<p>Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.</p>

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.

När skrivkunnigheten ökade under 1800-talet började fler och fler bönder föra dagbok. Primärt nedtecknades de sitt dagsverke, väder och vad annat som skedde på deras gårdar. Tack vare Bondedagboksprojektet, som startades under 1970-talet av Nordiska museet, har ett stort antal dagböcker tillgängliggjorts för forskare, vilka kommit att bli värdefulla källor till vår historia. Egenproducerat material från bondeklassen hade före projektet varit knappt. Syftet med uppsatsen har varit att tolka Gullereddagboken 1871–1930 ur ett socialt perspektiv. Metoden som använts är transkribering och kategorisering av dagboksanteckningar från valda årgångar, vart tionde års dagbok, med enstaka undantag. Genom tidigare forskning har fastställts att bönder ännu vid denna tid i högre grad snarare var mångsysslare än enbart brukare av jorden, och forskningsfråga 1 berörde vilka andra åtaganden än jordbrukare och snickare Carl Gustaf (CG) Jacobson hade. Genom inläsning av dagböckerna framkommer en rad andra sysslor som kan räknas till arbete, såsom uppdrag i olika föreningar och landsting. Även auktions- och bouppteckningsförrättare ingår frekvent i dessa åtaganden. Då jag i forskningsfråga 2 undersökt dagboksförfattarens sociala ställning och sammanhang går det att utläsa att han arbetade nära sin familj och att familjen visade honom stor aktning vid hans död. Även CG:s sociala status utanför familjen framgår genom dagböckerna, då han t.ex. föreslås ställa upp i riksdagsval. Forskningsfråga 3 berör vilka händelser som nedtecknades i dagböckerna lokalt och från omvärlden, och hur de kommenterades. Här framträder bilden av en man som var samhällsengagerad och intresserad av sin omvärld. Detta gäller både för närmiljön, med arbete inom kyrka och fattighus, men också en vidare blick för omvärldshändelser. Trots korthuggna och relativt neutrala anteckningar går det att utläsa svar på forskningsfrågorna och få en relativt klar bild av en man och hans miljö, trots att han lämnade oss för nästan 100 år sedan.