Vi har i vår undersökning fokuserat på barns utelek på en skolgård i Skåne. Syftet med vår undersökning var att studera vilka lekar som förkommer ute på en skolgård och hur barn använder miljön i sina lekar. Undersökningen är delvis gjord utifrån ett genusperspektiv, d.v.s. hur pojkar respektive flickor leker utomhus. Likaså pedagogens roll ute på skolgården ingår i undersökningsområdet. Dessa frågor har vi haft i åtanke: Hur använder barnen skolgården i sin lek? Vilken syn har pedagogerna på skolgården? Finns det skillnader på vad och var pojkar respektive flickor leker på skolgården? Vilken roll har pedagogerna på skolgården? I kunskapsbakgrunden tar vi upp vad lek är för barnen och vilken betydelse utomhusmiljön har för deras lek. Vi har använt de kvalitativa metoderna i form av observationer och intervjuer. De som har deltagit i vår undersökning är pedagoger och barn, detta för att kunna få bådas perspektiv på skolgårdsleken.I vår studie har vi kommit fram till att olika platser på skolgården inspirerar till olika typer av lekar. Pojkar och flickors lek skilde sig åt i rollekarna, men det fanns även tillfällen då de lekte tillsammans ute på skolgården. Vi har även kommit fram till att barnen rörde sig mycket ute på skolgården och lekte på eget initiativ, efter deras egna förutsättningar och att det var lustfyllt. Pedagogerna intog ofta en rastvaktsroll ute på skolgården och skapade sig en överblick på barnens olika lekar.

Syftet med denna studie var att undersöka vad fritidspedagoger tänker kring relationer och relationsskapande med elever utifrån olika professioners perspektiv. Syftet preciserades till två frågeställningar som ur ett fritidspedagogperspektiv behandlar relationsskapande sammanhang, pedagogers möjligheter till relationsskapande, samt skillnader i fritidspedagogers och lärares relationer med elever. Forskningsmetoden var hermeneutisk och undersökningsinstrumentet kvalitativ semistrukturerad intervju. Urvalet bestod av fyra fritidspedagoger med lång yrkeserfarenhet. Informanternas svar transkriberades, analyserades och kategoriserades. Studien visar att informanterna ser relationsskapande som en av sina viktigaste arbetsuppgifter, samt att informanterna upplever att de har en närmare och bättre relation med elever än vad lärare har. Studien visar även att fritidspedagoger upplever att det föreligger en statusskillnad mellan fritidspedagoger och lärare.

My scientific essay is about how I as a recreational activities teacher deals with failure in my profession and how that approach affects the students. I takes its starting point in a self-perceived tale where I act as recess monitor. Suddenly I realize that a colleague and I are the only ones outside during recess with hundreds of students. The students will meet an educator who is unconcerned, stressed and irritable instead of the engaged recess monitor they are used to. I feel like a failure in my mission as a recess monitor and begins to question my professional identity. I try to find someone to blame but realize that the feeling of failure also depends on that I have a hard time accepting my own lack of skills. My questions at issue are, how can a recreational teacher relate to failure in the profession? And, how are the students affected by the pedagogue’s approach to failure? The method I have used is scientific essay form which has given me the opportunity to deepen my reflections connected to literature by philosophers and scientists within the educational area. I also use the governing documents which decides how I should exercise my profession. These are Curriculum for the compulsory school, preschool class and the recreation centre 2011, The General advice for the recreation center and The Education Act. I have based on the reflections investigated how I could have behaved different, how my behavior affected the students and how the recreational teacher is able to develop through failure. I have examined my question at issue in dialogue with theories and reached a conclusion how to work with failure can proceed from the maturity theory, symbolic interactionism, differentiation of self and deontological ethics.