Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

Andinger, Izabella & Karlsson, Niclas (2006). Individanpassad undervisning ur gymnasielärares perspektiv. (Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, 60 poängsutbildningen, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vårt syfte med detta examensarbete är att förstå de studerade lärarnas uppfattningar om möjligheter respektive begränsningar till att bedriva individanpassad undervisning. Vår undersökning är baserad på kvalitativa intervjuer med åtta gymnasielärare på två olika skolor i en svensk storstad. Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade lärarna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till elevers olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade. De begränsande faktorerna har enligt lärarna främst att göra med det stora elevantalet i klasserna och en tung administrativ börda på lärarna som tränger undan möjligheterna till pedagogisk utveckling i riktning mot individanpassad undervisning. Nyckelord: gymnasieskola, individanpassad undervisning, Lpf 94, lärstilar, individualisering, klasstorlek, elevantal, intensifiering.Izabella Andinger Niclas KarlssonHandledare: Marie LeijonVildandsvägen 4 TÖstra promenaden 1bExaminator: Anna-Lena Tvingstedt227 34 LUND211 28 Malmö / Individualised education from a teacher perspective in upper secondary school.Our objective with this paper is to understand the studied teachers opinions about opportunities and limitations to individualised education. Our research is based on qualitative interviews with eight upper secondary school teachers at two upper secondary schools in a large city in Sweden. Our results indicate that the interviewed teachers have the motivation and the ambition to consider their students different qualifications and needs in regard to education/teaching but they believe that the opportunities to realize individualised education is limited. The constraining factors are, according to the teachers, mainly related to the large student population in their classes and a heavy administrative burden which tends to crowd out the possibilities for pedagogic development towards individualised education

The study “Why did you not go at the first stroke?” aims to examine how the media today illustrate men’s violence against women in modern day Sweden. The study is limited to two established Swedish news media and newspapers; Aftonbladet and Dagens Nyheter. Six articles were chosen based on a qualitative content analysis and analyzed using two different schedules in order to reach a result. The two schedules were produced with the theoretical framework in mind, framing theory, media logic and gender representation. The articles are chosen from 2020 to 2021, to reach up to present time and the fact that men’s violence against women as an issue has been more noticed during the corona pandemic that started in the spring of 2020. The articles are presented separately in the analysis and each connects to media logic storytelling techniques that are used; stereotyping, personation, intensification and polarization. The illustrations of men’s violence against women show that women often get portrayed as victims in this type of crime journalism. These victims always occur with name and age whereas the perpetrators who almost always stay anonymous. In the articles in this study the violence is rarely blamed on external factors. However, several articles involve people who had a previous relationship. Due to the limited material of the study, the discussion and result shows that no difference between the newspapers can be established. Some minor differences are found but not in the amount for any conclusions to be drawn.

Studien är en korpusbaserad undersökning av hur bloggare vanligen förstärker adjektiv på svenska, och om förstärkningen varierar utifrån vilka adjektiv och/eller substantiv som modifieras. Tidigare litteratur belyser exempelvis hur adjektivförstärkning kan styras av semantiska och kontextuella faktorer samt hur förstärkare ofta grammatikaliseras. Undersökningen ämnar deskriptivt komplettera tidigare observationer, genom analys av större datamängder än motsvarande studier av svenska. Datan hämtades ur korpusen Swedish Blog Sentences (>6 miljarder tokens). Alla sammansatta adjektiv, adverb följda av adjektiv samt liknelser (”ADJ som en/ett N”) extraherades automatiskt. Därefter listades manuellt de 20 vanligaste förstärkande förleden, adverben och liknelserna, totalt och för 26 utvalda adjektiv. ”Förstärkning” definierades som ett uttryck för ’hög grad’ av egenskapen som adjektivet betecknar. Resultaten visade att förleden och adverben är nära Zipf-fördelade totalt sett, och ofta för enskilda adjektiv. Vidare fastslogs att adjektiv förstärks olika mycket och med olika förstärkare. Resultaten bedöms stödja teorin kring affixoider och grammatikalisering samt graderbarhet hos adjektiv. Det föreslås att framtida större studier skulle belysa skillnaden mellan lexikalt specifika och generella förstärkningar. Slutligen argumenteras för att liknelserna fyller samma förstärkande funktion som förleden och adverben. / The study is a corpus-based investigation of how bloggers usually reinforce adjectives in Swedish, and if the intensification varies according to the adjectives and nouns that are being modified. Earlier literature shows for example how intensification of adjectives may depend on semantic and contextual factors and how intensifiers often undergo grammaticalization. The study aims to descriptively contribute to earlier observations, by analysis of more data than used in comparable studies of Swedish. The data comes from the corpus Swedish Blog Sentences (>6 billion tokens). All adjectival compounds, adverbs preceding adjectives, and similes (”ADJ som en/ett N”) were automatically extracted. Then the 20 most frequent reinforcing left parts of compounds, adverbs and similes, totally as well as for 26 chosen adjectives, were manually listed. ”Reinforcement” was defined as an expression of ’high degree’ of the feature that the adjective expresses. The results showed that the left parts along with the adverbs follow a Zipfian distribution, in total and often for individual adjectives. Moreover, it was shown that adjectives are more or less reinforced, and by different reinforcers. The results are seen as supporting theories about affixoids and grammaticalization, and also gradability in adjectives. It is suggested that future bigger studies would illuminate the difference between lexically specific and general reinforcers. Finally, it is argued that similes serve the same reinforcing function as the left parts and adverbs.