Denna uppsats undersöker kontinuativer i elva germanska språk genom en kvantitiv och kvalitativ analys av korpusdata. Syftet är att undersöka om den lexikala förändring som beskrivs hos kontinuativer i svenska av Britse (2022) kan observeras i andra germanska språk. Studien ämnar även undersöka polysemin hos kontinuativer och föreslå en semantisk karta för dessa i germanska språk. För att ge ett diakront perspektiv har det numera utdöda språket gotiska inkluderats. Studien baseras till stor del på beskrivningar av faspolaritet, i synnerhet kontinuitet, i van der Auwera (2021) och Van Baar (1997), men även Panova (under revision). Resultaten visar att den lexikala förändring som förut beskrivits observeras i svenska, norskt bokmål, nynorsk och danska. I resten av de undersökta germanska språken finns svaga tendenser eller inga tendenser alls. Studien visar även på rika polysemiska nätverk, vilket följer beskrivning- arna i Van Baar (1997) och Panova (under revision). Gotiska följer tvärspråkliga mönster och presenterar även möjliga källor till komparativa partiklar vars användning överlappar kontinuativa uttryck. / This thesis examines continuatives in eleven Germanic languages in a quantitative and qualitative analysis of corpus data. The purpose is to investigate if the lexical change described in continuatives in Swedish by Britse (2022) can be observed in other Germanic languages. The study also aims to examine polysemy in continuous expressions och suggest a semantic map for these in Germanic languages. The now extinct language Gothic has been included for a diachronic perspective. The study is largely based on descriptions of phasal polarity, par- ticularly continuity, in van der Auwera (2021) and Van Baar (1997), but also Panova (under revision). The results show that the lexical change is observed in Swedish, Norwegian Bokmål, Nynorsk and Danish. In the rest of the analysed Germanic languages, it is not observed. The study shows rich polysemous networks, that follow descriptions in Van Baar (1997) and Panova (under revision). Gothic follows cross-linguistic patterns and also presents possible sources of comparative particles who’s usage overlaps that of continuatives.

This study investigates the cross-linguistic encoding of bad and evil expressions. Using parallel data from the Bible corpus consisting of translations of the New Testament into 30 languages, probabilistic semantic maps have been created using Multi-Dimensional scaling. Special attention has been paid to the presence of morphological and syntactic negation withinthe domain. The results show that languages either have one broader expression that is used within the entire domain, or they have at least two expressions of which one is broader, i.e. expresses a bad state, action or character flaw, and the other one narrower, i.e. is restricted to themost evil actions or characters which require a moral agent. Languages with several expressions vary largely in how broad or restricted the expressions are within the domain. Therefore, a scalar view of the domain has been proposed, rather than dividing the domain into discrete semantic categories. In the languages where negation marking was present within the domain, it only occurred in the broader expressions. / I denna studie undersöks den tvärspråkliga kodningen av uttryck med dålig och ond. Probabilistiska semantiska kartor har skapats med hjälp av Multi-Dimensional scaling genom att använda parallel data från Bibelkorpusen som består av 30 översättningar av Nya Testamentet. Förekomsten av eventuell morfologisk och syntaktisk negation inom domänen har tillägnats särskild uppmärksamhet. Resultaten visar att de flesta språken antingen har ett bredare uttryck som används inom hela domänen, eller har minst två uttryck varav ett är bredare, dvs används för dåliga tillstånd, handlingar eller karaktärsdrag, och det andra är mer begränsad, dvs används endast för de mest onda handlingar och karaktärer som kräver en moralisk agent. Språk med flera uttryck varierar mycktet i hur breda eller begränsade uttrycken är. En representation av den semantiska domänen som en skala föreslås därför, snarare än att dela uppdomänen i diskreta semantiska kategorier. I de språken där negation förekom inom domänen fanns det endast i de bredare uttrycken.

Det här är en lexikal typologisk pilotstudie som undersöker begreppet LIV i elva olika språk. Huvudmaterialet består av texter från Bibeln, Nya testamentet. Studien utgår ifrån de koine-grekiska lexemen för liv, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) och βῐ́ος (bíos). Uti- från huvudmaterial från parallelltexterna har probabilistiska semantiska kartor skapats genom multidimensionell skalering för varje språk och har analyserats med partitio- ning around medoids pam(). Resultatet visar på två intressanta fenomen. För det förs- ta har zōḗ översatts mest enhetligt. psūkhḗ och bíos översätts på ett mer varierande sätt i det flesta språken där fler olika lexem har använts och det här tyder på att deras be- tydelse är mer varierad. De koine-grekiska lexemen bildar en konceptuell struktur, vilket innebär att de olika koncepten för LIV inordnas efter en snävare och bredare be- tydelse. För det andra, visar resultatet även att språken anpassar sitt vokabulär för att efterliknar denna struktur. Det visar sig tydligast i språk med flera lexem för LIV samt hur de används för att översätta de tre koine-grekiska lexemen. / This is a lexical typological pilot study that examines the concept of LIFE in eleven different languages. The main material consists of texts retrieved from the Bible, the New Testament. The study is based on the Koine-Greek lexemes for life, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) and βῐ́ος (bíos). Probabilistic semantic maps have been created through multidimensional scaling for each language and have been analyzed with partitioning around medoids pam(). The results show two interesting phenomena. Firstly, zōḗ has been translated most consistently. psūkhḗ and bíos have been translated with more va- riation in most languages where several different lexemes have been used, and this indicates that their meaning is more varied. The Koine-Greek lexemes form a concep- tual structure, which means that the various concepts of LIFE is arranged according to a narrower and broader meaning. Secondly the results also show that the languages adapt their vocabulary to mimic this structure, it is most evident in languages with several lexemes for LIFE and how they are used to translate the three Koine-Greek lexemes.