Uppsatsen handlar om vad människor tror händer efter döden från förr tills idag. Syftet och den övergripande huvudfrågan var att undersöka vad människor tror händer efter döden för att kunna jämföra vad människor trodde förr med vad de tror idag. Den historiska bakgrunden behandlar vad människor trodde hände efter döden förr och vad människor tror händer efter döden idag. Tiden som behandlas sträcker sig från uppkomsten av den äldsta kristendomen fram till 2000-talet.  För att kunna få fram ett resultat användes två metoder, textanalys och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre olika åldersgrupper som bestod av barn och ungdomar, medelålders människor och äldre människor. Resultatet visar att människor från olika tider har haft olika föreställningar om vad som händer efter döden, men att det samtidigt finns föreställningar idag som kan härledas till Gamla Testamentet (GT) och Nya Testamentet (NT). Den mest intressanta likheten som syns i resultatet är att många människor, både från förr och från idag, verkar ha haft och har en allmän tro på att själen lämnar kroppen efter döden. Den mest intressanta skillnaden som syns i resultatet är att människor förr trodde mycket på himmel och helvete vilket många människor inte tycks göra i lika stor utsträckning idag.

<p>Private religion is a faith that isn’t practiced in an organised religious community. Many people do not want to accept a religious concept that is already defined. To choose a conception of faith based upon personal preferences fits some modern man better. The purpose of this thesis is to examine if it’s possible to create a personal religion and how such a process looks. The function of Internet for people’s religiosity is also examined. Three informants have been interviewed by e-mail. The common denominator is the faith in reincarnation. The result shows that there are some central points in common in their faith. They are critical of the traditional religion. The faith is chosen and is adapted to the personal needs. The individual is in the centre. There is a strong belief in the human being and her ability to influence her own life. Religious authorities are not important. Neither are religious ceremonies significant, the informants have instead created their own rites. A part of the thesis contains a study of religious forum on the Internet which shows that Internet can function as a traditional religious community. People can acquaint themselves with other people’s stories, ask questions and have there own thoughts virtually confirmed.</p> / <p>Privatreligion är en tro som inte utövas i organiserad religiös gemenskap. Många drar sig för att köpa ett religiöst koncept som någon annan redan definierat. Att välja trosföreställning baserat på egna preferenser passar en del moderna människor bättre. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att skapa en egen religion och hur en sådan process ser ut. Även Internets funktion för människors religiositet undersöks. Tre informanter har intervjuats via mejl. Den gemensamma nämnaren är tron på reinkarnation. Resultatet visar att det finns några centrala beröringspunkter i deras tro. De är kritiska till den traditionella religionen. Tron väljs och anpassas till de egna behoven. Individen är i centrum. Det finns en stark tilltro till människan och hennes möjlighet att påverka sitt liv. Religiösa auktoriteter är inte viktiga. Inte heller religiösa ceremonier är betydelsefulla, utan informanterna har utvecklat personliga riter. En del av uppsatsen består av en studie av religiösa forum på Internet vilken visar att Internet kan fungera som en traditionell religiös gemenskap. Personer kan ta del av andras berättelser, ställa frågor och få sina egen tankar bekräftade virtuellt.</p>

<p>Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa.</p><p>Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna.</p><p>Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor.</p><p>Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt.</p><p>Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.</p>

Den här undersökningen har visat att reinkarnationstanken finns inom ett flertal olika religioner. De religioner jag har tagit upp är Aboriginerna, några afrikanska religioner (Bambara, Benin, Edo, Yoruba, Evéerna, Igbo, Zulu), Antroposofi, Asatro, Buddhism, Cao Dai, Druser, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Scientologi, Taoism, Teosofi, Transcendental Meditation och Wicca. Jag hittade även andra religioner där reinkarnationstanken ingår men på grund av tidsbrist så hann jag inte sätta mig in i dessa. Begreppet karma återfinns i nästan hälften av de religioner jag har tagit upp i min undersökning. De religioner där karma ingår är: Antroposofi, Buddhism, Cao Dai, Hare Krishna, Hinduism, Jainism, New Age, Transcendental Meditation och Wicca. De har alla rötter i den indiska religiösa traditionen, förutom kanske Wicca. Även andra begrepp var gemensamma för några religioner. Ett är begreppet samsara som används av flera religioner, Hinduismen, Jainismen och TM. Det andra begreppet är nirvana, som används av buddhisterna och jainisterna. Det är vissa skillnader när det gäller vad som händer med människor efter döden. Det är fascinerande att människor har så skilda uppfattningar om livet efter döden och hur och om våra gärningar påverkar nästa liv. Det som är gemensamt är just detta att de flesta som tror på reinkarnation faktiskt tror att våra handlingar i detta liv påverkar de kommande liven eller det kommande livet. Det är också intressant att se skillnaderna i hur många liv vi kommer att leva, det spänner från fjorton liv till all evighet. Den mest intressanta skillnaden som jag hittade var Bambaras tro på att de kan bli gudomliga redan i detta liv och att de har som mål att återfödas i all evighet. Det är väldigt fascinerande och intressant eftersom de flesta religioner i undersökningen faktiskt strävar efter att slippa återfödas och få leva i en gudomlig tillvaro i himlen medan Bambara strävar efter en gudomlig tillvaro på jorden som levande människor till skillnad från de indiska religionerna där en gudomlig tillvaro i himlen är det som eftersträvas. Det som kommit fram i denna undersökning är att det verkar finnas fler skillnader än likheter i reinkarnationstanken. Även de religioner som använder samma begrepp, har olika innebörd i begreppen. En annan skillnad är att vissa religioner som Zulu och Aboriginerna till exempel tror att alla någon gång inkarnerar i alla olika existensformer medan religioner, som TM, tror att människor bara kan inkarnera som människor. Målet med reinkarnationen skiljer sig mellan de olika religionerna. Allt ifrån att återgå till sitt ursprung till att återfödas i all evighet. Många religioner har som mål att slippa återfödelsens kretslopp och uppgå i en gudomlig tillvaro medan andra blir gudomliga i jordelivet. Ytterligare andra ser livet som en skola och reinkarnationen som en möjlighet att utveckla sina förmågor och talanger och bli en så fullkomlig människa som möjligt. Syftet med den här uppsatsen har ju varit att ta reda på vilka skillnader och likheter som finns hos de religioner där reinkarnationstanken finns och att ta reda på inom vilka religioner reinkarnationstron finns. Det finns några likheter och många skillnader. Det är framför allt de religioner som är inspirerade av indiska religioner där likheterna finns. Flera av religionerna i undersökningen tror att själarna själva bestämmer sina öden innan de inkarneras. I några fall kan medlemmarna på olika sätt dock ändra sina öden. Exempelvis inom de afrikanska stammarna tar man hjälp av siare för att förändra sina öden om de är missnöjda. Vidare antroposoferna och new agearna som använder sin fria vilja om de inte gillar det som själen bestämde innan den inkarnerades.

Private religion is a faith that isn’t practiced in an organised religious community. Many people do not want to accept a religious concept that is already defined. To choose a conception of faith based upon personal preferences fits some modern man better. The purpose of this thesis is to examine if it’s possible to create a personal religion and how such a process looks. The function of Internet for people’s religiosity is also examined. Three informants have been interviewed by e-mail. The common denominator is the faith in reincarnation. The result shows that there are some central points in common in their faith. They are critical of the traditional religion. The faith is chosen and is adapted to the personal needs. The individual is in the centre. There is a strong belief in the human being and her ability to influence her own life. Religious authorities are not important. Neither are religious ceremonies significant, the informants have instead created their own rites. A part of the thesis contains a study of religious forum on the Internet which shows that Internet can function as a traditional religious community. People can acquaint themselves with other people’s stories, ask questions and have there own thoughts virtually confirmed. / Privatreligion är en tro som inte utövas i organiserad religiös gemenskap. Många drar sig för att köpa ett religiöst koncept som någon annan redan definierat. Att välja trosföreställning baserat på egna preferenser passar en del moderna människor bättre. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att skapa en egen religion och hur en sådan process ser ut. Även Internets funktion för människors religiositet undersöks. Tre informanter har intervjuats via mejl. Den gemensamma nämnaren är tron på reinkarnation. Resultatet visar att det finns några centrala beröringspunkter i deras tro. De är kritiska till den traditionella religionen. Tron väljs och anpassas till de egna behoven. Individen är i centrum. Det finns en stark tilltro till människan och hennes möjlighet att påverka sitt liv. Religiösa auktoriteter är inte viktiga. Inte heller religiösa ceremonier är betydelsefulla, utan informanterna har utvecklat personliga riter. En del av uppsatsen består av en studie av religiösa forum på Internet vilken visar att Internet kan fungera som en traditionell religiös gemenskap. Personer kan ta del av andras berättelser, ställa frågor och få sina egen tankar bekräftade virtuellt.

<p>Syftet med uppsatsen är att först kartlägga och lyfta fram det huvudsakliga och viktigaste innehållet i Martinus kosmologi, återgiven i hans huvudsakliga verk; Det Tredje Testamentet, Livets Bok. Jag ämnar också undersöka vem eller vad som Martinus varit påverkad av. Allt detta så att man sedan kan diskutera och finna svar på:</p><p>• Vad är det huvudsakliga innehållet i Martinus Kosmologi?</p><p>• Vad är målet och vägen för människan?</p><p>• På vilket sätt har Martinus påverkats av andra?</p>

<p>I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria.</p><p>Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området.</p><p>Följande frågeställningar besvaras i studien:</p><p>1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag?</p><p>Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet.</p><p>2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet?</p><p>Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen.</p><p>3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp?</p><p>Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering.</p><p>4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet?</p><p>I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris.</p><p>5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age?</p><p>Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.</p>

<p>Syftet med studien av denna New Age grupp var att behandla begreppet helhet. Den allmänna frågeställningen var hur detta helhetsbegrepp skapades. I en mer avgränsad frågeställning blev utgångspunkten erfarenhet, kunskap och insikt och på vilket sätt detta skapade en koppling mellan den immateriella och materiella världen. I det undersökta materialet ingick litterära källor för bakgrund och referens, men studien grundar sig på intervjumaterial som dock inte presenteras i sin helhet.</p><p>Materialet har delats upp i tre kategorier som kan spegla synen på den immateriella och den materiella delen av respektive uppfattning, till detta har även ett etiskt perspektiv infogats, detta för att möjliggöra studiet av de faktorer som påverkar sambandet mellan den immateriella och materiella världen.</p><p>Resultatet av studien visar att reinkarnationsidén var en bärande faktor, där en orientering kring begreppen erfarenhet, kunskap och insikt hade en avgörande betydelse för reinkarnationstanken, vilket även skapade en sammanlänkning av den materiella och immateriella världen. Dessa begrepp var centrala element i skapandet av den helhetssyn man har på tillvaron.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:</p><p>* Himmel- eller helvetestanken</p><p>* Reinkarnationstanken</p><p>* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke</p><p>* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer</p><p>* Ingen föreställning om livet efter detta.</p><p>Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ”livet efter detta – vad händer då vi dör?”:</p><p>* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den</p><p>* Föreställningens konsekvenser i livet</p><p>* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen</p><p>* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar</p><p>* Meningen med livet</p><p>Diskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori.</p>

I uppsatsen undersöks New Age roll i Östra Mellansverige. Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer. Undersökningen koncentreras på den oorganiserade delen av New Age, som organiserade rörelser inom New Age räknas exempelvis Wicca och Asatrosamfundet, vilka exkluderas i undersökningen. Som oorganiserade räknas de medlemmar som tar en aktivare roll i rörelsen än att bara läsa sitt horoskop i veckotidningar och följa utbudet av TV-serier inspirerade av New Age men som inte deltar i någon speciell grupp. New Age är en rörelse med stort fäste i västvärlden och Sverige idag. I Olav Hammers undersökning kan vi se hur 25 % av den svenska befolkningen beräknas ha åsikter och tro som överensstämmer med tankar inom New Age. Det är dock väldigt få av dessa som anser sig vara religiösa. Varför New Age lockar så många människor finns det olika teorier om, det kan vara ett stressigt samhälle utan mål för individen och för mycket fokus på karriär och för lite på känslor. Det kan också vara en reaktion på avsaknaden av religion i samhället i dyningarna efter kristendomens förlorade roll. Det stora intresset kan också ses som en reaktion på det paradigmskifte Sverige befinner sig i, med ett mångkulturellt samhälle. Liknande reaktioner kan spåras i historien, bland annat till framväxten av Alexandria. Resultaten i undersökningen jämförs med tidigare forskningsunderlag, framförallt förekommer Hammer och Liselotte Frisks tidigare studier på området. Följande frågeställningar besvaras i studien: 1. Varför finns så stort intresse för nyandlighet i Östra Mellansverige, idag? Att intresset är stort för nyandligheten i Östra Mellansverige idag beror på samhällets struktur, med många kulturer som blandas, våra allt hårdare arbetsliv och krav på en lyckad karriär och en avsaknad av något att tro på, en mening med livet. 2. På vilket sätt sprids New Age bland personerna i undersökningsområdet? Nyandliga tankar sprids i Östra Mellansverige via vänner och anhöriga, men även via media, som TV och tidningar. Vanligt är att New Age tankar finns sedan ungdomsåren då far- och morföräldrar berättar ”spökhistorier” för barnen. 3. Varför väljer så många människor en oorganiserad form av nyandlighet och inte att engagera sig i någon speciell grupp? Att engagera sig i någon New Age gruppering lockar inte eftersom människorna vill styra sina liv på egen hand i så stor utsträckning som möjligt. Ofta ser man grupper som en fara mot den personliga integriteten. Det finns ingen andledning att ansluta sig till någon speciell gruppering. 4. Är det någon speciell händelse i livet som utlöser intresset för nyandlighet? I Östra Mellansverige och bland de intervjuade personerna verkar det vara ett faktum att svåra händelser och sjukdomar öppnar upp för det nyandliga intresset. Även om intresse funnits vilande sedan tidigare så tas det upp av personen i och med ett trauma eller en kris. 5. Vad anser de nyandligt intresserade om begreppet New Age? Vad de nyandligt intresserade anser om begreppet New Age och nyandlighet är tydligt. Det är inte något de relaterar till. De anser att andlighet inte kan betecknas som något nytt. Även om undersökningen tydligt visar att de ägnar sig åt de andliga delar som ingår i New Age. Själva anser de att begreppet känns flummigt och förknippar det med sekter och oseriösa rörelser.