This thesis is a study of the contemporary forms of trance-possession rituals performed in Thai Buddhism. It explores the way in which the trance-possession rituals are conceptualised by Thai Buddhist people as having therapeutic potentiality, through the examination of the ritual efficacy that is established through participants’ lived experience. My main research question focuses on how trance-possession rituals operate within a contemporary Thai cultural context and what are the contributory factors to participants’ expressing a sense of efficacy in the ritual. This thesis proposes that applied drama can be used as a ‘lens’ to examine the participants’ embodied experiences, particularly in relation to the ritual’s potential efficacy. In addition, the thesis also draws on discourses from anthropology, to enable a clearer understanding of the Thai socio-cultural aspects. I proceed to examine the efficacy of trance-possession ritual by focusing on the Parn Yak chanting ritual and rituals in sak yant, the spiritual tattoo tradition, as the two examples. Through the interdisciplinary study as mentioned above, these rituals are investigated and interpreted through several aspects. This study uses interviews with monks, participants and people involved with rituals as well as documentary and archival research. As part of my research, I also critically reflect upon my ethnographic experiences, between 2006-2012, of a variety of these rituals that are performed in temples around central Thailand. My attendance at the Parn Yak rituals in and around Bangkok involved both complete participation as well as observation. For the rituals of sak yant tattooing, I observed a tattoo master’s practices at Wat Bang Phra temple in Nakhon Pathom province. This thesis intends to offer an alternative approach to examine participants’ experiences of efficacy during and after the rituals. The research examines the therapeutic transformation of participants through the embodied process during rituals, and suggests that participants’ embodiment during lived experience in ritual together with their historical and sociocultural context influence the ways that they articulate their sense of efficacy in the ritual. The thesis offers insights and ideas for further exploration of Thai Buddhist rituals as culturally therapeutic performances.

The thesis paper Design takes place in our lives, naturally and sometimes invisibly, but how can we become alert to its impact on us? How can we as designers elaborate on our role in creating tools for people’s lives? A handmade metal wire toy I found in my parents’ house made me discover the world of mandalas; a Buddhistic symbol and a tool for spiritual enlightenment. Mandalas speak of the relation between us and the world and balance between body and mind. In my Master’s project, the act of playing is explored as a tool for altering perspectives on our physical environment. Inspired by the mandala, an alternative approach to functional form is visualized, connecting our bodies and minds in closer relation to a playful and imaginative state of being. By investigating our physical environment and encouraging interaction, new mantras for our everyday lives may be created. The design process Using the metal wire mandala as my starting point, I have explored spatial forms with possibilities in transformation. Different combinations of the same parts; half circles of bent metal wire which connected can move and therefore change the other shape of the construction, creates different kinds of space with more or less clear practical application. The ambition of this project has been to investigate the metal construction as foundation and frame for textile in and as architecture; building a whole space, as visual room dividers indoor or outdoor and as sun screen. The design is based on transformation and reuse of the same parts to build new forms. The textiles have been designed and produced with the metal construction as frame. The textiles are knitted with nylon thread, hand dyed and mounted onto the construction. The technique of partial knitting makes it possible to create the round shapes with an even elasticity in all directions, and an open centre for the next piece overlapping. When knitting, no waste material I generated since nothing is cut away after production. Using punch cards, patterns and structure is added to the surface. The need to create smaller spaces within a larger space is present in many places; indoors as well as out doors. The public environment in which we live, controls and shapes our lives. By creating more intimate sites, with the possibility for visual and mental rest, we can come closer one another and hold other types of conversations. This will create new patterns of behaviour; new mantras for everyday life. During the Konstfack Degree Exhibition 2013, I displayed one of the possible forms in full scale with textiles, along side a smaller size model of the same shape and one other possible shape with closer resemblance to the original wire toy. On site in the exhibition, visitors could meet and try the space in a real setting. / Thesis uppsats Formgivning sker i våra liv, naturligt och ibland osynligt, men hur kan vi bli uppmärksamma på dess inverkan på oss? Hur kan vi som formgivare utveckla vår roll i att skapa redskap för människors liv? En handgjord leksak av metalltråd som jag hittade i mitt föräldrahem fick mig att upptäcka mandalans värld – en buddistisk symbol och ett redskap för andlig upplysning. Mandalan vittnar om förhållandet mellan oss och världen och jämvikt mellan kropp och själ. I mitt masterarbete utforskas lekaktivitet som ett redskap för att ändra perspektiv på vår fysiska omgivning. Med inspiration från mandalan åskådliggörs en alternativ infallsvinkel på funktionell form som förenar våra kroppar och sinnen mer intimt med en lekfull och fantasifull tillvaro. Genom att undersöka vår fysiska omgivning och uppmuntra samspel kan vi skapa nya mantra för vardagen. Designprocessen Med leksaken av metalltråd som utgångspunkt, har jag utforskat rumsliga former med möjlighet till transformation. Olika kompositioner av samma byggstenar; halvcirklar av böjd metalltråd vilka sammanlänkade kan röra sig mot varandra och på så vis förändra den yttre formen, skapar olika typer av rumsligheter med mer eller mindre definierad praktisk användning. Projektets ambition har varit att utforska metallkonstruktionens möjligheter som stomme för textil i och som arkitektur; som skapande av hela rum, som visuella rumsavdelare inomhus eller utomhus samt som solskydd. Designen bygger på förvandling och återanvändning, där samma delar kan användas till att sätta samman nya former. De textila materialen har arbetats fram med metallkonstruktionen som utgångspunkt och ram. Textilierna är stickade i nylon, färgade och monterade i konstruktionen. Tekniken att delsticka på stickmaskin möjliggör att de runda formerna med jämn elasticitet åt alla håll, och ett hål lämnas i centrum för nästa överlappande del i den monterade konstruktionen. I stickningen skapas heller inget spillmaterial eftersom ingenting klipps bort efter tillverkningen. Med hjälp av hålkort integreras mönstringar och strukturer. Behovet av att skapa mindre rum i större rum finns många platser; inomhus såväl som utomhus. De offentliga platser vi rör oss på styr vårt beteende och formar våra liv. Med intimare mötesplatser och möjlighet till visuell och mental vila kan vi komma närmare varandra och föra andra typer av samtal vilket kan skapa nya mönster av beteende; nya mantran. Under Konstfacks vårutställning 2013, visades en av de möjliga formerna i fullskala med textilier, samt en mindre modell av denna samt en annan form med tydlig anknytning till mandala-leksakens ursprungliga form. På plats i utställningen kunde besökare pröva rummet i ett verkligt sammanhang.

<p>Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning.</p><p>Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker. Det är med mina egna erfarenheter av resande och religiös nyfikenhet jag nu har påbörjat min tredje resa i Indien som ska resultera i en uppsats om andligt sökande västerlänningar i Gokarna, Indien.</p><p>Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga några av de tankar och handlingar rörande religion och ritual som mina informanter, backpackers i Gokarna, Indien har.</p>

Söder om Goas partystränder ligger den ganska fridfulla staden Gokarna. Gokarna har sedan början på 1980-talet varit en träffpunkt för både religiöst sökande västerlänningar och indier som insett att de kan tjäna pengar på de nyfikna turisterna. Turister som söker sig utanför sina trygga hem för att fylla andliga hål som den västerländska kulturen lämnat öppna. Jag fascinerades av den andlighet som uppstår bland turister som lever lata dagar på stränder där allt är serverat för en billig penning. Den andlighet som kommer av introspektion i en religiös omgivning. Jag har själv sedan början av 2000-talet då jag genomförde min första resa till Indien varit en del av den växande ungdomskultur som kan kallas backpacker. Det är med mina egna erfarenheter av resande och religiös nyfikenhet jag nu har påbörjat min tredje resa i Indien som ska resultera i en uppsats om andligt sökande västerlänningar i Gokarna, Indien. Syftet med denna uppsats är att försöka kartlägga några av de tankar och handlingar rörande religion och ritual som mina informanter, backpackers i Gokarna, Indien har.

Denna masteruppsats diskuterar naturens läkande effekt på människan genom att analysera nuvarande forskningsläge i både svenskt och internationellt perspektiv. Analysen förstås genom en teoretisk modell som baserar sig på ekologisk perceptionsfenomenologi, hyperrealitet och relationsinramning. Uppsatsens slutsats är att naturens läkande effekt kan förklaras med en perceptiv relation mellan människan och den mer-än-mänskliga världen, men också, att mer forskning behövs. / This master thesis discusses the healing properties of nature on the human being through an analysis of current Swedish and international research. The analysis is made by using a theoretical model based on ecological perception phenomenology, hyperreality and relational frame theory. The conclusion of the thesis is that the healing properties of nature may be explained by the perceptive relation between the human being and the more-than-human world, but also that more research is needed.