Hedda flyttar till en mindre by där hon försöker komma in i gemenskapen. Hon vill ta reda på allt om sin biologiska mamma som bott eller bor här. Först verkar alla trevliga och inbjudande, men efterhand tycks byborna vända sig emot henne. Vem kan hon lita på? Vem är hennes biologiska mamma?  Denna text är slutet på berättelsen.

This master’s thesis falls under the topic of sociology in literature. The purpose is to examine what kind of attitudes that a few Swedish librarians may have to the crime fiction/murder mystery genre. The aim of this paper is also to find out if those attitudes have changed through during their working time, and if so, how they have changed. This paper is going to raise the following issues; What attitudes do librarians have to the detective genre and how has these attitudes possibly changed through the years? What does the librarian consider regarding the names that the crime fiction may have? What is the librarian's attitude to the detective genre trends and popularity, and has this changed from a backward-looking perspective?The theory of thesis is based Jofrid Karner Smidts theory about the characteristics of the librarian’s literary taste and the role of the librarian as a mediator of literature. The main method used in this thesis is qualitative interviews. In total, six librarians from five different public access libraries have been interviewed, with questions based on the devised thesis problem. All of the librarians who were interviewed had a positive attitude to the crime fiction/murder mystery genre in question. All the libraries had a special crime fiction shelf to promote the genre. The trends of the crime fiction genre are tilted towards female writers, with a growing trend in descriptive violence.

Hedda flyttar till en mindre by där hon försöker komma in i gemenskapen. Hon vill ta reda på allt om sin biologiska mamma som bott eller bor här. Först verkar alla trevliga och inbjudande, men efterhand tycks byborna vända sig emot henne. Vem kan hon lita på? Vem är hennes biologiska mamma?  Detta är början på första utkastet till en spänningsroman.

During the last years the number of Swedish detective stories which take place in the province outside the big cities has increased enormously. In this study I have analysed the novels by the three authors Viveca Sten, Åsa Larsson and Johan Theorin to investigate the connection between the milieu and the story and in what way it is involved in the crime riddle. They all keep to the formula of the classical detective story but represent different variations within this formula. In spite of the differences in their stories the basic pattern is the same. As their protagonists the authors are emotionally connected to the place in the novels. This connection it strengthen by the authors themselves as well as the publishing companies when introducing them on the market. The protagonists have lived elsewhere and are getting back into the place. They return to houses where an older generation has lived, take over the furniture and the tools. The history of the place and the living there in old days are referred to in separate parts or by an elderly person who has lived in the place all the time and know everything about it. How people lived long ago is also often told in backlashes which in the end are connected to the murder in which the protagonist is engaged. The motives of the crimes are timeless in these novels. The three authors describe a nostalgic longing back to the place as it once was. It is a sort of new romanticism in a timeless world.

No description available.

The aim of this paper is to examine the British television series Sherlock with a genre and narration analysis and to examine how the classic detective genre has developed in terms of narration and to connect it with changes in the contemporary society. The main questions are how the material coincide and differentiate with the original genre the classic detective story as well as the postmodern genre the conspiracy thriller. The methods used are genre and narrative analysis in an attempt to position the narrative of the material within the detective story genres traditional narrative. The analysis is based on functionalist theory about the functions of media texts, genre and narrative theory as well as postmodern theory. The premise is the view on texts as symbolic actions, and the hermeneutic task to disclose that symbolism. The findings of the paper is that Sherlock contain a high amount of intertextuality and join both the classic detective and the conspiracy thriller. The evolution of the genre can be accredited to changes in society’s conflicts and ideals, which in the modern era of the classic detective were questions of class society, a new judicial system and the decline of organized religion and in contemporary society are questions of globalization, infinite networks and conspiracies.

Gone Girl är den bästsäljande romanen av Gillian Flynn. Trots försäljningssiffrorna så har inte mottagandet varit genomgående positivt. I denna studie analyseras Gone Girl på de nivåer som sträcker sig utanför deckarens ramar. Syftet med studien är att studera hur genus dels porträtteras i romanen men även hur den påverkar den heteronormativa tvåsamheten mellan Amy och Nick som är romanens huvudkaraktärer. Utöver detta kommer även karaktären Amy att analyseras för att studera hur hon framställer sig själv genom sitt skrivande. Den använda metoden för analysen är en närläsning av romanen med fokus på utvalda scener. Analysen kommer främst att fokusera på heteronormen, genuskonstruktion, stereotypa könsroller men även vad normen för deckare och kriminalromanen är och hur den porträtteras i Gone Girl. Till analysen används dels Judith Butlers performansteori och teorin om den heterosexuella matrisen men även genusforskning av Heléne Thomsson och Ylva Elvin-Nowak. Min studie leder mig till att porträtteringen av genus och en heteronormativ tvåsamhet i Gone Girl är psykiskt skadlig för huvudpersonerna Amy och Nick men även fysiskt farlig för Desi som får offra livet för idén om kärnfamiljen. Studien fokuserar även på flera händelseförlopp i romanen som målar upp Amy som en pastisch snarare än den kvinnliga psykopat medier anklagat henne för att vara.

Swedish studies concerning children’s reading habits show that detective stories have become more popular in recent years. The aim of this bachelor’s thesis is to examine how the gender system is described in four detective stories written for children at the age of 9 to 13 years. Our main question is: How is the gender system reflected in the four selected detective stories for children? We also pose the question: How are femininity and masculinity described? Our study is based on three theories. First, Yvonne Hirdman’s theory about the gender system, primarily the two basic principles: the logic of the separation of the sexes, the dichotomy, and the logic of the male norm, the hierarchy. Secondly, the theory that claims literature to be a reflection of society, presented by the Sociology of Literature. And finally, Maria Nikolajeva’s theory that the sexes are described as opposites in literature. Our used method is text analysis. We have constructed several analysing questions that we have applied to the texts. Our results are not unambiguous; we can observe a lot of stereotype gender patterns but also more equal descriptions when it comes to the dichotomy, the hierarchy and the descriptions of femininity and masculinity. A conclusion that might be drawn is that literature is a reflection of the society where the consciousness of gender issues has increased. / Uppsatsnivå: C

This master thesis deals with the Nobel Prize and highbrow culture as portrayed in Karin Alvtegen’s Skugga. From a sociology of literature perspective, it aims to analyze how these highbrow themes can be understood in relation to Alvtegen’s position in the literary field as a lowbrow crime novelist. The method used is hermeneutic, and the analysis is based on two theoretical models: Pierre Bourdieu’s cultural sociology, and the postmodern tradition where the distinction high/low and its traditional hierarchy is said to be decomposed. The analysis shows how Alvtegen gets inscribed in a detective genre she doesn’t really fit into, which is of great importance for our understanding and reading of Skugga. In relation to the history of the detective genre, this essay explains how Alvtegen uses both the whodunit’s integrating of highbrow symbols, as well as the social critique frequently used in more recent crime fiction. The conclusions drawn are that Alvtegen’s use of highbrow symbols illustrates the literary field, while they also discuss her own position on the very same field – text and context here operates closely intertwined. The highbrow theme in Skugga functions as both a dissociation from as well as a rapprochement to highbrow culture, while it also criticizes a contemporary commercialized culture. The Nobel Prize here plays a significant role, as it has become a highbrow symbol known to everybody. Skugga illustrates that intertextual markers in our contemporary post-modern culture is transformed in both directions in the cultural hierarchy – which doesn’t mean that it has vanished.

<p>Sammanfattning</p><p>Rödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare?</p><p>Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person.</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok. Min uppsats innehåller en intern textanalys, men har även en komparativ inriktning eftersom varje genrestudie till viss del är en komparativ studie. I min analys använder jag mig av den amerikanske litteraturvetaren John G Caweltis grundformel för deckaren och den ryske formalisten Vladimir Propps 31 olika sagofunktioner.</p><p>Genrerna i boken har olika uppgifter: deckaren representerar huvudgenren och handlingen i nutid, folksagan det förflutna, barndomens tid och dagboken som är en glidning mellan då och nu, den rör sig i båda tiderna. Dessa ger handlingen dess innehåll; sagan, presenterar flickan som blir överfallen i skogen som sexåring? Deckaren, ger oss frågan vem som mördar män? Och dagboken, vem personen är bakom dessa ord. Alla frågor besvaras samtidigt eftersom alla har samma svar men de kommer successivt så läsaren har en chans att ana, misstänka och ändra uppfattning om vem av systrarna som faktiskt mördar. Boken har en genrebeteckning i form av kriminalthriller men det hindrar inte författaren att lägga in andra genrer. Min metod för denna uppsats har varit närläsning, men även ur en komparativ aspekt eftersom alla genrestudier innehåller det. Denna roman skiljer sig i förhållande till dels Unni Lindells andra kriminalromaner som innehåller samma huvudperson men även genom de olika genrebytena som gör den till en otraditionell kriminalthriller.</p>