I denna undersökning studeras begreppen homonymi och polysemi, hur dessa definieras och var gränsen går mellan dem. Till grund för detta ligger en fallstudie av ordet kuse, där ordet undersöks dels i ordböcker, och dels i några av Språkbankens korpusar. Undersökningen söker svar på frågorna: Hur kan homonymi och polysemi definieras? Vilka betydelser har ordet kuse historiskt sett och i modern svenska? Är kuses betydelser homonyma eller polysema? Skillnaden mellan homonymi och polysemi kan definieras på olika sätt, men de flesta forskare är överens om att polysemi innebär att ett ords betydelser kan anses vara relaterade till varandra. Problemet är dock hur man avgör om betydelser är relaterade. Två viktiga kriterier som framkommer för att avgöra detta är det formella kriteriet, samt talares inställning och uppfattning. Undersökningen kommer fram till att kuse har och har haft många olika betydelser, varav åtta kan anses vara mer centrala och frekventa än de andra. Av dessa åtta bedöms fyra vara utdöda och fyra används i modern svenska. Huruvida betydelserna är homonyma eller polysema beror på om man utgår från det formella kriteriet eller kriteriet som fokuserar på talarnas inställning. Utifrån dessa perspektiv kan kuses betydelser antingen vara polysema, eller både homonyma, polysema och vaga.

Smak är en komplex blandning av ett flertal faktorer och är mycket beroende av flera av våra andra sinnen. Studiet av smakers lexikalisering är mer begränsat i jämförelse med studiet av sinnena syn och hörsel och har inte haft en särskilt stor roll inom lexikal typologi hittills. Denna studie bygger på en triangulering där smaktermer och deras användning undersöks i ett tämligen representativt urval av världens språk samt i mer detalj i svenska. Studiens syfte är att utforska hur universellt ord för ”söt” är positivt och ord för ”bitter” är negativt konnoterade i individuella språk som svenska och mer generellt i världens språk. Detta görs genom att titta närmare på polysemirelationer, kolexifikationsmönster och metaforer i språken. Resultatet visar på att generella tendenser är likadana utifrån trianguleringens två studier, men att det finns skillnader på detaljnivå. Smaktermen söt används övervägande positivt och smaktermen bitter används övervägande negativt. / Taste is a complex blend of several factors and is highly dependent on many of our other senses. The study of taste is more limited in comparison with the study of the senses of sight and hearing and the typological study of taste terms has not played a particularly important role in lexical typology so far. This study is based on a triangulation where taste terms and their use is investigated in a fairly representative sample of the world's languages ​​as well as in more detail in Swedish. The purpose of the study is to explore how universal words for sweet are positively and words for bitter are negatively connotated in individual languages ​​such as Swedish and more generally in the world's languages. This is done by looking into polysemic relations, colexification patterns and metaphors across languages. The result shows that general trends are the same from the triangulation's two studies, but that there are differences at the level of details. The taste term sweet is used predominantly positively and bitter is used predominantly negatively.

Att musik väcker känslor är nog något som vi alla kan komma överens om. Musiken kan få oss att skratta, gråta, dansa, ja, alla känslouttryck kan skapas genom den. Och kanske är den ultimata låten den som får oss att känna allting på en och samma gång, och får oss att vilja lyssna på den om och om igen. Vissa låtar med tillhörande musikvideos exploderar och får miljoner, för att inte tala om miljarder, klick. Musiken kan ibland bli mer än bara en låt, och folk kan bli sittandes och diskutera dess mening i timtal. Låten This is America, med tillhörande musikvideo, är en sådan. Den här studien redogör för den videons beståndsdelar, hur den anspelar med den nutida politiska kontexten och vad för eko den har skapat till omvärlden. För att ta reda på hur videon blivit så populär författade vi en övergripande frågeställning som löd: “Hur ska vi förstå meningsskapandet i This is America?”. Utifrån vår forskningsöversikt, kunde vi finna att ett popkulturellt fenomens mångtydighet och öppenhet till tolkning, bäddar för dess popularitet. Genom historien finns det även fog för att musik som är sprungen ur utanförskap och som kritiserar samhället, har möjlighet att bli än mer populär. Mot bakgrund av forskningsöversikten bröt vi ner musikvideon This is America i olika delar för att ta reda på dess innebörd och djupliggande meningar, allt för att förstå dess popularitet. Videon, tillsammans med dess låttext, tar upp ämnen såsom vapenfrågan i USA, spåren efter slaveriet och hur mörkhyade personer fortfarande lever i ett förtryck i landet. Videons enorma popularitet beror förmodligen på att de tecken och de ämnen som den tar upp berör väldigt många människor. I princip vem som än tittar på videon kan se något som de känner igen, oavsett om personen är fem år, eller 105. Barnen känner igen danserna från spelet Fortnite, medan de äldre ser figuren Jim Crow som de associerar till segregationen i det tidiga 1900-talets USA. En musikvideo kan säga oss så ohyggligt mycket mer än vad vi, vid första anblick, tror, vilket den här uppsatsen pekar på. Att skänka en extra blick åt den där musikvideon kan ge en inblick i en värld som vi annars inte alltid kan se in i. Den kan öppna dörren och ge en samhällsskildring som få medier skulle kunna presentera. / The fact that music evoke emotions inside us is something that probably all of us are willing to agree on. Music can make us laugh, cry, dance - every possible expression of emotions can be created through it. Perhaps may the ultimate song be the one that make us feel all of these emotions at once, and make us want to listen to it, over and over again. Some songs and music videos blow up and create millions or even billions of views. At times, music can be more than just a song, making people want to sit down and discuss its meaning for hours. The song This is America and its music video is a good example of this phenomenon. The purpose of this study is to explore the elements of this particular video, how it alludes with the current political context and the aftermath that have aroused from it. To explore the reason behind the enormous popularity of this video, we composed a comprehensive research question, that goes “How are we to understand the meaning in This is America?”. From the background of our research summary, we were able to find that the ambiguousness and the potential of a wide interpretation of a popular cultural phenomenon, is what lays the ground for its popularity. Through history, it can be said that music, that have been made from alienation, have a possibility of becoming even more popular. With our research summary in hand, we broke down the music video This is America into sections, in order to learn its meaning and signification, and to understand its popularity. The video and its lyrics, brings up subjects such as gun politics in the United States, the remaining traces of slavery, and how people of colour still suffer from oppression. The enormous popularity of the video probably comes from the wide range of subjects and signs that it addresses. Basically anyone who watches it will see something they recognize, regardless of if the person is five or 105 years old. Children recognize the dances from the video game Fortnite, while the elder recognize the character Jim Crow, who they associate with the segregation in the United States in the beginning of the 20th century. A music video can tell us more than we originally think, which is also what this essay points to. If given an additional look, a music video might be able to give an insight to a world that is unknown to us. It may even open the door to provide a portrayal of society that regular media rarely presents.

Studiens syfte är att lyfta fram mottagarnas tolkningar om reklamens budskap inom fältet TV-reklam, och dess inkludering av regionala stereotyper. Genom tillämpning av receptionsstudie, där både en semiotisk analys och respondentintervjuer får rum, bidrar studien till fortsatt diskussion inom mottagarstudier. Materialet för den semiotiska analysen är två reklamfilmer från Elons reklamfilmsserie som publicerades 2012, de titulerades Elon Norrland och Elon Småland. Filmerna används även som material för intervjuerna för att kunna framställa det empiriska materialet från respondenterna. Olika teorier används för att styra uppsatsen i rätt riktning, däribland semiotiken med de relevanta begreppen denotation, konnotation och myt. Här återfinns också begreppet stereotyp som är en bärande del i uppsatsen. Bland teorierna finns även polysemin som också är av vikt för studiens resultat. Tillsammans med Halls koder dominant, förhandlande och oppositionell delas svaren från intervjuerna tematiskt in i kategorier. Den semiotiska analysen resulterade i en upptäckt av sammanlänkande kedjor som tillsammans bidrar till en föreställning om och ett skapande av regionala stereotyperna Norrland och Småland. I receptionsstudiens andra del, respondentintervjuerna, framkom resultatet att flertalet respondenter såg reklamerna som humoristiska och många har även uppfattat de regionala stereotyperna, vilket kan tolkas som den dominanta synen. Vidare framgick det att alla inte väljer att fullt ut acceptera de budskap som visas, utan förhandlar snarare med budskapet och det reklamen vill förmedla. Sedan framkom det även att några respondenter satt sig i opposition till dessa stereotyper och förkastade dem. Vi kan konstatera att det finns en polysemisk bild av publikens tolkning. / The purpose of this study is to highlight the recipients' interpretations of the advertising message in the field of TV advertising, and its inclusion of regional stereotypes. Through the application of a reception study, where both a semiotic analysis and respondent interviews are presented, contributes the study to continued discussion within recipient studies. The material for the semiotic analysis is two commercials from Elon's commercial series published in 2012, named Elon Norrland and Elon Småland. These are used as material for the interviews in order to be able to produce the empirical material from the respondents. Different theories were used to steer the essay in the right direction, including semiotics with the relevant concepts of denotation, connotation and myth. The concept of stereotype is also of great importance to the thesis. Polysemy is also included as a theory and together with Hall's three codes; dominant, negotiating and oppositional, the answers from the interviews are divided thematically into several categories. The semiotic analysis resulted in a discovery of interconnecting chains that together contribute to a notion of and the creation of the regional stereotypes Norrland and Småland. In the second part of the reception study, the respondent interviews, the result showed that most respondents saw the advertisements as humorous and many also recognized the regional stereotypes, this can be interpreted as the dominant view. Furthermore, it appeared that everyone does not choose to fully accept the messages that were displayed, but rather negotiate with the message and what the advertisement wants to convey. And lastly some respondents emerged to oppose to these stereotypes and rejected them. We can state that there is a polysemic picture of the audience's interpretation.

Denna uppsats undersöker kontinuativer i elva germanska språk genom en kvantitiv och kvalitativ analys av korpusdata. Syftet är att undersöka om den lexikala förändring som beskrivs hos kontinuativer i svenska av Britse (2022) kan observeras i andra germanska språk. Studien ämnar även undersöka polysemin hos kontinuativer och föreslå en semantisk karta för dessa i germanska språk. För att ge ett diakront perspektiv har det numera utdöda språket gotiska inkluderats. Studien baseras till stor del på beskrivningar av faspolaritet, i synnerhet kontinuitet, i van der Auwera (2021) och Van Baar (1997), men även Panova (under revision). Resultaten visar att den lexikala förändring som förut beskrivits observeras i svenska, norskt bokmål, nynorsk och danska. I resten av de undersökta germanska språken finns svaga tendenser eller inga tendenser alls. Studien visar även på rika polysemiska nätverk, vilket följer beskrivning- arna i Van Baar (1997) och Panova (under revision). Gotiska följer tvärspråkliga mönster och presenterar även möjliga källor till komparativa partiklar vars användning överlappar kontinuativa uttryck. / This thesis examines continuatives in eleven Germanic languages in a quantitative and qualitative analysis of corpus data. The purpose is to investigate if the lexical change described in continuatives in Swedish by Britse (2022) can be observed in other Germanic languages. The study also aims to examine polysemy in continuous expressions och suggest a semantic map for these in Germanic languages. The now extinct language Gothic has been included for a diachronic perspective. The study is largely based on descriptions of phasal polarity, par- ticularly continuity, in van der Auwera (2021) and Van Baar (1997), but also Panova (under revision). The results show that the lexical change is observed in Swedish, Norwegian Bokmål, Nynorsk and Danish. In the rest of the analysed Germanic languages, it is not observed. The study shows rich polysemous networks, that follow descriptions in Van Baar (1997) and Panova (under revision). Gothic follows cross-linguistic patterns and also presents possible sources of comparative particles who’s usage overlaps that of continuatives.

Temporala bisatser är ett av flera sätt att ange tid, de andra sätten är bland annat tempus och temporala adverb. Genom att undersöka temporala bisatser i svenska och bulgariska är det möjligt att illustrera likheter och skillnader i användning och funktion av temporala bisatser. I och med att svenska och bulgariska är inte nära besläktade språk finns det flera kontraster mellan språken som är intressanta att utforska, t.ex. kontrasten mellan bulgarisk aspekt och avsaknad av aspekt på svenska. Studiens syfte är att undersöka användning och funktion av temporala bisatser på svenska och bulgariska som utförs genom att ta reda på temporala relationer, tempus och aspekt, expletiv negation, polysemi och frekvens hos temporala subjunktioner i temporala bisatser. Studiens syfte undersöks med hjälp av parallella texter och ordböcker på svenska och bulgariska. Resultatet visar både likheter och skillnader i användning och funktion av temporala bisatser i de två språken. Bland annat undersöks om motsvarande satser har samma eller olika temporala relationer i temporala satser på svenska och bulgariska. I det undersökta materialet är temporala bisatser något mer frekventa på svenska än på bulgariska. / Temporal subordinate clauses are one of several ways to specify time. Other possible ways are for instance tense and temporal adverbs. By investigating temporal subordinate clauses in Swedish and Bulgarian, it is possible to illustrate similarities and differences in the use and function of these clauses. Since Swedish and Bulgarian are not closely related languages, there are several contrasts between them that are interesting to explore, for instance the contrast between the Bulgarian aspect category and the lack of aspect as a grammatical category in Swedish. The aim of the study is to investigate the use and function of temporal subordinate clauses in Swedish and Bulgarian. To achieve this I investigate temporal relationships, tense and aspect, expletive negation, polysemy, and frequency of temporal subordinators in temporal subordinate clauses using parallel texts and dictionaries in Swedish and Bulgarian. The results show both similarities and differences in the use and function of temporal subordinate clauses. In corresponding sentences, the same or different temporal relationships are observed in clauses in Swedish and Bulgarian. In the material considered, temporal subordinate clauses are somewhat more frequent in Swedish than in Bulgarian.

This bachelor's thesis studied the difference in sentiment between different homographic or polysemous senses of individual words. It did this by training a linear regression model on a version of the British National corpus that had been disambiguated along WordNet word senses (synsets) and analysing sentiment data from SentiWordNet. Results were partial, but indicated that word senses differ somewhat in sentiment. In the process of this study, a new and improved version of the Lesk disambiguation algorithm was also developed, named Nomalised Lesk. The validation of that algorithm compared to the regular Lesk algorithm is presented here as well.