Denna studie undersöker uttryck för faspolaritet i svenska genom en kvalitativ och kvantitativ analys av korpusdata. Studien ämnar beskriva vilka faspolaritetsuttryck som kan anses vara aktiva i dagens svenska, hur uttrycken förekommer kontextuellt, deras semantiska egenskaper, samt dess diakrona utveckling och konceptuella källor. Studien utgår från befästa teorier inom domänen som Kramers (2018) parametrar och Vendlers (1957) aktionsarter för att undersöka och kategorisera uttrycken. Analysen är baserad på data hämtat från språkbankens korpusverktyg korp (Borin m.fl, 2012a) där romankorpusen Bonnier 1 i huvudsak använts. Studien visar att uttrycket för än vilket traditionellt anses vara ett positivt kontinuativt uttryck i dagens svenska i stället nästintill uteslutande används för att uttrycka en kontinuativ negativ fas. Dessutom bekräftar studien adverbet än som vanlig i direkta frågor och diskuterar adverbets potentiella funktion. Studien resultat visar även att de flesta svenska faspolaritetsuttryck oftast förekommer med ateliska predikat i sin kontext. Undantaget är redan som förekommer mest med teliska predikat i sin kontext. De svenska uttrycken för faspolaritet visar sig även följa tvärspråkliga tendenser i fråga om konceptuella källor.

Denna studie analyserar faspolaritetsadverbet ngorə som negativ kontinuativ i dialekten sammartinese i regionen Molise i södra Italien. Syftet är att få en insikt om ngorə i sammartinese genom en analys av eliciterade data från infödda talare, utifrån Vendlers (1967) Aktionsarten samt van der Auwera (1998) och Van Baars (1997) teoretiska ramverk om faspolaritet. Studien ämnar beskriva distributionen av ngorə i relation till negation i Abruzzo och i Molise samt vilka kontexter styr tolkningen av ngorə som ett uttryck för INTE ÄN i sammartinese. Studien använder en blandad metod där insamlade data med ett frågeformulär och intervjuer analyseras kvalitativt. Adverben non ancora/ancora 'inte än/fortfarande' i standarditalienska från korpusen CORIS/CORDIS (Rossini Favretti, 2000) analyseras kvantitativt baserad på deras frekvenser. Resultatet visar en tendens hos ngorə att oftare uppträda med teliska prediakt. Tolkningen kräver en kontext med ACHIEVEMENTS och verbformer i presens, som uttrycker en talares visshet att situationen kommer att inträffa inom en kort tid i det kontrafaktiska scenariot av INTE ÄN.

Denna uppsats undersöker kontinuativer i elva germanska språk genom en kvantitiv och kvalitativ analys av korpusdata. Syftet är att undersöka om den lexikala förändring som beskrivs hos kontinuativer i svenska av Britse (2022) kan observeras i andra germanska språk. Studien ämnar även undersöka polysemin hos kontinuativer och föreslå en semantisk karta för dessa i germanska språk. För att ge ett diakront perspektiv har det numera utdöda språket gotiska inkluderats. Studien baseras till stor del på beskrivningar av faspolaritet, i synnerhet kontinuitet, i van der Auwera (2021) och Van Baar (1997), men även Panova (under revision). Resultaten visar att den lexikala förändring som förut beskrivits observeras i svenska, norskt bokmål, nynorsk och danska. I resten av de undersökta germanska språken finns svaga tendenser eller inga tendenser alls. Studien visar även på rika polysemiska nätverk, vilket följer beskrivning- arna i Van Baar (1997) och Panova (under revision). Gotiska följer tvärspråkliga mönster och presenterar även möjliga källor till komparativa partiklar vars användning överlappar kontinuativa uttryck. / This thesis examines continuatives in eleven Germanic languages in a quantitative and qualitative analysis of corpus data. The purpose is to investigate if the lexical change described in continuatives in Swedish by Britse (2022) can be observed in other Germanic languages. The study also aims to examine polysemy in continuous expressions och suggest a semantic map for these in Germanic languages. The now extinct language Gothic has been included for a diachronic perspective. The study is largely based on descriptions of phasal polarity, par- ticularly continuity, in van der Auwera (2021) and Van Baar (1997), but also Panova (under revision). The results show that the lexical change is observed in Swedish, Norwegian Bokmål, Nynorsk and Danish. In the rest of the analysed Germanic languages, it is not observed. The study shows rich polysemous networks, that follow descriptions in Van Baar (1997) and Panova (under revision). Gothic follows cross-linguistic patterns and also presents possible sources of comparative particles who’s usage overlaps that of continuatives.