The purpose of this study was to examine six girls and boys in grade 4 use of adjectives in narrative texts and examine students' perception and experience of writing from a gender perspective. The methods used were text analysis and an interview. The results showed that girls write more adjectives than boys, but no further significant difference in their use of adjectives was found. There was a certain stereotypical difference in which adjectives they wrote and their attitudes toward writing. Girls are more positive to writing and see writing primarily important for school, while boys think writing is important to succeed in life.

München, Phil. Diss. v. 14. Febr. 1934.

I denna studie analyseras sex nummer av Svensk Damtidning och fyra nummer av Auto, motor & sport med syfte att klargöra huvuvida talspråksstereotypen att kvinnors språk är mer känsloladdat än mäns kan appliceras även på skriftspråk. Enligt talspråksstereotypen använder kvinnor fler värderande adjektiv än män, och dessa adjektiv tenderar att vara mer känsloladdade vid kvinnlig användning. Därför excerperas och kategoriseras värderande adjektiv utefter om de är neutrala eller känsloladdade. Studien undersöker även eventuella mönster över hur manliga och kvinnliga skribenter använder de värderande adjektiven, genom insamling och kategorisering av de substantiv och pronomen som de aktuella adjektiven står som bestämning till. Resultatet visar att de kvinnliga skribenterna i undersökningen generellt tenderar att använda fler värderande adjektiv än män, men skillnaden är där mycket liten. Däremot pekar resultatet mer tydligt på att just känsloladdade värderande adjektiv återfinns i högre frekvens i de kvinnligt producerade texterna än i de manliga. De substantiv och pronomen som de aktuella adjektiven står som bestämning till är i männens fall uteslutande inanimata, medan de kvinnliga skribenterna väljer en liten del animata och störst del inanimata ord. Talspråksstereotypen kan delvis sägas stämma in även på skriftspråket, även om resultaten inte entydigt bekräftar detta.

No description available.

Zugl.: Köln, Univ., Diss., 2005

Thesis (Doctoral)--Königliche Universität Greifswald, 1916.

Die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des ersten Teiles eines der bedeutendsten ostlitauischen Schriftdenkmäler - der originalen Predigtsammlung von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens“ - ist schon beschrieben (Šilaikienė, 2004). Diese Magisterarbeit ist für die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des zweiten Teiles von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens“ gewidmet. In dieser Arbeit sind die Substantivs- und Adjektivsstämme des zweiten Teiles, ihre Formen, die in der Literatursprache und den Mundarten gebräuchlich oder nicht gebräuchlich sind, überblickt. Da werden auch Stammparadigmen gegeben, die Sprachfakten des I und II Teiles verglichen, die Ähnlichkeiten und die Unterschiede vorgelegt. Gesammeltes und beschriebenes Material erlaubt folgende Ausschlüsse zu ziehen: 1. Der II Teil von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens", im Jahre 1644 nach dem Tod des Autors (von J. Jaknavičius vorbereitet) herausgegeben, unterscheidet sich vom ersten Teil der Arbeit. 2. Die entstandenen Unterschiede des I und II Teiles (die Fälle des Wandels e auf a am Anfang des Wortes, unkonsequentes uo Schreiben statt o, t, d Wandel in Afrikaten vor i, ie u.a.) hat J. Jaknavičius gemacht, aber ie statt uo, e und o, ou statt au Schreiben in den zirkumflexen Endungen, verschiedene Formen mit nicht östlichen an gehören dem anonymischen Redakteur. 3. Die Morphologie des Substantivs und des Adjektivs des I Teiles von K. Sirvydas ,,Punkten des Redens" unterscheidet sich vom II Teil der Arbeit. ... [to full text]

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss., 2005

Diss. Umeå : Univ., 2004.

Univ., Diss.--Köln, 2005.