• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Upplevd realism i dokusåpans verklighet : En studie om hyperrealitet i Expedition: Robinson

Andersson, Madeleine January 2013 (has links)
Denna uppsats studerar dokusåpan Expedition: Robinson som exempel på en hyperrealitet. Syftet är att förtydliga betydelsen av hyperrealitet som teoretiskt begrepp på ett svenskt sammanhang. Uppsatsen börjar därför med en introduktion av Jean Baudrillards teori om hyperrealitet och därefter en fördjupning i dokusåpagenrens historia, innan dokusåpans bemötande i pressen analyseras. Uppsatsen argumenterar för att det finns ett nära samband mellan dokusåpan som medialt fenomen och hyperrealiteten som teoretiskt begrepp, då båda är fiktioner som utger sig för att vara verkligheter: hyperrealitet är ett slags overklighet som ger intryck av förhöjd verklighet och dokusåpa är ett programkoncept som påstås visa verkligheten men egentligen konstruerar den. Uppsatsen undersöker hur och vad produktionen av dokusåpan betonar som ”verklighet”, dvs. vilka faktorer framhävs som verklighetstrogna. Som den första svenska, och tidigt kontroversiella, dokusåpan ligger uppsatsens fokus på Expedition: Robinson; som ett tävlingsprogram utspelad i en exotisk miljö, inspirerad av en litterär förlaga, är effekten av realism särskilt intressant i detta fall. Analysen av Expedition: Robinson koncentreras till produktionen och mediareceptionen främst av säsongerna 1 och 7, som resulterar i en diskussion kring mediebevakningens förändring och huruvida man kan uppfatta ett skifte i hyperrealitet i samband med den utvecklingen.
2

”Man vill ju få lite wow-effekt” : En fokusgruppsstudie om identitet på Instagram / One wants to get a wow - effect : A focus group study of identity on Instagram

Hakami, Natasha, Lindell, Cecilia January 2016 (has links)
This thesis examines Instagram users and how they create an identity, and their interaction with other users. The aim of this study is to understand what we do with Instagram and what Instagram does with us in our everyday lives, and what the effects of the medium entails. This thesis is based on theories of identity, hyper- reality and effects of the development of social media. The method used in this study is qualitative focus group interviews with five women and five men, where the answers are transcribed and analyzed to gain an understanding of the effects and the impact of Instagram in their lives. We chose to interview both men and women, and therefore we have also had the gender issue in mind, but it has not been the main focus of this study. The results we reached in this study is that Instagram is mainly used to keep updated and that the medium provides both positive and negative effects. We also discovered that individuals are not one hundred percent themselves on Instagram. The conclusion we can draw is that people play different roles on Instagram of different purposes, and that we live in a hyper- reality that brings both good and bad. We can also conclude that even though people today have the power to present themselves in the way they want to, we see tendencies that gender representation is present in a stereotypical way.
3

Rise of The Robots : En innehållsanalys om representation av virtuella influencers

Sundvall, Denise, Harila, Sara January 2019 (has links)
I denna studie undersöks representationen av virtuella influencers och interaktionen mellan publiken. Syftet med undersökningen är att få en djupare förståelse för detta nya fenomen som idag växer på sociala medier, och framför allt Instagram. De teoretiska utgångspunkterna som ligger som grund för undersökningen är hyperrealitet, identitet och personas, semiotik och representation. Metoderna som används för att analysera materialet är en kvalitativ innehållsanalys samt en semiotisk analys. I genomförandet av den kvalitativa innehållsanalysen (publikens kommentarer) identifierades följande teman; hyllningar/kritik, politik och realitet. I den semiotiska analysen identifierades tre andra teman, dessa var livsstil, politik och relationer (bilder och bildtexter från de virtuella influencers). Resultatet av undersökningen visade att beroende på influencer, bilder och bildtexter var variationen stor mellan hur publiken tog emot materialet. Det gick också att se en stor skillnad i den semiotiska analysen mellan de olika virtuella influencers som undersöktes.
4

En simulerad yrkesroll? : Baudrillard, hyperrealitet och examensordningen

Westerlund, Anna-Vira January 2020 (has links)
Studien har undersökt huruvida den specialpedagogiska diskursen så som den presenteras i examensordningen kan sägas generera en hyperreell specialpedagogisk yrkesroll. Det empiriska materialet bestående av examensordningarna för specialpedagogutbildningen (1993-2017) har analyserats med diskursteoretisk metod för att sedan placeras i relation till Jean Baudrillards teorier om det postmoderna samhällets simulerade verklighet. Studiens resultat visar att om examensordningens specialpedagogiska diskurs placeras inom ramen för en Baudrillariansk analys så finns det gemensamma nämnare som kan tolkas som genererande en hyperreell yrkesroll. Dessa gemensamma nämnare diskuteras med hjälp av tidigare forskning, diskursteori och Baudrillards teoretiserande av fenomen inom ramen för det postmoderna samhället. De specialpedagogiska implikationer som skulle kunna bli konsekvensen av ett hyperreellt yrkesutövande utreds också och placeras i en mer konkret, elevnära kontext.
5

Lev med SKAM : En kvalitativ studie om hur transmedialitet kan minimera gränsen mellan fiktion och verklighet

Ekman, Nathalie January 2017 (has links)
SKAM (”Shame”) is a Norwegian WebTV-series which portrays several youths during their time in high school. Each season addresses a new main character whom treats or is subjected to the feeling of shame. The WebTV-series is unique in its way of not being shown on the traditional television. Instead the series is shown on the digital play-service NRK and SKAM’s own blog. SKAM is transmedia in its way of using social platforms to expand and give new perspectives and stories to the fictional world. For example, the characters obtain authentic Instagram profiles where the viewers can to comment, like or follow the characters. The aim of this study was thus to explore what kind of relationship between fans establish with the fictional characters of SKAM when using transmedia storytelling and why they interact with the phenomenon’s social platforms. The paper also examines in which way SKAM is using transmedia storytelling. The paper is restricted to the platform Instagram and an audience segment called “fans”. This due to the time restriction for the paper to dictated as well as “fans” being the most exploited to extend a fictional world in form of social and cultural activities. The scientific questions attempt to be answered by interviewing a focus group along with carrying out a semiotic image analysis. The results showed that the way SKAM was using the transmedia storytelling in a realistic manner which created a similar form of hyperreality in which parasocial relationship and emotional realism could be formed. This due to Instagram being already an integrated platform in the fans lifestyles. The integrated platform along with the similar hyperreality allows the fans to interact or have the illusion to interact with the characters in a manner which portrays them as social friends. Creating a social bond from the fans to the characters. The characters Instagram profiles portrays in a realistic manner with text and pictures. Their problems, emotions and lifestyle creates a solid connotation to the audience. Making the fans laugh, cry and feel with the characters and wanting to engage in their life. The transmedia storytelling lets the fans engage with the character and letting new perspective of their realistic lives being portrayed. Creating parasocial and emotional realism.
6

Hyperrealitet, perceptionsfenomenologi och relationsinramning : Prövandet av en teoretisk förklaringsmodell med utgångspunkt från en kritisk undersökning av forskning om naturens läkande egenskaper.

Järpeskog, Timo M. January 2018 (has links)
Denna masteruppsats diskuterar naturens läkande effekt på människan genom att analysera nuvarande forskningsläge i både svenskt och internationellt perspektiv. Analysen förstås genom en teoretisk modell som baserar sig på ekologisk perceptionsfenomenologi, hyperrealitet och relationsinramning. Uppsatsens slutsats är att naturens läkande effekt kan förklaras med en perceptiv relation mellan människan och den mer-än-mänskliga världen, men också, att mer forskning behövs. / This master thesis discusses the healing properties of nature on the human being through an analysis of current Swedish and international research. The analysis is made by using a theoretical model based on ecological perception phenomenology, hyperreality and relational frame theory. The conclusion of the thesis is that the healing properties of nature may be explained by the perceptive relation between the human being and the more-than-human world, but also that more research is needed.

Page generated in 0.0426 seconds