Litteraturstudien behandlar textuniversums roll i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Textuniversum skapar möjligheter att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett vilken nivå eleven befinner sig på (Tjernberg, 2013:50). För att få en översyn om i vilken utsträckning elever läser böcker användes frågeställningen: Hur ser elevers läsvanor ut i årkurs 4–6? Nästa fråga blev: På vilka sätt använder lärare sig av textuniversum för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga? Forskningen som presenteras i denna litteraturstudie visar att textuniversums multimodala texter också kan vara en gynnsam ingång för elever med läs- och skrivsvårigheter. Därför behandlar tredje frågeställningen: Hur kan textuniversum underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter?Tre olika textuniversum presenteras; J.K. Rowlings Harry Potter, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Walt Disneys Kalle Anka. De är valda för att ge en tydlig bild av vad textuniversum är och för att påvisa variationen mellan olika textuniversum. I enlighet med skollagen (§9, 2010:800) ska alla barn i det svenska skolsystemet ha rätt till en likvärdig utbildning. Textuniversums didaktiska tillämpning i klassrummen kan nå alla elever oavsett kunskapsnivå. Lärare kan med fördel arbeta tematiskt med olika textuniversum, framförallt i svenskämnet men även ämnesöverskridande. Forskningen som analyserats i resultatdelen påvisar att arbete med multimodala texter och vidgat textbegrepp är gynnsamt för elevers läs- och skrivutveckling. Arbete med textuniversum där olika textuttryck används, exempelvis fanfictionskrivande eller bild och ljud, främjar elevers motivation till läsande samt får dem att bli bättre skribenter.

The aim of this thesis is to study literature education using a tabletop role-playing game (TRPG) and in particular which knowledge about narratives that role-players have potential to develop during game sessions. In addition, the objective is to explore the use of the informal learning environment characterised by the TRPG medium, and provide suggestions on how teachers in Swedish upper secondary school can incorporate and further develop narrative knowledge in formal literature education. The empirical material consists of the Swedish TRPG Symbaroum – Rollspelet by Mattias Johnsson and Mattias Lilja (2018) and the tutorial adventure ’Det förlovade landet’. The analysis is based on theories on defining narrative in linear and interactive fiction, literature theory on aesthetic response and the unfinished text, and how participative narratives are created in participatory cultures. The results show that the empirical material provides a framework for a distinct plot based on a set of key events, and in order to actualize this plot the players must fill the gaps and connect the key events with intentional, narrative substance. This participative activity requires that players use their existing narrative knowledge to expand and explore the Symbaroum text universe, and can constitute an environment for narrative knowledge development and acquisition. The study also shows that literature education in Swedish upper secondary school, with inspiration from the completed study, has the potential to highlight the students role as narrative creators and promote participatory learning and creativity.

Samhällets digitalisering och ungdomars förändrade medievanor är något svenskämnets konventionella litteraturundervisning sällan tar hänsyn till. Ett sätt att införliva elevers medievanor och deras inneboende förståelse för fiktioners strukturer är att i svenskämnets litteraturundervisning använda sig av textuniversum. Denna studie syftar till att ge en bild av hur arbete med ett textuniversum kan initieras inom ramen för svenskämnets litteraturundervisning. Detta görs genom att operationalisera en kartläggningsmodell för textuniversum och med hjälp av den ta reda på om vald metod lämpar sig för undersökningen av ett textuniversum samt belysa vilka didaktiska möjligheter och utmaningar ett sådant tillvägagångssätt kan medföra. Studiens undersökningsmaterial består av transmediala förlängningar inom det av Andrzej Sapkowski skapade The Witcher-universumet som under senare år ökat i popularitet och tillgänglighet. Studien utgår från och besvarar följande frågeställningar: 1. Hur kan studiens analysmetod användas framgångsrikt för att skapa sig en förståelse av ett textuniversum? 2. Vilka didaktiska möjligheter och utmaningar kan studiens analysmetod medföra för svenskämnets litteraturundervisning? Studien visar att metoden lämpar sig väl för att skapa sig en förståelse av ett textuniversum. Resultatet vittnar om att det finns både didaktiska möjligheter och utmaningar i implementerandet av ett textuniversum i svenskämnets litteraturundervisning. Till övervägande del finns det möjligheter, exempelvis utifrån ett textuniversums förmåga att höja inkluderingen, ta vara på elevers befintliga kunskaper och utmana den konventionella litteraturundervisningen. De utmaningar som arbete med textuniversum kan medföra grundar sig i första hand på den didaktiska frågan hur, det vill säga att det inte finns en universallösning på hur lärare kan eller bör implementera textuniversum i svenskundervisningen samt att lärare inte har rätt förutsättningar för ett sådant arbete.

Denna uppsats studerar vilka åsikter och attityder Wattpad läsare uttrycker gällande Anna Todds två huvudkaraktärer från fanfiction berättelsen After. Läsarna kommunicerar genom läsarkommentarerna i fanfiction-versionen och frågeställningen besvaras genom att studera utvalda kommentarer i kommentars sektionen. Analysen fokuserar på att studera vilka attityder läsarna uttrycker samt om de distanserar sig eller sympatiserar med huvudkaraktärerna. De huvudsakliga teorierna för studien handlar om textuniversum, receptionsteori och romance. Metoden är närläsning. Uppsatsen visar hur det bildas olika tolkningsgrupper och fangemenskaper som stödljer olika åsikter, normer och attityder.