Digitaliseringen förde med sig möjligheter att synas i fler medier. Artister har idag ett behov av att ha ett bredare varumärke. Denna rapport behandlar hur ett albumomslag kan användas som en del i ett transmedialt berättande. Detta besvaras genom en fallstudie med popartisten Sia och hennes album This is Acting. I denna görs en undersökning av hennes varumärkeselement, användning av sociala medier och en bildanalys på omslaget till albumet. Enligt studien är artistens starkaste varumärkeselement en svart och blond peruk, namnet samt en rosett. Sia sprider ut kommunikationen för albumet över en lång tid, i flertalet medier och på ett sätt som länkar ihop de olika delarna i det transmediala berättandet. Omslaget symboliserar normen och pressen att passa in. Som slutsats kan albumomslaget i det här fallet verka som ett fönster in till albumkonceptet samt varumärket genom att innehålla varumärkeselement i kombination med en uttrycksfullhet. Denna studie är begränsad i omfattning och skulle kunna utvecklas med en djupare undersökning med fler artister som fall.

Transmedialt berättande innebär berättande som sker över flera medium som samverkar för att berätta samma berättelse, där varje medium dessutom enskilt bör hålla god form, för att sedan skapa en större summa när det sammanförs med de andra. En sådan produktion kräver mycket ur publiken, såväl som forskare, då man behöver analysera och värdera varje enskild del av berättelsen varpå man kan ta sig an den fulla konstellationen. Denna uppsats syfte är att belysa transmedia och hur det kan brukas, samt undersöka hur webserien Marble Hornets utnyttjar sin transmedialitet för att forma flera berättare. Seriens berättarform kommer därefter jämföras med filmtolkningen av serien, Always Watching: A Marble Hornets Story, för att belysa vad transmedialiteten tillför för möjligheter, vilket sedan diskuteras. I studien utnyttjades en blandning av narrativa och semiotiska analysmetoder och tyder på att transmedia och alternate reality gaming öppnar många dörrar för manusskribenter för att förändra hur berättelsen skildras, på flera olika sätt.

No description available.

Att musik väcker känslor är nog något som vi alla kan komma överens om. Musiken kan få oss att skratta, gråta, dansa, ja, alla känslouttryck kan skapas genom den. Och kanske är den ultimata låten den som får oss att känna allting på en och samma gång, och får oss att vilja lyssna på den om och om igen. Vissa låtar med tillhörande musikvideos exploderar och får miljoner, för att inte tala om miljarder, klick. Musiken kan ibland bli mer än bara en låt, och folk kan bli sittandes och diskutera dess mening i timtal. Låten This is America, med tillhörande musikvideo, är en sådan. Den här studien redogör för den videons beståndsdelar, hur den anspelar med den nutida politiska kontexten och vad för eko den har skapat till omvärlden. För att ta reda på hur videon blivit så populär författade vi en övergripande frågeställning som löd: “Hur ska vi förstå meningsskapandet i This is America?”. Utifrån vår forskningsöversikt, kunde vi finna att ett popkulturellt fenomens mångtydighet och öppenhet till tolkning, bäddar för dess popularitet. Genom historien finns det även fog för att musik som är sprungen ur utanförskap och som kritiserar samhället, har möjlighet att bli än mer populär. Mot bakgrund av forskningsöversikten bröt vi ner musikvideon This is America i olika delar för att ta reda på dess innebörd och djupliggande meningar, allt för att förstå dess popularitet. Videon, tillsammans med dess låttext, tar upp ämnen såsom vapenfrågan i USA, spåren efter slaveriet och hur mörkhyade personer fortfarande lever i ett förtryck i landet. Videons enorma popularitet beror förmodligen på att de tecken och de ämnen som den tar upp berör väldigt många människor. I princip vem som än tittar på videon kan se något som de känner igen, oavsett om personen är fem år, eller 105. Barnen känner igen danserna från spelet Fortnite, medan de äldre ser figuren Jim Crow som de associerar till segregationen i det tidiga 1900-talets USA. En musikvideo kan säga oss så ohyggligt mycket mer än vad vi, vid första anblick, tror, vilket den här uppsatsen pekar på. Att skänka en extra blick åt den där musikvideon kan ge en inblick i en värld som vi annars inte alltid kan se in i. Den kan öppna dörren och ge en samhällsskildring som få medier skulle kunna presentera. / The fact that music evoke emotions inside us is something that probably all of us are willing to agree on. Music can make us laugh, cry, dance - every possible expression of emotions can be created through it. Perhaps may the ultimate song be the one that make us feel all of these emotions at once, and make us want to listen to it, over and over again. Some songs and music videos blow up and create millions or even billions of views. At times, music can be more than just a song, making people want to sit down and discuss its meaning for hours. The song This is America and its music video is a good example of this phenomenon. The purpose of this study is to explore the elements of this particular video, how it alludes with the current political context and the aftermath that have aroused from it. To explore the reason behind the enormous popularity of this video, we composed a comprehensive research question, that goes “How are we to understand the meaning in This is America?”. From the background of our research summary, we were able to find that the ambiguousness and the potential of a wide interpretation of a popular cultural phenomenon, is what lays the ground for its popularity. Through history, it can be said that music, that have been made from alienation, have a possibility of becoming even more popular. With our research summary in hand, we broke down the music video This is America into sections, in order to learn its meaning and signification, and to understand its popularity. The video and its lyrics, brings up subjects such as gun politics in the United States, the remaining traces of slavery, and how people of colour still suffer from oppression. The enormous popularity of the video probably comes from the wide range of subjects and signs that it addresses. Basically anyone who watches it will see something they recognize, regardless of if the person is five or 105 years old. Children recognize the dances from the video game Fortnite, while the elder recognize the character Jim Crow, who they associate with the segregation in the United States in the beginning of the 20th century. A music video can tell us more than we originally think, which is also what this essay points to. If given an additional look, a music video might be able to give an insight to a world that is unknown to us. It may even open the door to provide a portrayal of society that regular media rarely presents.

Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka fenomenet transmedialt berättande som marknadsföringsverktyg och hur Generation Z ställer sig till marknadsföring som kommunicerar information genom flera mediekanaler i olika format. Ur ett historiskt perspektiv används transmedialt berättande inom n jesbranschen och definieras som en interaktiv berättelse som finns på flera plattformar i olika format. Från fiktiva berättelser används fenomenet både som ett världsskapande berättande till ett användbart verktyg inom marknadsföring. För denna uppsats definieras Generation Z som personer födda mellan år 1995 och 2008. Metod – Uppsatsens unders kningsmetod är tillämpad utifrån en metodtriangulering som inkluderar en kombination av en kvantitativ metod i form av en enkät, en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer samt en litteraturs kning. Resultat och slutsats – Resultatet från enkätundersökningen visade att Generation Z  är negativt inställda till att delta i en kampanj som stäcker sig över flera medier i olika format. Detta är baserat på respondenternas medievanor som visade lågt engagemang. Resultatet från intervjuundersökningen visades ytterligare fynd som menar på att geografisk plats kan vara en bidragande faktor till målgruppens låga engagemang. Empirin från undersökningen menade även på att respondenterna och intervjuobjekten behöver ha ett personligt intresse för en produkt, tjänst, företag eller kampanj för att vilja delta eller engagera sig.  Det mest signifikanta resultatet var sociala medier som visade sig vara det mest använda mediet vilket stärker tidigare forskning. De mest använda sociala medieplattformarna var Snapchat, YouTube och TikTok. Formaten som den undersökta målgruppen ställde sig mest negativt till var marknadsföring via traditionella mediekanaler, däribland TV och tryckt material. Format som målgruppen var positivt inställda till var marknadsföring ä r via influencers samt korta reklamvideor. Resultatet visade således att det är svårt att engagera Generation Z genom platsspecifikt berättande, det vill säga att närvara fysiskt där kampanjen äger rum. Däremot visade undersökningen mottaglighet för genomarbetat samt unikt innehåll, gärna igenkänningsfaktorer såsom musik. / Purpose – This paper aims to examine the phenomenon transmedia storytelling as a marketing tool and how Generation Z responds to marketing that communicate information through several media channels in different formats. From a historical perspective, transmedia storytelling has mainly been used in the entertainment industry and is described as an interactive narrative that exists on multiple platforms in different formats. From fictional stories, the phenomenon is used both as a world-creating narrative and as a useful tool for marketing campaigns. For this paper, Generation Z is defined as people who are born between the years 1995 and 2008. Methodology – The thesis has been using the approach of a method triangulation that includes a combination of a quantitative method by a survey, a qualitative method by semi-structured interviews, and a literature search. Findings and conclusion – The findings from the quantitative survey showed that the demographic cohort Generation Z has a negative attitude about marketing in several media in different formats. This is based on the target group's media habits that showed low commitment. The results from the interviews showed further findings that suggest that geographical location may be a contributing factor to the target group's low commitment. Through the qualitative interviews, further findings were shown that the respondents and the interviewees need to have a personal interest in a product, service, company, or campaign in order to want to participate or get involved with it. The most significant result was social media, that showed to be the most used medium, which strengthens previous research. The most used social media platforms were Snapchat, YouTube, and TikTok. The format that the target group showed the least engagement was marketing through traditional media channels, including television and printed material. Additional receptive formats for marketing are through influencers and short commercials. Also, the result suggested that it is difficult to engage Generation Z using site-specific storytelling, i.e., to be physically present where the campaign takes place. On the other hand, the thesis showed receptivity to elaborate and unique content, preferably recognition factors such as music.

Samhällets digitalisering och ungdomars förändrade medievanor är något svenskämnets konventionella litteraturundervisning sällan tar hänsyn till. Ett sätt att införliva elevers medievanor och deras inneboende förståelse för fiktioners strukturer är att i svenskämnets litteraturundervisning använda sig av textuniversum. Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbete med ett textuniversum kan initieras inom ramen för svenskämnets litteraturundervisning. Detta görs genom att operationalisera en kartläggningsmodell för textuniversum och med hjälp av den ta reda på om vald metod lämpar sig för undersökningen av ett textuniversum samt belysa vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ett sådant tillvägagångssätt kan medföra. Studiens undersökningsmaterial består av transmediala förlängningar inom det av Andrzej Sapkowski skapade The Witcher-universumet som under senare år ökat i popularitet och tillgänglighet. Studien utgår från och besvarar följande frågeställningar: 1. Hur kan studiens analysmetod användas framgångsrikt för att skapa sig en förståelse av ett textuniversum? 2. Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar kan studiens analysmetod medföra för svenskämnets litteraturundervisning? Studien visar att metoden lämpar sig väl för att skapa sig en förståelse av ett textuniversum. Resultatet vittnar om att det finns både didaktiska möjligheter och utmaningar i implementerandet av ett textuniversum i svenskämnets litteraturundervisning. Till övervägande del finns det möjligheter, exempelvis utifrån ett textuniversums förmåga att höja inkluderingen, ta vara på elevers befintliga kunskaper och utmana den konventionella litteraturundervisningen. De utmaningar som arbete med textuniversum kan medföra grundar sig i första hand på den didaktiska frågan hur, det vill säga att det inte finns en universallösning på hur lärare kan eller bör implementera textuniversum i svenskundervisningen samt att lärare inte har rätt förutsättningar för ett sådant arbete.

SKAM (”Shame”) is a Norwegian WebTV-series which portrays several youths during their time in high school. Each season addresses a new main character whom treats or is subjected to the feeling of shame. The WebTV-series is unique in its way of not being shown on the traditional television. Instead the series is shown on the digital play-service NRK and SKAM’s own blog. SKAM is transmedia in its way of using social platforms to expand and give new perspectives and stories to the fictional world. For example, the characters obtain authentic Instagram profiles where the viewers can to comment, like or follow the characters. The aim of this study was thus to explore what kind of relationship between fans establish with the fictional characters of SKAM when using transmedia storytelling and why they interact with the phenomenon’s social platforms. The paper also examines in which way SKAM is using transmedia storytelling. The paper is restricted to the platform Instagram and an audience segment called “fans”. This due to the time restriction for the paper to dictated as well as “fans” being the most exploited to extend a fictional world in form of social and cultural activities. The scientific questions attempt to be answered by interviewing a focus group along with carrying out a semiotic image analysis. The results showed that the way SKAM was using the transmedia storytelling in a realistic manner which created a similar form of hyperreality in which parasocial relationship and emotional realism could be formed. This due to Instagram being already an integrated platform in the fans lifestyles. The integrated platform along with the similar hyperreality allows the fans to interact or have the illusion to interact with the characters in a manner which portrays them as social friends. Creating a social bond from the fans to the characters. The characters Instagram profiles portrays in a realistic manner with text and pictures. Their problems, emotions and lifestyle creates a solid connotation to the audience. Making the fans laugh, cry and feel with the characters and wanting to engage in their life. The transmedia storytelling lets the fans engage with the character and letting new perspective of their realistic lives being portrayed. Creating parasocial and emotional realism.

Det kan idag vara svårt för företag att engagera sin publik på grund av allt innehåll som ständigtpubliceras. Transmedialt berättande har kommit att bli ett begrepp som tillåter publik attinteragera med innehållet och sprida det vidare. Konceptet har kommit att bli ettmarknadsföringsverktyg för att det tillåter att kunna interagera med målgrupp och sprida ettföretags information.Tidigare exempel på transmedialt berättande appliceras i huvudsak på större företag ochproduktioner. Syftet med studien är därför att utforska transmedialt berättande sommarknadsföringsverktyg för mindre verksamheter. Detta sker genom att praktiskt utforma enkampanj tillsammans med STPLN där STPLN står som exempel för hur detta kan appliceras påen mindre verksamhet.Studien har använt sig av två kvalitativa metoder - deltagande design ochfokusgruppsintervjuer. Deltagande design är studiens primära datainsamlingsmetod och haranvänts för att låta STPLN vara en del av arbetsprocessen då dessa besitter kunskap som är avvärde för utformningen av kampanjen. Utformningsarbetet har genomförts med hjälp av bådaparternas expertis, STPLN och författarna till studien. Fokusgrupperna med berörd målgrupputvärderade det praktiska arbetet.Resultatet av studien visar på att den transmedialt berättande kampanjen för STPLN börutformas utifrån aktivt deltagande, kollektiv intelligens, interaktion och platsspecifiktberättande. Detta kan i sin tur generera spridning i och med att det tillåter användaren att varaden indirekta marknadsföraren för kampanjen. / Today it is difficult for companies to engage the audience due to the content that is constantlybeing published. Transmedia storytelling allows the user to interact with the content and to passit through. The concept has become an effective marketing tool to interact with the target groupand to spread a companys’ information.Previous examples of transmedia storytelling are mainly applied on enterprises and largeproductions. Thus, the purpose is to explore transmedia storytelling as a marketing tool forsmaller organizations. It happens by practically designing a campaign together with STPLNwhere STPLN stand as an example of how it can be applied to a smaller organization.The thesis has used two qualitative methods - participatory design and focus groups.Participatory design is the primary method and has been used to include STPLN in the processdue to their knowledge which is of value for the campaign. The practical work has beenimplemented by the expertise from both parties, the organization and the authors of the thesis.The target group then evaluated the practical work through two focus groups.The result indicates that the transmedia storytelling campaign for STPLN should be designedbased on the aspects of active participation, collective intelligence, interaction and site specificstorytelling. Subsequently this may generate in spreadability of the campaign since it allows theuser to be its indirect marketer.

Utvecklingen av digital kommunikation och nya medier har anfört till ett framgångsrikt sätt att kommunicera. Museer har tidigare jobbat med kommunikation riktad från avsändare till mottagare där narrativet mottagaren tagit del av har skett på plats i museet i form av fysiska utställningar. Då sättet museer når målgruppen tidigare varit bristfällig kan museum med hjälp av kultursegment och narrativ finna ny publik att nå i nya medier. Denna fallstudie har fokuserat på att ta reda på hur museer jobbar med att nå sina målgrupper och lägger fokus på Kulturen i Lunds konvergens, med andra ord hur museet väljer att övergå från fysiska publiceringar till digitala. Museet har undersökts med hjälp av kvalitativ intervju, enkät, jämförelse och netnografisk observation där resultatet visat att engagemanget för den valda målgruppen kan bli högre om den digitala publiceringen från museerna skapar mer narrativ till publiken. Slutsatsen är att Kulturen i Lund kan gagnas av att använda kultursegment och narrativ för att hitta målgrupper och skapa en röd tråd i sin publicering. / The evolution of digital communication and new media have led to better and more fruitful ways to communicate to target audiences. Museums have previously worked with communication aimed from sender to recipient where the narrative has been received by visiting the physical venue of the museum. Since reaching the target audience in a digital way can be difficult, cultural segments and narratives may be used to reach the audience in new media. This case study aims to find out how museums work to reach their target groups and focuses on Kulturen in Lund's convergence. In other words – how the museum transitions from physical publications to digital ones. The museum has been studied using qualitative interviews, questionnaires and netnographic observation. Results have shown that the engagement of the selected target group can be higher if the digital publications from the museums show a more coherent narrative to the target audience. The conclusion is that Kulturen in Lund could benefit from the using culture segment and a wider narrative to target groups and creating a common thread in its publication.

Syftet är att bidra med ökad förståelse kring hur Fridays For Future använder digitala medier samt på vilket sätt de använder det transmediala berättandet för att kommunicera klimatförändringar externt. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Fridays For Future medlemmar och resulterade i ett material som bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den netnografiska observationen resulterade i stor mängd data från Fridays For Future kampanjen #Withdrawthecap som bearbetades genom en kvalitativ dataanalys och med stöd av Gambaratos (2013) analytiska överväganden. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att digitala medier används för mobilisering av strejker. Vidare används digitala medier för att snabbt kunna svara på politikers beslut rörande klimatfrågan. Ytterligare dras slutsatsen att transmedial mobilisering används i kommunikationen. I kampanjen #Withdrawthecap används flertalet beståndsdelar som utgör ett transmedialt berättande vilket visar på att berättandeformen används till viss del för att kommunicera klimatförändringar. / How does the social movement Fridays For Future use digital media when communicating their stance on climate change? The study at hand employs qualitative interviews in order to discern how the organisation use digital media and external transmedia storytelling in their fight for climate preservation. Here, representatives of the organisation are interviewed about strategic decisions taken in regards to organisational digital media use. The collected data was categorized using qualitive content analysis. Additionally, a supplementary netnographic study is featured in which the campaign #Withdrawthecap is examined. The netnographic study resulted in a large amount of data, which was processed through a qualitive data analysis with the support of Gambarato's (2013) analytic considerations. This study unveils the prominence of transmedia mobilization. Furthermore, digital media are used to organize strikes and quickly respond to politicians' decisions regarding the climate issue. The #Withdrawthecap campaign uses most of the elements that defines transmedia storytelling which indicate that the narrative form is used to some extent to communicate climate change.