2010-12-31. The aim of the study is to identify and shed light upon the conceptions relating to target audiences distinguishable in the reviews and todiscuss the possible consequences of categorizing fiction by age of theintended reader. In order to accomplish this, the study examines the conveyed images of Young Adult fiction and grown ups’ reading of Twilight.The thesis concludes that several discourses regarding Young Adult fiction are distinguishable in the material; some of which concern level, quality, and writing style, others thematic and contentbasedaspects, while one concerns fiction aimed specifically at girls. The thesis also concludes that grown ups’ reading of Twilight is sometimes portrayed as normal and sometimes as abnormal, and that some aspects of the book are made out to be problematic for an older audience while other aspects are made out to be less so.Furthermore the results suggest that discourses which associate a certain kind of content with a certain target group might have a restricting effect upon potential readers. / Program: Bibliotekarie

My ambition with his exam is to study how young girls are being depicted in swedish novels of 2010. I have analyzed how the identity and the search for identity are produced in these books. To be able to make my analysis of these books I have used Maria Nikolajeva’s book Barnbokens byggklossar. From wich I have worked out a few questions that I have used my analysis in the portrayal of these girls. All the girls are between 12-14 years old and they all are struggeling to find out who and what they realy are. To put my results and analysis in a bigger perspective i have compared them with earlier research of how girls have been depicted in novels through history. Throughout history girl books have had the purpuse to bring up girls into being good girls. In the novels of 2010 we can see that girls now are being depicted differently. But one thing they all have in common is their search for identity and for finding who they realy are. They all are struggeling to trust who they realy are and to find the courage to stand up for themselvs and their identity.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka möjligheterna att i pedagogisk verksamhet arbeta med populär barnlitteratur för att förankra läroplanernas värdegrund samt att undersöka vilka moraliska och/eller etiska dilemman det finns i populär barnlitteratur och hur man kan koppla samman dessa dilemman med värdegrunden som beskrivs i skolans styrdokument. Förskolan och skolans personal ska verka för att förmedla och förankra värdegrunden som beskrivs i Lpfö 98 och Lpo 94. Värdegrundsbeskrivningen är komplex och måste tolkas vilket vi försökt gestalta i vårt bakgrundskapitel. I det kapitlet finns även ett avsnitt om barnlitteratur och vad vi menar med det begreppet. Med hjälp av en narratologisk textanalys av de texter vi valt ut bland, Bokjuryns vinnare 2009, visar vi vilka etiska och moraliska problem de gestaltar och kopplar sedan detta till värdegrunden. Resultatet av vår undersökning är att alla de utvalda böckerna lyfter moraliska och/eller etiska dilemman och att dessa går att koppla till värdegrundsbegreppet. Slutsatserna av detta resultat är att eftersom det finns en koppling mellan barnlitteratur och värdegrunden öppnar det för ett aktivt arbete om värdegrundsrelaterade frågor med hjälp av barnlitteratur.

Abstrakt I detta arbete undersöks den språkliga förändring som skett i ungdomsböcker från 1950- och 60- talet med ungdomsböcker från 2000- och 2010-talet. Jag jämför ungdomsböckernas förändring med förändringen hos deckarböcker under samma period. I undersökningen sammanställs ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 böcker fördelat på fyra kategorier: Fyra ungdomsböcker från 1950-1965 samt fyra ifrån 2000-2015. Fyra deckare från 1950-1965 samt fyra från 2000-2015. Med i undersökningen finns även en jämförelsebok av äldre stilkaraktär som syftar till att tydliggöra skillnaden mellan de olika böckerna. Syftet med uppsatsen är att visa hur och i vilken omfattning en eventuell förändring av språket i ungdomsböcker och deckare visar sig. De språkliga företeelser som undersöks är bland annat meningslängd, förekomsten av substantiv, verb och pronomen, antal långa och överlånga ord, huvud- och bisatser, samt lix- och ovix-värde. Min undersökning bygger på teorier och metoder inspirerade av Aina Lundqvist (1992) och Ewelina Burri (2010) som i sina respektive arbeten undersökt liknande teman såsom läsbarhet inom barn- och ungdomslitteratur samt läroboktexter. Undersökningens resultat visar att både ungdomsböckerna och deckarna från 1950- och 60-talet har en högre grad av svår läsbarhet än dess nutida motsvarigheter. Undersökningen visar också att ungdomsböckerna och deckarna med tiden har blivit mer utjämnade gällande läsbarheten, och har anammat ett språk av större talspråklig karaktär. Nutida deckare visar sig vid ett antal tillfällen ha en enklare läsbarhet än äldre ungdomsböcker.