Bakgrund:Att vara livshotande sjuk och vårdas på intensivvårdsavdelning innebär förlust av kontroll och autonomi samt en begränsad kommunikation. Studier visar att patienter kan lida av psykiska besvär i efterförloppet.För att underlätta för patienter i efterförloppet skriver allt fler avdelningar intensivvårdsdagböcker. Syfte:Undersöka patienters upplevelser av intensivvårdsdagböcker och vilken betydelse dagboken har för dem. Metod: Litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa originalartiklar.  Resultat:Personer som vårdats på intensivvårdsavdelning hade ofta minnesluckor och skrämmande minnen. De hade ofta ett behov av att skapa en bild av tiden som livshotande sjuk. Intensivvårdsdagboken fungerade som ett mångfacetterat verktyg. Genom dagboken kunde personer få förståelse för sitt sjukdomsförlopp och återhämtningsprocessens komplexitet. Dagboken kunde fylla i minnesluckor och bringa klarhet i overklighetskänslor. Genom att läsa det som skrivits av närstående och vårdpersonal kunde relationer bevaras och personcentrerad vård kunde uppnås.  Slutsats:Intensivvårdsdagböcker är individanpassade omvårdnadsåtgärder som bör användas då patienter upplever dem som något positivt. För att vidare undersöka dagbokens möjligheter och bedriva evidensbaserad omvårdnad behövs ytterligare forskning på hur dagboken ska utformas och användas.

<p>Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.</p>

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.

Vid sjuksköterskans omvårdnadsarbete ska fokus ligga i den enskilda patientens behov och önskningar och omvårdnaden skall vara individanpassad. Patienten skall vara delaktig och uppleva trygghet och respekt. Vid god omvårdnad måste sjuksköterskan utgå från den unika patientens behov, erfarenheter och upplevelser varpå kunskap om personen i fråga krävs. Dagboksanteckningar kan identifiera tillstånd och känslor hos patienten, vilket kan fångas upp av sjuksköterskan som i sin tur får ökad förståelse för den individuella patientens behov. Syftet med studien var att beskriva dagbokens betydelse ur patientens perspektiv. En litteraturstudie där resultatet baserades på tolv artiklar genomfördes. Resultatet belyser att dagböcker som företeelse kan identifiera känslor och tillstånd hos patienterna vilket kan hjälpa sjuksköterskan till ökad förståelse för den individuella patientens behov. Dagböckerna ökade patienternas medvetenhet om sin sjukdom eller tillstånd, vilket ledde till bättre följsamhet vid egenvård, symtomlindring och ökad delaktighet i vården. Detta kan ses som ett verktyg utifrån vilket sjuksköterskan planerar olika omvårdnadsåtgärder vilket bör uppmärksammas och utvecklas i omvårdnadsutbildningar. Dagbokens användningsområde bör expanderas och kommande forskning bör genomföras i syfte att utveckla dagbokens betydelse som ett effektivt omvårdnadsverktyg i dagliga rutiner.

Sammanfattning Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning innebär en psykisk och fysisk påfrestning för individen. Patienterna kan drabbas av ångest, depression eller posttraumatisk stress efter vårdtiden. På grund av nedsövning och behandling med sederande läkemedel är minnesluckor vanligt förekommande. På de flesta intensivvårdsavdelningar skrivs idag dagbok som handlar om tiden när patienterna låg nedsövda. Dagboken ska vara en hjälp efter IVA för att de ska få en bild av vad som har hänt och för att hantera den svåra tiden. Forskningen kring IVAdagböcker har gett varierande resultat, nyttan för patienterna av att läsa dagbok har inte alltid kunnat bevisas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienternas upplevelser av att läsa sin IVA-dagbok. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design och semistrukturerade intervjuer användes. Tolv patienter som hade vårdats på IVA inkluderades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studien framkom att patienterna inte fick hjälp att återfå sitt minne, men att läsa och få en överblick över förlorad tid gjorde det hela begripligt. Att se bilder och läsa var för många en känsloladdad upplevelse, men bidrog till insikt om sjukdomsförloppet och framkallade även existentiella tankar om hur nära döden de varit. Dagboken upplevdes av de flesta patienter som personligt skriven och lättförståelig och bidrog till en känsla av meningsfullhet. Fotografierna bidrog till förståelse, tacksamhet till personal och dagboken. Slutsats: Patienterna uppskattar att läsa sin IVA-dagbok och upplever att den kan bidra med en känsla av sammanhang efter vårdtiden. Den hjälper dem att göra vårdtiden begriplig och hanterbar genom att skapa en röd tråd i en tid som de inte minns så mycket från. Även om jobbiga känslor framkallas är slutsatsen att dagboken oftast har en positiv effekt på återhämtning, det är dock individuellt hur mycket nytta dagboken gör. Önskemålet från patienternas sida är att få ännu mer information och fler bilder i dagboken.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har flera hälsofördelar, men trots detta är en stod del av Europas befolkning inte fysiskt aktiva. Fysioterapeuter kan främja hälsa genom ökad fysisk aktivitet och ett verktyg för det är självmonitorering, vilket har framgått i systematiska litteraturöversikter. Däremot framgår inte hur självmonitoreringen har utformats, vilket begränsar dess kliniska tillämpning. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa befintlig forskning för att beskriva utformningen av självmonitorering i studier som har som mål att öka fysisk aktivitet och bedöma inkluderade studiers kvalitet. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes och sju RCT-studier inkluderades efter litteratursökningar i Pubmed, Cinahl och Psycinfo. Studierna granskades utifrån examensarbetets syfte och frågeställningar samt med granskningsmall för kvalitet och preliminär evidensstyrka från SBU. Resultat: I samtliga studier kombinerades självmonitorering av fysisk aktivitet med andra beteendeförändringstekniker. Metoder var pedometer, accelerometer och självskattning som mättes med olika mått. Duration och frekvens varierade. Utvärderingsinstrumentet accelerometer och självskattning användes med flera utfallsmått. Fysiska aktivitetsnivån ökade statistiskt signifikant i fyra av studierna. Sammanvägda studiekvalitéten bedömdes som medelhög och preliminär evidensstyrka som måttligt stark. Slutsatser: Självmonitorering som intervention ökade fysisk aktivitet vid användning av pedometer med mått antal steg, i kombination med feedback och målsättning. Däremot är det osäkert att uttala sig om övrig utformning.

I denna uppsats undersöks intersektionalitet och normer i Anne Franks dagbok (2016). Syftet är att synliggöra hur de intersektionella kategorierna samverkar och förhåller sig till varandra, samt hur genren dagbok påverkade kategorierna och normer i dagboken. Det undersöktes också om normer påverkade Anne Franks dagboksskrivande och i så fall till vilken grad och vilken betydelse normer har i dagboken. Normer är oskrivna regler som är skapade av samhället och är koppade till olika föreställningar om bland annat kultur, religion och genus. Textanalysen gjordes genom användningen av en kvalitativ intersektionell textanalys där detundersöktes vilka kategorier som går att finna i dagboken och om de korsade varandra, och hur de i så fall samverkade. Resultatet i den litterära analysen visar vilka maktordningar som förekommer i Anne Franksdagbok (2016) och hur de är kopplade till etnicitet, ålder, genus och sexualitet, samt klass. Flera av kategorierna är implicita på grund av att Anne var en ung judisk flicka som fick genomlida många orättvisor då de är kopplade till de inre och yttre egenskaper som Anne besatt. Resultatet visar också hur de samverkar och förstärker varandra och att de är samspelta i texten. Dagboken synliggör att det finns maktrelationer där Anne beskrev hur dessa påverkade hennes liv i gömstället, både före och under andra världskriget. Eftersom maktrelationer skapar orättvisor och ojämlikhet i samhället genom att kategorisera folk i över- och underordnade positioner kan de förändras om de synliggörs. Genom medvetenhet kan diskriminering minska eller upphöra. Resultatet visade också att normer påverkade Annes dagboksskrivande även om de var i relation till hennes självreflektioner. Normer är oskrivna regler som styr upp etiska dilemman men som inte leder till något straff för normbrytaren. De styr människors handlanden och attityder gent emot varandra. Intersektionalitet vilar på normer som är skapade av samhället. / Litteraturvetenskap / svenska

No description available.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lärares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt färdiga slöjdföremål på textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt är den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frågor för att få veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua är fyra textilslöjdslärare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lärarna anser att dokumentation och reflektion är viktigt, de upplever att muntlig reflektion pågår under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvärderingar, där de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lärt sig. Lärarna i intervjuerna kommer fram till att den muntliga och skriftliga dokumentationen är lika viktiga för lärandeprocessen.

No description available.