Uppsatsen undersöker genusstrukturer inom det akademiska fältet i Sverige genom analyserav kvinnliga och manliga akademikers relationer till det ekonomiska och akademiska kapitaletinom fältet. Teoretisk utgångspunkt är Pierre Bourdieus teori om habitus, symboliskt kapitaloch fält. Traditionellt kvinnliga och manliga forskningsintressen hos kvinnliga och manligaprofessorer undersöks i relation till deras föräldrars utbildning. Uppsatsen visar att kvinnors och mäns olika intressen är relaterade till ekonomiskt ochakademiskt kapital inom kvinnligt och manligt dominerade delar av fältet. Undersökningen avforskningsintressen visar att kvinnor tenderar att intressera sig mindre för traditionellt manligaforskningsområden jämfört med män även då de arbetar inom samma vetenskapsområde.Kvinnor är mindre intresserade än män av att forska om ekonomi, naturvetenskap och teknik.Skillnaderna mellan kvinnor och män ökar när deras mödrar eller fäder har en lägreutbildning, när mödrarna har en mer traditionellt kvinnlig utbildning eller när deras fäder haren mer traditionellt manlig utbildning. Analyserna av det akademiska fältet visar också att de mest kvinnligt domineradevetenskaperna är fattigast på ekonomiskt och akademiskt kapital, medan de manligtdominerade vetenskaperna har de största tillgångarna i form av ekonomiskt och akademisktkapital inom det akademiska fältet. Vetenskapsområden där kvinnor dominerar inomprofessorskåren har låg tillgång till ekonomiskt kapital i form av forskningsanslag. Därkvinnor dominerar som professorer och lektorer är tillgången till professurer, lektorat ochdoktorandtjänster låg. Relationerna mellan forskningsintressen och resurser inom det akademiska fältet tolkasutifrån en teori om en reproduktion av en kvinnlig respektive manlig habitus. Reproduktionenäger rum inom familjen genom överföring av kulturellt kapital från föräldrarna. Döttrartenderar att sakna kulturellt kapital från fäderna medan söner tenderar att ärva fädernaskulturella kapital. En konsekvens av reproduktionen av en kvinnlig och manlig habitus är attkvinnor tenderar att orientera sig mot vetenskapliga områden som är fattiga på ekonomisktoch akademiskt kapital medan män orienterar sig mot områden som har mycket större tillgångtill dessa kapitalslag. Skillnaderna i kvinnors och mäns forskningsintressen, liksomskillnaderna i tillgången till ekonomiskt och akademiskt kapital inom kvinnligt respektivemanligt dominerade delar av det akademiska fältet, tenderar att stå i samklang med demhistoriska könsarbetsdelningen, där kvinnor i lägre utsträckning tagit del i ekonomiskamarknader och har haft lägre tillgång till ekonomiskt kapital jämfört med män. Detakademiska fältet reproducerar därför genusstrukturer i samhället. / This thesis examines gender structures in the Swedish academic field by analyzing therelations of female and male academics to the economic and academic capital of the field.Theoretical starting point is Pierre Bourdieu´s theory of habitus, symbolic capital and field.Traditionally female and male research interests among female and male professors are beingexamined in relation to the education of their parents. Women’s and men’s different interestsare related to the economic and academic capital within female- and male-dominated parts ofthe academic field. The study of research interests of women and men show that women tend to take a lesserinterest in traditionally male research areas compared to men even when they work withinsimilar scientific areas. Women take a lower interest in research about economy, naturalscience and technology compared to men. The differences between women and men increasewhen their mothers or fathers have a lower education, when their mothers have a moretraditionally female education or when their fathers have a traditionally male education. The analyse of the academic field shows that the most female-dominated sciences are thepoorest in economic and academic capital, whereas the male-dominated sciences have thelargest amounts of economic and academic capital within the academic field. Scientific areaswith a female domination within the professorial profession have the lowest allotment ofeconomic capital within the field. Where women dominate as professors and lecturers theallotment of professorship, lectureships and other academic positions are low. The relations between the different interests of women and men and the recourses within theacademic field are interpreted in terms of a reproduction within the family of a genderedhabitus in individuals through the transmission of cultural capital from the parents. Daughterstend to lack cultural capital transmitted from their fathers, whereas sons become inheritors oftheir fathers cultural capital. A consequence of this reproduction of a female and male habitusin the family is that women tend to orient themselves towards scientific areas which are apoor in economic and academic capital, whereas men tend to orient themselves towardsscientific areas which are rich in capital. The differences between the scientific interests ofwomen and men, as well as the differences in capital between female- and male-dominatedparts of the field, tend to be homologous with the gendered division of labour, where womenhistorically have taken less part in economic markets and have had less access to economiccapital. The academic field therefore reproduce the gender structures within society.

<p>Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.</p>

Under 1800-talet blev det vanligt att bönder började föra dagbok över i första hand sitt arbete och vad som hände på gården de bodde på. Detta har varit en värdefull historisk källa för forskare och studenter intresserade av agrarhistoria. Det är också en intressant historisk källa för genusstrukturer samt sociala undersökningar. Erik levde sitt liv på Backåkersgården och förde under större delen av sitt liv dagbok, närmare bestämt från 1861-1914. Den dagboken finns bevarad, avskriven och tryckt. Syftet med uppsatsen är att synliggöra könsrollerna på Backåkersgården och hur denna sociala kod påverkade livet på gården. Uppsatsen ifråga angriper dagboken utifrån frågan om hur genusstrukturerna såg ut och hur maktbalansen var mellan könen samt på vilket sätt detta blir tydligt genom det skrivna ordet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur social bakgrund påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Enligt tidigare forskning råder en ojämn fördelning av föräldraledighetsuttag mellan könen. Faktorer som har visat sig påverka hur föräldrar delar upp föräldraledighet är utbildning, lön samt ett instiftande av reserverad ledighet för den ena partnern. Trots upprepade försök att minska det ojämlika uttaget av föräldraledighet mellan könen delas den idag inte lika. Vi vill därför i denna uppsats analysera om det finns andra mekanismer än de nämnda ovan som påverkar uppdelning av föräldraledighet. Enligt genusteorier handlar män och kvinnor utifrån en reproduktion av förväntade beteenden som de har lärt sig genom den socialisationsprocess de exponeras för. Den primära socialisationen, som innebär att människor reproducerar sina föräldrars beteenden under de första åren i ens liv, kan komma att påverka ens handlingar i ett senare skede. Vi vill därför besvara frågeställningen hur påverkas män av sina föräldrars handlingar, gällande uttag av föräldraledighet? Analyserna görs med hjälp av ett riksrepresentativt datamaterial från LNU. Hypoteserna som ska besvaras är mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå samt mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras fäders uttag av föräldraledighet. Resultaten visar inte att mäns uttag av föräldraledighet påverkas av deras föräldrars utbildningsnivå eller deras fäders uttag av föräldraledighet. Båda hypoteserna förkastas. Resultaten indikerar att det är andra faktorer som påverkar mäns uttag av föräldraledighet. Det behövs därför dels göras vidare studier på vilka faktorer dessa kan vara samt studier på nyare data då detta är ett fenomen som är i ständig förändring.

This essay examines the use of adjectives in author descriptions in teaching materials for the course Swedish. By qualitatively categorizing and counting adjectives according to different categories of adjectives, the study shows how adjectives affect and maintain gender structures and stereotypes of male and female characteristics. The result shows that the quantitative occurrence of adjectives is not a contributing cause for the maintenance of gender structures. Although the male author in the teaching materials are heavily overrepresented, they are not described with more adjectives than female authors. Instead, the results show that female writers are described with more adjectives than the male ones. The results of the study also show that gender structures and stereotypes are maintained through the qualitative use of adjectives, where female writers more often are described with adjectives that are closer to the private sphere. While the male writers are more often described with adjectives linked to the public.

I föreliggande uppsats undersöks substantiv med eventuella bestämningar som följer de possessiva pronomenen hans och hennes i skönlitteratur från 1887–2020. Nedslag görs under fyra perioder för att studera huruvida föreställningarna om män och kvinnor förändras över tid. Perioderna som undersöks är 1887–97, 1933–42, 1976–77 och 2020. Den studerade skönlitteraturen hämtas från Språkbanken Texts digitala sökverktyg Korp och ljud- och e-bokstjänsten Nextory. Med hjälp av verktygen excerperas och kategoriseras substantiven i skönlitteraturen. Resultatet i undersökningen sätts i relation till Yvonne Hirdmans genusteori. Den tydligaste föreställningen i föreliggande studie är att kvinnan framställs som mer kropp än mannen under de tre första studerade perioderna. Detta medan hans kropp får större uppmärksamhet 2020. Vidare synliggörs kvinnans inträde i arbetslivet under 1900-talet. Ytterligare likheter och skillnader mellan könen framträder i förhållande till andra aspekter, vilka både går i linje med och avviker från traditionella uppfattningar om män och kvinnor.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka ifall män och kvinnor representeras på lika eller olika sätt i en svensk branschtidning. Syftet har även inkluderat att studera ifall det har skett någon förändring i denna representation över tid. Därför har undersökningen innefattat ett tidsperspektiv. Tidsperspektivet har inneburit att undersökningen har utförts vid fyra olika tidsnedslag, vilka är år 1981, 1991, 2001 samt 2011. Den frågeställning som vi har avsett att besvara är: Hur har män och kvinnor porträtterats i branschtidningen Veckans Affärer från 1980-talet fram till 2010-talet? Finns det likheter och/eller skillnader? Finns det också någon skillnad i hur mycket utrymme som män respektive kvinnor har fått i branschtidningen genom åren? Undersökningen har tolkats utifrån ett teoretiskt ramverk bestående av R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten. De feministiska perspektiven liberalfeminism, radikalfeminism och marxistisk socialistisk feminism har också använts. Även Gunilla Jarlbro och Maria Edströms genomgång av genusstrukturer har använts som teoretiskt underlag i denna uppsats. Den metod som har använts till denna undersökning är dels en mindre kvantitativ räkning av samtliga nummer av tidningen Veckans Affärer under 1981, 1991, 2001 samt 2011. Därefter har en kritisk diskursanalys utförts på fyra stycken utvalda nummer från respektive tidsnedslag under undersökningsperioden. De huvudsakliga resultaten som har kunnat uttolkas i denna undersökning är att män får mycket mer utrymme i det undersökta tidningsmagasinet än vad kvinnor får. Det finns dessutom tydliga skillnader i hur män och kvinnor porträtteras i tidningsmagasinet. Den slutsats som därmed kan dras av denna undersökning är att kvinnor inte är helt jämställda män när det kommer till hur de representeras i media. / The purpose with this essay has been to study if men and women are represented in different ways in a Swedish trade magazine. The purpose has also been to study if there have occurred any differences over time. The study has therefore included a timeline where we have studied four years with ten years apart. These have been during the years of 1981, 1991, 2001 and finally 2011. The question formulation in this essay has consequently been as follows: In what ways have men and women been portrayed in the trade magazine Veckans Affärer from the 1980’s up to the 2010’s? Are there any similarities and/or differences? Is there also any difference in the amount of space that has been given to men and women in the trade magazine throughout the time? Several theories have been used in order to interpret the results of our study. These have consisted of R.W. Connell’s theory about the hegemonic masculinity, the three feministic perspectives of the liberal feminism, the radical feminism as well as the Marxist-socialistic feminism. Also the theory of different gender structures of Gunilla Jarlbro and Maria Edströms have been used. The method in this study has consisted of two steps, first has a smaller quantitative analysis been made. It has been made on all of the copies that have been published of the magazine Veckans Affärer during the time of our study, which is during 1981, 1991, 2001 and 2011. A critical discourse analysis has subsequently been made on four chosen copies from all the chosen years during the time of our study, which are 16 copies of the magazine in total. The main result that we have been able to distinguish from our material is that men in general are provided more space in the studied magazine than women are. There are also clear differences in the ways that men and women are portrayed. One of the main differences in the magazine is that women are more often than men described to be more connected to the private sphere. The conclusion one therefore can draw from our study is that little has happened over time in the area of gender research. Women are still quite unequal compared to men in the ways they are portrayed in media.

I detta självständiga arbete analyseras Jens Lapidus spänningsroman Snabba Cash och dessfilmadaption Snabba Cash regisserad av Daniel Espinosa. Båda verken har kommit att nå enbred publik inom litteratur och film. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur skönlitteraturoch film genom olika gestaltningar av samma karaktärer kan bidra till att befästa olika typerav maskulinitet och stigmatiserade samhällsbilder, vilka inte nödvändigtvis står i paritet medvarandra. Arbetets teoretiska ramverk grundas dels i Connells och Mallansmaskulinitetsteorier, som fokuserar på relationerna inom genusstrukturen och skillnaderna imaskulinitetsskapandet, dels i Goffmans teori om stigmatisering som synliggör effekternamed olika typer av gestaltning. I resultatet framgår att det skett förskjutningar ifilmatiseringen av romanen vad gäller gestaltningen av karaktärerna och derasmaskulinitetsskapande. I filmatiseringen har gränsdragningen mellan män med olika etniskapåbrå blivit iögonfallande och utgör den huvudsakliga diskussionen genom hela arbetet.Nyckelord: Jens Lapidus, Daniel Espinosa, maskulinitet, genus, genusstrukturer, etnicitet,

Denna studie syftar till att undersöka hur unga kvinnor och män i åldern 20-29 som studerar på svenska högskolor uppfattar de omvända genusstrukturerna i filmen Barbie (Gerwig, 2023). Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer som sedan granskades med en tematisk analys. Därefter jämfördes de båda könens uppfattningar för att studera vilka likheter och skillnader som kunde hittas. Många länder har ett patriarkat och detta bidrar till en ojämställdhet då det kvinnliga könet ses som underordnat medan det manliga könet som överordnat. När filmer så som Barbie får genomslagskraft kan det patriarkat som samhället har normaliserat utmanas. Media har makt över publiken och kan därmed påverka dem på individnivå. Blir tillräckligt många personer påverkade kan det skapa uppfattningar hos hela samhällen.    Resultatet visade att hos kvinnorna sågs två primära teman: Förtryckande patriarkat &amp; jämställt matriarkat samt Det underordnade perspektivet. Vidare kunde tre sekundära teman identifieras: Förenklad förståelse för problematiken, Negativa känslor samt Överdriven porträttering. Hos männen kunde två primära teman identifieras: Extrem överdrift samt Motsägande åsikter. De sekundära temana som kunde identifieras är: Det hierarkiska perspektivet samt Historiska samband. Det går även att se flera likheter och skillnader i de båda könens uppfattningar. Exempelvis var en likhet hur båda könen inte relaterade till de karaktärer som representerar deras kön, utan de relaterade till de karaktärer som hade samma maktposition som de själva har i verkligheten. Ett exempel på en skillnad bland könen var hur männens åsikter skilde sig åt medan kvinnornas åsikter var mer lika varandra. / This study aims to research how young women and men aged 20-29 studying at Swedish universities, perceive the reversed gender structures in the film Barbie (Gerwig, 2023). This was done through semi-structured interviews which were then analysed with a thematic analysis. Afterwards, the perceptions of both genders were compared to each other to study what similarities and differences could be found. Many countries have a patriarchy, this contributes to inequality as the female gender is seen as subordinate while the male gender is seen as superior. When movies like Barbie gain traction, the patriarchy that society has normalized can be challenged. The media has power over the audience and can thus influence them on an individual level. If enough people are affected, it can create perceptions in entire societies.   The study showed that in the women's analysis there were two primary themes: Oppressive patriarchy &amp; equal matriarchy and The subordinate perspective. Furthermore, three secondary themes could be identified: Simplified understanding of the problem, Negative feelings, and Exaggerated portrayal. With the men, two primary themes could be seen: Extreme exaggeration and Contradictory views. The secondary themes that could be identified are: The hierarchical perspective and Historical connections. It is also possible to see several similarities and differences in the perceptions of both genders. For example, a similarity was how both genders did not relate to the characters that represent their gender, but they related to the characters that had the same position of power that they themselves have in reality. An example of a difference between the genders was how the men's opinions differed while the women's opinions were more similar to each other.