Denna uppsats behandlar ordningen på adjektiv i nominalfrasen. Ett antal faktorer som i tidigare litteratur hävdats vara relevanta undersöks: generell frekvens, semantisk närhet med det substantiv som modifieras, grad av absoluthet och Dixons semantiska adjektivklasser. Undersökning är baserad på material från Språkbanken, främst talspråkskorpusen Gothenburg Dialogue Corpus. Slutsatsen som nås är att det finns definitiva preferenser för vissa ordningar: de mest frekventa adjektiven kommer först, de adjektiv som är semantiskt närmare substantiven och som är mer absoluta placeras närmare substantivet. Detta stämmer med vad som sagts i litteraturen. Den ordning på adjektiv som Dixon föreslår får visst stöd.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben. / The study is a corpus-based investigation of how bloggers usually reinforce adjectives in Swedish, and if the intensification varies according to the adjectives and nouns that are being modified. Earlier literature shows for example how intensification of adjectives may depend on semantic and contextual factors and how intensifiers often undergo grammaticalization. The study aims to descriptively contribute to earlier observations, by analysis of more data than used in comparable studies of Swedish. The data comes from the corpus Swedish Blog Sentences (>6 billion tokens). All adjectival compounds, adverbs preceding adjectives, and similes (”ADJ som en/ett N”) were automatically extracted. Then the 20 most frequent reinforcing left parts of compounds, adverbs and similes, totally as well as for 26 chosen adjectives, were manually listed. ”Reinforcement” was defined as an expression of ’high degree’ of the feature that the adjective expresses. The results showed that the left parts along with the adverbs follow a Zipfian distribution, in total and often for individual adjectives. Moreover, it was shown that adjectives are more or less reinforced, and by different reinforcers. The results are seen as supporting theories about affixoids and grammaticalization, and also gradability in adjectives. It is suggested that future bigger studies would illuminate the difference between lexically specific and general reinforcers. Finally, it is argued that similes serve the same reinforcing function as the left parts and adverbs.

Diese Arbeit liefert einen Beitrag zur Erforschung der Negation von <i>bar</i>-Adjektiven. <i>Bar</i>-Adjektive k&ouml;nnen auf zwei verschiedene Weisen negiert werden: durch Pr&auml;figierung mit <i>un</i> wie in <i>undenkbar</i> und durch vorangestelltes <i>nicht</i> wie in <i>nicht essbar</i>. Die Negation mit <i>nicht</i> ist immer m&ouml;glich. Die Negation mit <i>un</i> unterliegt hingegen bestimmten Restriktionen. Diese Restriktionen zu erforschen ist Gegenstand dieser Arbeit. Es wird daf&uuml;r ein integrierter Ansatz aus Korpusanalyse und Data Mining benutzt.

Zugl.: Oxford, Univ., Diss., 1995 u.d.T.: Meissner, Torsten: S-stem nouns and adjectives in ancient Greek : a study in Greek and Indo-European word formation / Includes bibliographical references and index

Self-help counselling is an important industry that not only influences its immediate users’ behavior but also society and social behaviors more generally. Since New Ageis a main branch of self-help, and since positivity is a dominant concept in (New Age) self-help discourse, it is worth analyzing how positivity might be achieved in terms of language use. The present study investigates whether the adjectives in a couple of New Age publications contribute to communicating positivity and, if yes, how. What adjectives are used and how can they be categorized in terms of positive, negative, neutral or undetermined connotations as well as semantic prosody? The findings support the hypothesis that the use of “positive adjectives” (Rozin, Berman &amp; Royzman, 2010, p. 536) is what helps to make New Age self-help books convey a positive spirit.

This study deals with the translation from English into Swedish of a text about music and tourism. The special areas of interest were, on the one hand, how to translate references to cultural phenomena and, on the other hand, adjectives of graphic character. The source text is Music and Tourism: on the Road Again by Chris Gibson and John Connell from which all but a few pages from the introductory chapter were translated. The reader of the text would be a person interested in music, tourism and the history of the niche music tourism. With tourism and music come different cultural references, which can pose a problem for a translator. In turn, the cultural references are often phrased in a graphic language in the text, consisting mainly in specific adjectives that need to be as graphic in the target text. To solve the problem of translating a text like this, theories on translation, such as those presented by Vinay &amp; Darbelnet (1995), Nida (2001), Newmark (1988) and Ingo (2007) were consulted. The procedures by Vinay and Darbelnet in particular were proven to be beneficial while translating. When dealing with the references to cultural aspects, Vinay and Darbelnet‟s procedure borrowing in combination with Ingo‟s addition were the ones most useful to the translation. In terms of translating the adjectives, Vinay and Darbelnet‟s transposition was mostly used.

Det saknas en beskrivning i den svenska grammatiken över hur adjektiv förstärks med hjälp av förled. Forskning visar att fenomenet med förstärkningar, även kallade intensifierare, uppmärksammats mer i andra språk. Syftet med denna undersökning var att beskriva och kartlägga användandet av förledsförstärkningar, samt se om det fanns några hittills oskrivna regler och mönster. Här gjordes en kvantitativ undersöking där frågeställningarna analyserades utifrån statistiska data insamlade ur två korpusar bestående av bloggtext. Adjektiv inom sinnelag, stabila egenskaper, och sinnesstäming, temporära egenskaper, samt parametrarna positiva och negativa adjektiv undersöktes. Adjektiven visade sig vara olika förstärkningsbenägna. Temporära adjektiv förstärktes hellre än stabila, negativa adjektiv hellre än positiva, kortare ord hellre än längre, och högfrekventa ord hellre än lågfrekventa. De mest grammatikaliserade förstärkningarna går att använda på större delen adjektiv och de mer lexikalt bundna på ett mindre antal adjektiv / There is no description in the Swedish grammar regarding how adjectives can be reinforced with prefixes, also known as intensifiers. Research shows that this phenomenon have recieved greater attention in other languages. The purpose of this study was to describe and map the use of prefix reinforcements, and see if any patterns or rules could be found. The quantitative research is based on statistical data collected from informal blog texts in two Swedish corpora. Adjectives on two types of mood, solid and temporary, as well as positive and negative, were investigated. The results showed that some types were more inclined to take reinforcements than others. Temporary adjectives took on more than solid ones, negative more than positive, as well as the short and frequent adjectives where more often reinforced than the longer and uncommon ones

Sports commentary is an essential part of live broadcasted sports as well as eSports and is a task that requires that the caster be verbally proficient and can maintain a high tempo when speaking, especially in more fast-paced sports. This study aims to analyze this promotional language sportscasters use by approaching it from the linguistic phenomenon of metadiscourse. This will be achieved by utilizing a theoretical framework adapted from previous research on eSports commentaries. By comparing a traditional sport, in this case mixed martial arts, with that of the eSport of Super Smash Bros. Melee, the aim is to see what differences can be found between the two sports’ commentaries and their use of metadiscursive promotional language. After comparing these two sets of commentaries, the results show that there are some differences in how promotional language is used to enhance the understanding and excitement of their respective sports. The major differences found are in how the two sets of commentaries use metaphors as well as that the eSport casters show a pattern of using evaluative adjectives in a more varied and colorful way. / Sportkommentatorer är en väsentlig del av live-sänd idrott såväl som eSport och är en uppgift som kräver att kommentatorn är muntligt skicklig och kan hålla ett högt tempo när hen talar, särskilt i sporter med högre tempo. Denna studie syftar till att analysera det promotionsbefrämjande språk som sportkommentatorer använder genom att närma sig det från det lingvistiska fenomenet metadiskurs. Detta kommer att uppnås genom att använda sig av ett teoretiskt ramverk som anpassats från tidigare forskning om eSports kommentarer. Genom att jämföra det med en traditionell sport, i detta fall mixed martial arts, med eSporten Super Smash Bros. Melee, är målet att se vilka skillnader som kan hittas mellan dem två sporternas kommentarer och deras användning av metadiskursivt promotionellt språk. Efter att ha jämfört dem två kommentarerna så visar resultaten att det finns vissa skillnader i hur promotionsbefrämjande språk används för att förstärka förståelsen och spänningen i deras respektive sporter. De största skillnaderna som fanns är i hur de två kommentarerna använder metaforer samt att eSports-kommentatorerna visar ett mönster av att använda evaluerande adjektiv i ett mer varierat och färgrikt sätt.

Denna uppsats undersöker huruvida språklig konkretion i Allers 1905–2019 förändras över tid i takt med att de visuella inslagen ökar. Det studien syftar till är att utröna på vilket sätt visuella inslag och språklig konkretion i texten förändrats i förhållande till varandra. Detta genomförs på så sätt att ett antal om sju reportage, med intervaller om cirka tjugo år mellan dem, undersöks, och fenomenen visuella inslag och språklig konkretion i dessa reportage analyseras. Det viktigaste resultatet är att även om två av de sju undersökta exemplen på språklig konkretion minskar, så är två i stort sett konstanta medan tre ökar.

This study investigates the cross-linguistic encoding of bad and evil expressions. Using parallel data from the Bible corpus consisting of translations of the New Testament into 30 languages, probabilistic semantic maps have been created using Multi-Dimensional scaling. Special attention has been paid to the presence of morphological and syntactic negation withinthe domain. The results show that languages either have one broader expression that is used within the entire domain, or they have at least two expressions of which one is broader, i.e. expresses a bad state, action or character flaw, and the other one narrower, i.e. is restricted to themost evil actions or characters which require a moral agent. Languages with several expressions vary largely in how broad or restricted the expressions are within the domain. Therefore, a scalar view of the domain has been proposed, rather than dividing the domain into discrete semantic categories. In the languages where negation marking was present within the domain, it only occurred in the broader expressions. / I denna studie undersöks den tvärspråkliga kodningen av uttryck med dålig och ond. Probabilistiska semantiska kartor har skapats med hjälp av Multi-Dimensional scaling genom att använda parallel data från Bibelkorpusen som består av 30 översättningar av Nya Testamentet. Förekomsten av eventuell morfologisk och syntaktisk negation inom domänen har tillägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten visar att de flesta språken antingen har ett bredare uttryck som används inom hela domänen, eller har minst två uttryck varav ett är bredare, dvs används för dåliga tillstånd, handlingar eller karaktärsdrag, och det andra är mer begränsad, dvs används endast för de mest onda handlingar och karaktärer som kräver en moralisk agent. Språk med flera uttryck varierar mycktet i hur breda eller begränsade uttrycken är. En representation av den semantiska domänen som en skala föreslås därför, snarare än att dela uppdomänen i diskreta semantiska kategorier. I de språken där negation förekom inom domänen fanns det endast i de bredare uttrycken.